Studien undersöker hur maskulinitet-femininitet ur ett organisatoriskt perspektiv, med fokus på det polska rättsväsendet, kommer till uttryck i en jämförelse mellan två skönlitterära verk, av Marek Nowakowski (1984) respektive Zygmunt Miłoszewski (2011). Särskilt undersöks om det föreligger en rörelse mot en ökad grad av femininitet i det narrativa. Metoden bygger på kvalitativ textanalys med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Särskild tonvikt läggs på studiet av värderingars indirekta manifestationer i ritualer och symboler. Resultatet visar på att femininitet är något mer manifesterad hos Miłoszewski men att detta i huvudsak beror på att det finns kvinnliga chefer, som respekteras i sin yrkesroll och som formar vissa ritualer och symboler i feminin riktning. En stark och sexuellt färgad objektifiering av kvinnor som individer, tillsammans med övervägande maskulint färgade symboler, ger istället en påtaglig slagsida åt det maskulina. Slutsatsen är att det inte föreligger någon dramatisk skillnad vad gäller maskulinitet-femininitet mellan de två verken, något som finner stöd i teorier om trögrörliga värderingar men mer lättföränderliga symboler och ritualer / Porównując dwa dzieła literatury pięknej, Marka Nowakowskiego (1984) i Zygmunta Miłoszewskiego (2011), niniejsza praca ma na celu przeanalizowanie jak wyrażają się w owych tekstach męskość i kobiecość pod względem teorii organizacji i zarządzania, skupiając się na organach ścigania i wymiarze sprawiedliwości. Szczególny nacisk położono na pytanie o ewentualny wzrost wskaźnika kobiecości w narracji. Analiza treści została przeprowadzona metodą hipotetyczno-dedukcyjną. Pośrednie objawy wartości w rytuałach i symbolach zostały szczególnie przeanalizowane. Wyniki analizy pokazują, że kobiecość jest nieco mocniej reprezentowana w powieści Miłoszewskiego. Obserwację tę można w dużej mierze wyjaśnić samym faktem istnienia w tekście kobiet menadżerów, poszanowaniem kobiet w pozycjach menadżerskich i tym, że kobiety te kształtują niektóre rytuały i symbole, zmacniając tym samym wskaźnik kobiecości. Na ogół kobiety są jednak traktowane przedmiotowo. Razem z symbolami o zabarwieniu bardziej męskim, przyczynia się to do interpretacji tekstu w kategoriach zdecydowanie męskich. Analizy zatem wykazały, że różnica w wymiarze męskość-kobiecość jest niewielka, co znajduje poparcie w podstawowych teoriach o większej nieelastyczności wartości, w przeciwieństwie do bardziej podatnych na zmiany symboli i rytuałów.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen. Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter. De saknar riktlinjer för webbplatsens innehåll och hur den ska vara strukturerad för att vara så användarvänlig som möjligt. Jag avslutar med att ge rekommendationer för hur webbplatsen skulle kunna bli mer strukturerad och användarvänlig.

This essay is a narratological analysis of Stephen King’s ​The Shining, ​and​ ​employs Mieke Bal’s categorization of focalization, description and discourse with the intent of establishing their function in representing the concept of the uncanny in the narrative. By analyzing these narratological functions and their interplay, several manifestations of the ordinarily elusive uncanny become evident. The novel, through the structuring of the narrative and use of forthright descriptions as well as the insight into the characters’ minds, continually manages to represent the disturbances of the familiar that characterize the uncanny.

Geographically, Sweden is significantly closer to England as opposed to America, two English speaking countries with two rather different varieties of the language. With regard to Britain’s history of colonization it could be assumed that British English (RP-variety) would be most frequently used globally. However, America’s power position in politics, economics, international businesses, and movie industries have contributed to making the American English (GA-variety) the more predominantly used variety of the two (Barber, 2000, p. 236). In the different varieties, the vowels /əu/ /ou/ /ju:/ /u:/ /ɑ:/ /æ/ /ɒ/ /ɑ/ /aɪ/ /i:/ and the consonants /ə/ /r/ /t/ /d/ show the most prominent difference in pronounciation (Navrátilová, 2013). Furthermore, Axelsson (2002, p.144) (in Alftberg, 2009, p. 4) claims that with regard to the previously mentioned factors, Swedish students come in contact with several different varieties of English on a daily basis, thus a one-accent-only approach seems outdated for learning purposes. In addition to this, the syllabus for teaching English in Sweden, LGY11 (SNAE, 2011) lays focus, not explicitly on pronunciation, but on intonation and fluency, two factors which are certainly affected by one’s pronunciation and prosody. The document also emphasizes the importance of incorporating different varieties of English from different English speaking cultures and countries into the lessons (SNAE, 2011).This raised the question of whether or not Swedish upper secondary school students tend to follow the global Americanization of pronunciation, if they still adhere to using RP due to its geographical proximity and former prestige, or if they mix different varieties. Therefore, a study was conducted on Swedish students’ pronunciation tendencies and attitudes towards different pronunciations. 58% of the students claimed to use GA and said that TV/YouTube is where they hear English the most. Only 17% claimed they used RP. However, the recordings of the students indicated that the majority used a mixture of the two, and only one student was completely consistent in their variety. Keywords: English pronunciation, Sweden, General American, Received Pronunciation, Teaching, Upper secondary school

English has an extraordinary number of labile verbs, that is, verbs that can be used both transitively with a causative sense and intransitively with an inchoative sense. This corpus-based study investigates the evolution of the verb grow from exclusively intransitive to labile in British English in the Late Modern English period. A random sample of 500 instances of the verb grow was drawn from the period 1710-1780 as well as from the period 1850-1920 of the Corpus of Late Modern English Texts in order to track diachronic changes. The instances in the samples were categorized according to their verb pattern and type of complement (if any), and instances of the past participle grown were also categorized based on the auxiliary used (be/have/none). The study suggests that grow came to be used transitively when resultative intransitive constructions (e.g. be grown (over)) were reanalyzed as passives; that the use of noun phrase complements with copular grow decreased and became archaic to make the distinction between copular and transitive uses less ambiguous; and that the fact that the be-auxiliary was replaced by the have-auxiliary in perfect constructions helped avoid ambiguity between intransitive and transitive uses of grow. Thus, the study provides some empirical evidence for Visser's (1963) hypothesis that the change from be- to have-perfects played a central role in the acquisition of lability.

This essay examines Marian Keyes's views on love, happiness, setbacks and unfaithfulness which are common themes in her novels. These themes are discussed in Keyes's chick lit novels "Watermelon" and "Lucy Sullivan is getting married". Some background information about this genre is also presented. Finally, it becomes evident that Marian Keyes has used a lot of her own experiences when writing these novels, in terms of love, happiness and obstacles in finding love and happiness. / <p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Studien syftar till att synliggöra vilka faktorer som styr valet av skönlitterärt material och beskriva skönlitteraturens roll i relation till kursplanen. Genom en intervjustudie synliggörs två gymnasielärares selektionsprocesser för skönlitterärt material i SVA. Diskussionen förankras i tidigare forskning kring ett sociokulturellt perspektiv på lärande, litteraturdidaktik och forskning rörande skönlitteratur i andraspråksundervisning. Studien pekar på att litteraturundervisningen i SVA är elevcentrerad och att det skönlitterära materialet väljs utifrån elevens språkliga förmåga och personliga preferenser för att stödja läs- och språkutveckling. Dessutom pekar studien på att litteraturvetenskapligt inriktad undervisning står tillbaka i SVA för en didaktik som influeras av reader-response teori.

The subject of this thesis is the short story "Карл-Янкель" ("Karl-Yankel") by Russian-Jewish writer Isaac Babel (1894‒1940), published in 1931. The story depicts a trial following the cir-cumcision of a boy against his parents’ will, and thus directly addresses issues of high relevance at the time, namely the transformations of religious life in the early years of the Soviet Union. Firstly, I have analyzed the references to Jewish culture that appear in the story. Further on, drawing on research by other scholars, I have examined the shift of the traditional Jew into a Soviet Jew—a highly secular subject deeply involved in the socialist society and far removed from the traditions of the Pale of Settlement. Lastly, I have studied the narrator’s perspective, which, being far from objective, plays a major role in portraying the trial and is of key im-portance for understanding the transformation of Jewish life that occurred in the Soviet Union in the 1930s. At the end of the story, the narrator deprives the reader of the verdict and gives in-stead his attention to the circumcised boy. I argue that he thus focused on the future rather than on the conflict between tradition and secularism. / <p>historia</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning. Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång. Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling, studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.