Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys. / Fake news has gained a strong foothold in social media and is a growing problem - for the individual as well as for the whole society. Basic theories of decision making, cooperation, communication and markets are all based on the idea that information is true, accurate and conscientious. There are strong both ideological and economic motives behind the spread of false facts, false stories, lies and conspiracy theories. There is a deep concern about the effect this may have on political elections and democratic developments, but also concerns about other potential negative consequences, from increasing cynicism and apathy to instigative extremism. Measures to reduce dissemination are discussed and the literature shows four different main forms: government intervention, self-imposed measures/platform policies, technology solutions and source criticism training. The role of civil society in limiting the spread is, as far as it could be established by the author, not studied previously. This exploratory study aims to raise awareness about the Swedish civil society's mobilization against fake news. The actors identified in the study are civil society voluntary organizations who acted independently, or in cooperation with the public sector and/or business sector. All actors have mobilized against fake news as a secondary task, that is, it has not been their sole or their main task. In the study, five main strategies have emerged in the mobilization: basic education and training, general education enhancement, supporting, creating debate and impact work. The methodological approach in this study has been qualitative content analysis.

With our modern deluge of information through social media, news and blogs, the importance of giving our children a better understanding of source criticism and critical thinking has become increasingly clear. In the field of critical thinking, the use of argument mapping software, a visual way of structuring arguments, has been shown to increase the understanding of arguments, and college students using the method score as much as three times higher on critical thinking tests.  This thesis presents a simplified digital argument mapping tool, developed in order to explore the feasibility of argument mapping for students in secondary school (aged 13-15). The tool is then tested on two secondary school classes. The thesis shows that the students are proficient at basic argument mapping with the tool, but also that the more complex facets of the method require more instruction in order to be used by the students. Recommendations are presented for further development of the argument mapping tool, as well as further studies of critical thinking using argument mapping in secondary school. The thesis has shown the argument mapping has potential for use in secondary school, and should be further studied. / Med vårt moderna överflöd av information genom sociala media, nyheter och bloggar, så ökar vikten av att ge våra unga en bättre förståelse för källkritik och kritiskt tänkande. I fältet kritiskt tänkande har en metod som kallas argument mapping, en visuell metod för att strukturera argument, visats öka förståelsen av argument, samt vid användning studenter i universitet har metoden ökat resultaten på test i kritiskt tänkande upp till tre gånger. Uppsatsen presenterar ett förenklat digitalt argument mapping-verktyg, utvecklat för att studera hur elever på högstadiet (13-15 år) kan använda sig av metoden, som sedan testas på två högstadieklasser. Resultatet visar att studenterna klarar av grundläggande argument mapping med verktyget, men att de mer komplexa delarna av metoden behöver vidare instruktion för att eleverna ska kunna förstå. Rekommendationer presenteras baserat på den data som samlats in, både för vidareutveckling av det designade verktyget, samt för framtida studier av kritiskt tänkande och argument mapping i högstadiet. Uppsatsen visar att argument mapping har potential för användning av högstadieelever, och bör därmed undersökas vidare.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.

I studien undersöks elevers tillit till olika sorters källor och hur detta påverkar deras användande av källor vid nyhetssökning. Studier visar på att människor idag tenderar till att i högre grad lita på människors åsikter samt att lita på det som passar bättre med ens egna åsikter och moraliska kompass. Detta bidrar till att försämra människors källkritik då du inte blir lika nyanserad om du enbart läser nyheter som stämmer med det du själv tycker. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie bland gymnasieelever gjorts utifrån The think aloud method. Denna metod går ut på att respondenterna gör ett test där de samtidigt ska redogöra för sina tankar muntligt under tiden de utför testet. Testet eleverna genomfört har handlat om att de ska rangordna olika sorters källor utifrån vilka de litar på mest till dem källorna de litar minst på. Resultatet har analyserats utifrån den tidigare forskning som finns om post-truth för att kunna definiera vad post-truth är och därmed kunna hitta beteenden hos respondenterna som stämmer överens med detta, samt Rothstein och Putnams tankar kring socialt kapital för att få en djupare förståelse för hur tillit skapas och påverkas av olika omständigheter. Resultatet visade på att flera av eleverna hade en hög tillit till källor som kan beskrivas som objektiva, såsom experter och statistik. Däremot var vissa av dem misstänksamma mot public service och i högre grad mot människor, med anledning av att de gör saker för egen vinning. Detta visade att respondenterna har ett lågt socialt kapital gentemot vissa människor och instanser samt att likt vad den tidigare forskningen sade om post-truth fanns det en minskad tilltro till public service. Studien har visat att dessa elevers källkritiska förmåga stundtals är något begränsad och att undervisningen behöver breddas kring källkritik för att de ska kunna bli medvetna om hur deras egna tankar och åsikter påverkar hur pålitliga de anser olika källor är. / This study has investigated students trust to different types of sources and how this affects their using of sources when searching for news. Studies shows that people today tend to trust mainly on opinions and facts that correspond more with their own opinions. This contributes to deteriorate their source criticism, because they will not be as much nuanced if they just read news that correspond with their own opinions. To investigate this a qualitative interview study has been made with students in upper secondary school according to The think aloud method. In this method the respondents have been doing a test and at the same time reported their own thoughts verbally. The test the students have made has been about ranking different kind of sources from the source they trust most on to the source they trust at least on. The result has been analysed according to previous research on post-truth to define this concept and find behave among the respondents that match with post-truth. Also, the result has been analysed according to Rothstein and Putnam’s thoughts on Social Capital to get a bigger understanding on how trust is created and is affected by different circumstances. The result showed that several of the students had a high trust to sources that can be said to be objective, as experts and statistics. On the contrary some of them where suspicious to public service and to a greater extent against people because they do things for their own gain. This showed that these respondents had a low Social Capital against institutions and some peoples. Like the previous research said about public service some respondents had a lower trust to this institution. This study has showed that these students source criticism on some occasion is limited. The education about source criticism needs to be broadened so the students can be aware of how their own thoughts and opinions can affect how trustful they see different kinds of sources.

I detta arbete studeras hur relationen mellan skolans undervisning kring källkritik och hur elevernas möten med verk med sanningsanspråk ser ut. Detta studerades genom en halvstrukturerad forskningsintervju med både lärare och elever. Lärarna är verksamma gymnasielärare i svenska och eleverna läser sitt tredje år vid gymnasiet. Eleverna intervjuades i fokusgrupper medan lärarna intervjuades en och en. Intervjuerna genomfördes via distans, och varje fokusgrupp och lärare intervjuades en gång. Denna studie är en kvalitativ studie med didaktisk teori som teoretiskt ramverk. Den slutsats som kan dras utifrån undersökningens resultat är att relationen mellan skolans undervisning kring källkritik och hur elevernas möten med verk med sanningsanspråk ser ut är relativt liten. Undervisningen innehåller verk med sanningsanspråk men det är inte en del av arbetet med källkritik. / This thesis examines the relation between the school’s work on source criticism and how students encounter with works with truth claims looks. This was studied through a semi-structured research interview with both teachers and students. The teachers are active high school teachers in Swedish and the students study their third year at the high school. The students were interviewed in focus groups while the teachers were interviewed one by one. The interviews were conducted remotely, and each focus group and teacher were interviewed once. This study is a qualitative study with didactic theory as a theoretical framework. The conclusion that can be drawn from the results of the survey is that the relationship between the school's teaching about source criticism and how students' encounters with works with truth claims looks is relatively small. The teaching contains works with truth claims but is not part of the work with source criticism.

Vi lever idag mer digitaliserat än någonsin och tillsammans med sociala medier har våra medievanor förändrats. Med nya medievanor skapas också möjligheter på sociala medier där information och desinformation får flöda ostrukturerat tillsammans. Det blir allt svårare att då kunna navigera sig fram och veta vad som egentligen är sanningsenligt. Denna uppsats kommer därför studera högskole- och universitetsstudenters källkritiska förmåga på sociala medier. Genomförandet av studien gjordes med syftet att se hur studenterna själva reflekterar över deras källkritiska förmåga och om det finns några problem i den källkritik som studenten är lärd. Den teoretiska ramen för studien utgörs av instrumentell, ritualiserad och selektiv medieanvändning, user-generated content, ryktesspridning, filterbubbla och medieförtroende. Det handlar om olika typer av medieanvändning och fenomen som existerar på sociala medier. Studien baserar sig på en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkätundersökning.    Resultatet av analysen visar att en större del av respondenterna anser sig vara källkritiska och även besitta goda kunskaper inom källkritik. Många respondenter anser trots det att det behövs mer utbildning inom källkritik. Relationen till avsändaren visar ha betydelse i hur källkritiska respondenterna väljer att vara. Resultatet visar även att det finns både för och nackdelar med spridning av information på sociala medier. I slutsatsen diskuteras det att det ibland saknas grundläggande källkritisk kompetens i vardagen. Slutsatsen visar också att det behövs utbildning inom källkritik som är anpassad till dagens informationsflöde. / Today our society has become more digitized than ever and together with social media, our media habits have changed. New media habits also together with social media create opportunities where information and disinformation can flow in an unstructured way together. It becomes increasingly difficult to then be able to navigate forward and know what is actually truthful. This essay will therefore study the source critical ability of college and university students on social media. The study has its background in source criticism, media and information literacy and was done with the aim of seeing how the students reflect on their own source evaluation abilities. The essay will also study if there are any problems in the source criticism that the student has learned. The theoretical framework for the study is about different kinds of media use and phenomena that exist on social media. We study instrumental, ritualized and selective media use, user-generated content, rumors, filter bubbles and media trust. The study is based on a quantitative research strategy in the form of a survey.   The result of the analysis shows that many respondents consider themselves to be source critical and also possess good knowledge in source criticism. The results also show that there are both pros and cons to spreading information on social media. Many respondents answer that they are source critical, but many also point out that more education in source criticism could be a good thing. The conclusion discusses that there is sometimes a lack of basic source critical competence in everyday life. The results also show that there is a need for training in source criticism that is adapted to today's social media information flow.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

The purpose of this study is to see how historical films in history education can contribute to developing students' critical thinking about sources, historical consciousness, and various aspects of the uses of history. I showed a sequence of the film 1917 which is about the First World War, to a class of high school students who then worked on an assignment connected to the film and the purpose of the study. The material consists of 13 student responses to the assignment which contains three different questions where each question is designed to develop the theoretical approaches of source criticism, historical consciousness, and uses of history. The method is a content analysis with mainly a qualitative approach but also a quantitative approach with one coding scheme to each theoretical approach. The result of the study shows how the students’ reasons and discuss source criticism, historical consciousness, and uses of history towards the film sequence to develop their learning.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

Studien genomfördes som en enkätundersökning av tittarna till programserien slaget om skogen. Studien undersökte tittarnas källkritik, deras förtroende för utgivarna, om tittarnas åsikt förändrats efter att ha tittat på programserien samt hur respondenterna upplevde att programserien presenterat och speglat det svenska skogsbruket. En kombination av kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom en enkätundersökning där totalt 168 respondenter valde att besvara enkäten, 49 respondenter besvarade den frivilliga frågan. Resultatet av studien visade att respondenterna hade ett lågt förtroende för public service och till viss del valde respondenterna att källgranska informationen i programserien. Respondenterna kände sig inte påverkade av programserien och hade inte ändrat åsikt om det svenska skogsbruket efter att ha tittat, de anser inte heller att det svenska skogsbruket presenterades och speglades representativt.