Au seuil de ses Fables, La Fontaine affirme qu’il « chante les héros dont Ésope est le Père ». Souvent prise pour argent comptant, cette généalogie affichée a conduit la critique à envisager la composition des Fables dans le cadre d’un face-à-face schématique entre le « Père » supposé du genre et son Fils incarné dans la France du Grand Siècle. Cette thèse se propose de reprendre sur nouveaux frais la question des sources de l’inspiration « ésopique » de La Fontaine : « chante[r] les héros dont Ésope est le père », qu’est-ce à dire exactement ? À quelle figure auctoriale et à quels ouvrages le nom d’Ésope pouvait-il être associé dans l’esprit d’un poète du XVIIe siècle ? Au travers de quels filtres la « matière ésopique » était-elle passée avant que La Fontaine ne se l’approprie ? Après un examen approfondi de l’origine et de la nature du corpus des fables dites d’Ésope et de la biographie fictive du fabuliste grec (Vie d’Ésope), l’enquête se porte sur la réception et la transmission de ces textes aux XVe, XVIe et XVIIe siècles. Elle révèle que la filiation apparemment directe, évidente et sans médiation entre l’inventeur légendaire de l’apologue et son héritier majeur demande une révision de nos préjugés critiques, à la lumière de l’archéologie d’un modèle, d’un genre et d’une tradition qui s’avèrent d’une complexité et d’une diversité que La Fontaine lui-même ne soupçonnait peut-être pas, mais qui promet à l’analyste moderne la révélation d’un mode d’invention et de réception du genre fable beaucoup plus ouvert, fluide, voire confus, que ne le laisserait supposer l’annotation des éditions du fabuliste français. / At the beginning of his Fables, La Fontaine claims that he « sings the heroes whose father is Æsop ». Because it was often accepted at face value, this self-styled genealogy led the critics to consider the composition of the Fables as a « tête-à-tête » between the so-called « father » of the genre and his spiritual son. In this dissertation, I try to renew the study of the Æsopic sources of La Fontaine. What does « singing the heroes whose father is Æsop » really mean ? Which books could be related to the name of Æsop in the mind of a 17th-century French poet ? After a carefull examination of the origin and nature of the so-called Æsop’s fables as well as the fictionnal biography of the Greek fabulist, the present investigation analyses the reception and the transmission of both Æsop’s life and fables in Early Modernity (15th, 16th and 17th centuries). In the light of this archeological research, the belief in an obvious and direct relationship without any mediation between the legendary inventor of the fable and his most gifted heir turns out to be completely deceptive. The Æsopic tradition proves to be far more various and complex than one might think after reading the comments and footnotes of the critical editions of La Fontaine’s Fables choisies mises en vers.

Syfte – Syftet med studien har varit att ta reda på vad det finns för skillnad på källkritiken hos två olika åldersgrupper, samt undersöka hur man värderar nyheter i digitala och analoga medier. Metod – Studiens ansats har varit kvalitativ, där metoderna intervju och deltagande observation har använts för datainsamlingen. Resultat – Resultatet av studien visar att det inte finns några större skillnader på hur källkritisk de olika grupperna är, men deras sätt att granska källor varierar. I resultatet går det tydligt att se att förtroendet för analoga medier är större än för digitalamedier. Implikationer – Studiens generaliserbarhet är begränsad då majoriteten av intervjuerna har skett i samma geografiska område, Jönköping. Begränsningar – Den begränsade mängden tid att genomföra studien har påverkat slutresultatet. / Purpose – The purpose of the study has been to find the differences when it comes to source criticism for two different age groups, and to look into how they value news in digital and analogue media. Method – The pursuit of the study has been qualitative, where the methods interview and participant observation has been used to collect data. Findings – The results of the study show that there are no big differences when it comes to source criticism for the different age groups, but their ways of criticise sources varies. In the result you can clearly see that the faith in analogue media is larger thandigital media. Implications – Due to the fact that all the interviews took place in the same geographical area, Jönköping, the generalizability has been limited. Limitations – The limited time table for the study has inflicted on the result of the study.

The purpose of the study is to explore how social media can be used as a forum to discuss politics and also how young people use critical reflection to evaluate the information available on social media. To achieve the purpose, a qualitative research is used. The empirical data is collected through semi-structured interviews with six high school students who voted in the Swedish parliamentary elections in/of 2014. The empirical data were then analyzed based on previous research on social media, and the school's mission to foster individuals who think critically. The analysis is also based on the theory of deliberative democracy model. The study shows that social media can be used as a platform for political discussions but it is in a large extent characterized by mudslinging between the sides for and against the various political elements. The survey also shows that the interviewed students do not understand the implications of source criticism. Instead they use critical thinking to determine what is a good or a bad source. The study shows that the deliberative democracy model cannot be applied to social media in its present form, but should be seen as an ideal image of how a deliberative democracy should work.

The use of historical source material and teaching in how to do historical analysis of sources is specific subject goal and knowledge requirements in all the upper secondary school's history courses. Previous research has shown that when historical sources and how the handling of these are the content of teaching, social science source criticism is practiced. Which means that the focus is not on historical disciplinary skills, which means that Swedish upper secondary school students' skills in managing sources in a disciplinary way are relatively low. The purpose of this study is to find new knowledge about which understandings history teachers have of analysis historical sources and which underlying reasoning form the basis for teachers' design of history teaching where sources and handling of them is the lesson content. The idea is that a study like this should be able to contribute with new knowledge about the problems with source handling in schools. The study uses interviews, four history teachers were interviewed, all active in upper secondary school. The results from the study partly confirm the previous research but also contribute with new knowledge. When history teachers talk and describe the teaching of source handling is based on an absolute source concept, it is likely that the teaching is conducted in an absolute and reconstructivist approach. In the process of handling historical sources, the teachers in this study describe that great emphasis is placed on source-critical criteria, arranged and simplified source exercises as well as conveying certain predetermined perspectives on history. This provides a knowledge contribution where insight and understanding are given on how history teachers perceive historical sources, how these should be handled and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has been action-based or at an overall level examined source management. Through this study, new knowledge is provided that deepens and variegate the previous research knowledge of history teachers' handling of sources. / Användandet av historiskt källmaterial och undervisning i källhantering utgör ett specifikt ämnesmål och kunskapskrav i alla gymnasiets historiekurser. Den tidigare forskningen har visat att när historiska källor och hanteringen av dessa utgör historieundervisningens innehåll praktiseras ett samhällsvetenskapligt källkritiksbegrepp.  Detta gör att fokus inte är på ämnesdisciplinära förmågor, något som i sin tur medför att svenska gymnasieelevers färdigheter i att hantera källor på ett historiskt sätt på goda grunder kan antas vara förhållandevis låga. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förståelser till källhantering av historiskt källmaterial som historielärare har och vilka bakomliggande resonemang som ligger till grund för deras utformning av historieundervisning där källor och källhantering utgör lektionsinnehållet. Tanken är att en sådan undersökning ska kunna bidra med ny kunskap om problemen med källhantering i skolorna. Undersökningen utgår från forskningsintervjuer intervjuades fyra stycken historielärare, alla verksamma i gymnasieskolan.  Resultatet från studien bekräftar delvis den tidigare forskningen men bidrar också med ny kunskap. När historielärare talar och beskriver undervisningen i källhantering utifrån ett absolut källbegrepp så är det sannolikt att undervisningen bedrivs på ett absolut och rekonstruktivistiskt sätt. I processen att hantera källor beskriver lärarna i denna studien att stor vikt läggs på källkritiska kriterier, tillrättalagda och förenklade källövningar samt förmedling av lärarens förbestämda perspektiv på historien. Därigenom lämnas ett kunskapsbidrag där det ges inblick och förståelse om hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har varit aktionsbaserad eller på övergripande nivå undersökt källhanteringen. Genom denna studie ges ny kunskap som fördjupar och nyanserar forskningens kunskap om historielärares källhantering.

This licentiate thesis explores the activity of historical reasoning in terms of primary source analysis among upper secondary school students. The thesis is a compilation of two scientific articles in history didactics. Two Learning studies, a theory-informed and interventionistic research methodology, were organised to explore historical reasoning. Three research questions are ad- dressed: (1) what does it mean to be able to analyse historical primary sources, (2) what is critical to discern when learning primary source analysis, and (3) what is characteristic for the processes of learning and meaning- making when students work with source analysis assignments? The first article uses phenomenography to explore fifteen students’ perceptions of a historical primary source and the difficulties they face when examining the source. Data was collected through a series of group interviews where stu- dents were asked to respond to a historical letter. The analysis resulted in four qualitatively different categories of perceptions of the source and three critical aspects that emerged between the categories. It is suggested that it is critical to (1) discern and separate the historical perspective, (2) to discern and separate the perspective of the historical actor and (3) to discern and separate the subtext of the source in relation to the historical context. The second article uses a form of content focused conversation analysis to ex- plore the processes of learning and attributing meaning when students work with primary sources. Data was collected through audio recordings of stu- dents’ collaborative work on two assignments. The main results are descrip- tions of the students’ learning and meaning making processes. For instance, when students discern and separate the historical perspective and historical actors’ perspectives. An interesting finding was a strategy used by students to take on the roles of hypothetical historical agents. It is suggested that cer- tain aspects of school culture might inhibit students’ learning of primary source analysis and that students’ life-world perspective is vital in creating meaning. Finally, historical reasoning is discussed in relation to the concept of historical consciousness and it is argued that historical reasoning should include the perspectives of deconstruction, subjectivity and interpretation to better comply with history teaching.

Syftet med denna översikt har varit att presentera aktuella metoder för den källkritiska undervisningen i högstadiet. Vår frågeställning genom arbetet har varit, “vilka metoder kan lärare undervisa om inom källkritik för att lära ut ett källkritiskt förhållningssätt?” Genom systematiska sökningar i olika databaser valde vi ut tio artiklar som kunde hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Dessa artiklar ligger till grund för vårt arbete och vi har strävat efter att hitta svensk, Nordisk och även internationell forskning. Artiklarna vi valt har behandlat källkritik som ett eget område inom skolan och samhället, men även i relation till ämnet svenska.  För att analysera resultatet av valda artiklar har vi använt oss av en tematiskt analys. Genom analysmetoden har vi kunnat urskilja utmärkande drag i forskningen och därefter kunnat benämna det som olika tema. Med våra tema fastställda kunde vi presentera de metoder som var mest framträdande i forskningen, men även visa på att det finns vissa begränsningar inom området. I resultatet lyfter vi bland annat fram tre viktiga nyckelfrågor i en digital sökprocess och presenterar även en metod som vi benämner lateral läsning. Den laterala läsningen syftar till att bredda digitala sökningar och undersöka information på flera olika hemsidor. Vidare presenterar vi vad forskningen förespråkar om undervisning gällande källkritik där vi också drar slutsatsen att forskarna inte är överens om undervisningen ska ske explicit, eller implementeras som en del av den ordinarie undervisningen.

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.

The curiosity for source criticism was something that sparked in us during our internships. We discovered that students, even at an early age, frequently use digital sources and social media to find information and news. The purpose of this meta-study is to find out how the Swedish school system teaches the younger students about critical thinking and source criticism. The current Swedish curriculum mentions in the introductory chapters, along with the core content for Swedish and civics education, that the students should get the opportunity during their education in compulsory school to develop a source-critical approach. The research question posed was therefore “Are the younger students in compulsory school given the right tools and conditions to develop their critical thinking in civics education, to thus understand contemporary society?”. To find answers to this question, a qualitative textual analysis was conducted to determine a selection of related literature. The results showed that the schools lacked practical work regarding critical thinking and source criticism. As a result the teachers find it difficult to determine how it should be incorporated, along with which subject is responsible for it. Studies have shown confusion mainly among Swedish and civics teachers, since both teachers considered source criticism to be the other teacher's area of responsibility. The results also included which abilities are needed for a student to be able to develop a source-critical approach to thinking, also how a phenomenon can be interpreted differently depending on the experiences of the observer. The primary conclusion drawn was that there is a significant lack of research focusing on students in elementary school and how they relate to media and other information they meet every single day. It was also concluded that there is a lack of communication regarding this topic in the Swedish school system and how important it is for young students to develop critical thinking skills to be able to participate in our society as democratic citizens.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.