Återkoppling ska syfta till att erbjuda alla elever oavsett kunskapsnivå utvecklingsmöjligheter och utmana dem i deras skrivande. Denna studie var ett försök till att kartlägga om läraråterkoppling på texter var föredömlig för högpresterande elever. Studiens syfte var att undersöka vad elever på det naturvetenskapliga programmet som läser svenska 3 ansåg om återkopplingen de fick på sina texter och om utsagorna överensstämde med formativ bedömning. Insamlingen av empirin skedde genom en metodkombination med kvantitativa och kvalitativa data med en webbaserad enkät. Resultatet visade att eleverna ansåg att de fick återkoppling som stöttade dem att utveckla sitt skrivande. De uppgav även att de tyckte om att få veta betyg i samband med texten men att det var mest föredömligt om det skedde i en kunskapsmatris. Utsagorna pekade även på att bristerna i texten uttrycktes viktiga för utvecklandet av texten, vilket innebär en paradox i jämförelse med tidigare forskning. Utifrån analys av elevsvaren kunde återkopplingen anses överensstämma med formativ bedömning.

Research within translation characterises cultural references as being problematic for translators, meaning they must choose between different translation strategies as to how to transfer these references into the translated text. These strategies are often described in general terms according to how closely oriented they are to the target-culture or source-culture, known as domestication or foreignisation. Translation of literature into English is minimal in world terms and there is seemingly a lack of statistically comparable data concerning the translation of cultural references. This study investigates and compares translation strategies of words denoting cultural references in two translations of the 1998 Swedish Nordic Noir novel Sprängaren by Liza Marklund. The methodology in the study is based on descriptive translation studies, and a categorisation model for types of cultural references is used, as well as an adapted taxonomy model for evaluating translation strategies. Issues addressed are: what types of strategies are used; whether strategies change between translations; how the second translation stands in relation to the retranslation hypothesis and whether any general translation norms are apparent. Results show that a wide variety of translation strategies are used for different types of cultural references, with subtle differences in strategies used in each translation. However, both translations appear to be more domestication-oriented with little overall movement towards to the source culture, as the retranslation hypothesis suggests.

The aim of this study is to investigate what interpersonal relationships are constructedwhen a teacher comments on students’ texts. The investigation is based on 201 comments from one teacher and are analysed with a qualitative and a quantitative method. The theoretical frame of the investigation is founded on functional grammar and interpersonal perspectives, using the categories address, directions, praise, caution, and additions. The results show that directions are the most common feature of interpersonal perspectives found in the teacher’s comments. The second most common category is additions, constituting of confirmations, corrections and help in the teacher’s comments. Furthermore, two equally detected categories in the investigation are address and praise that are detected 53 times each. The least detected category is caution.

Denna studie handlar om elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 9 och deras upplevelse av skolämnet svenska som andraspråk. Studien har gjorts med bakgrund av svenska som andraspråk historiskt, forskning kring skolämnet svenska som andraspråk och och forskning kring språkattityder. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex elever i årskurs 9 som läser svenska som andraspråk. De uttryckte sig alla positivt om svenska som andraspråk men en del hade funderat på att byta till svenska och en del hade fått utstå negativa kommentarer kring skolämnet. För att hjälpa eleverna i svenska som andraspråk kan en möjig väg vara att jobba genrepedagogiskt. Sammanfattningsvis finns det arbete kvar att göra för att sva i praktiken ska vara likvärdig skolämnet svenska.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Pienemann, 1998) jämföra andraspråkselever grammatiska utvecklingsnivå i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Eleverna studerade SVA1 på en gymnasieskola i södra Stockholm med varierande skolbakgrund och vistelsetid i Sverige. Elevtexterna samlades in från klassens lärare och analyserades utifrån den morfologiska delen av processbarhetsteorin. Eleverna fick besvara en enkät om sina bakgrundsfaktorer så som skolbakgrund, vistelsetid i Sverige och läsvanor dessa jämfördes sedan med deras morfologiska utvecklingsnivå. Resultatet som framkom från undersökningen var att endast en elev utmärkte sig vad gäller den uppnådda utvecklingsnivån på så sätt att hen hade en förhållandevis hög nivå vad gäller morfologisk utveckling jämfört med sina bakgrundsfaktorer. Resterande elever befann sig på likvärdiga nivåer. Några större samband mellan elevernas bakgrundsfaktorer och morfologiska utveckling kunde därför inte utläsas.

Med utgångspunkt i tidigare forskning, är syftet i föreliggande litteraturstudie att belysa hur lust till läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas. De frågeställningar som utgör uppsatsens kärna är: Hur kan läsning av skönlitteratur inom svenskämnet i gymnasieskolan organiseras och planeras för att väcka läslust? På vilka sätt kan skönlitteratur läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Vilken skönlitteratur kan läsas inom svenskämnet i gymnasieskolan för att väcka läslust? Forskningen förhåller sig överlag samstämmig och kompletterande, förutom viss motstridighet om skrivuppgifter och läsarter. Fullkomligt ense är forskningen emellertid om att organisering och planering av klassrumsmiljöer med goda relationer mellan lärare och elever samt engagerade lärare som visar stort läsintresse kan väcka läslust. Däremot råder delade meningar huruvida den inre eller den yttre motivationen ska bearbetas. Det finns en gemensam syn på den inre motivationen som mest önskvärd. Emellertid hävdar somliga att en fokusering på endast den inre motivationen är orealistiskt inom skolan och förespråkar istället en balans mellan yttre och inre motivation. Andra vidhåller att mer tid borde läggas på just den inre motivationen för att väcka elevers läslust. Gällande läsmetoder är forskningen, som behandlar detta explicit, enig om att smågrupper är ett sätt på vilket skönlitteratur kan läsas för att väcka läslust. Däremot finns inget brett och samstämt svar om vilken läsart som motiverar. Dels framhålls den estetiska och naiva läsningen, dels den kritiska och efferenta men med utgångspunkt i den estetiska, medan ytterligare ett perspektiv proklamerar båda läsarterna parallellt för att väcka läslust. Den tydligast gemensamma ståndpunkten i föreliggande forskning är emellertid att elevnära texter, texterrelaterade till elevers vardag eller erfarenheter genom innehåll, stil, genre eller tema, väcker läslust och där finns inga oenigheter. Studien visar således, att läslust inom svenskämnet i gymnasieskolan kan skapas genom engagerade lärare, goda klassrumsmiljöer, läsning och boksamtal i smågrupper samt läsning av elevnära texter.

I dagens samhälle tillbringar de flesta små barn i Sverige en stor del av sin vakna tid på förskolan, vilket gör att verksamheten har en betydande roll i barns liv. Trots långa, stressiga dagar måste förskollärare finna sätt att undervisa på, så att barn i förskolan får tid och stöd till att utveckla deras talspråk. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares förhållningssätt gentemot barn kan påverka barns talspråksutveckling. Detta undersökte vi genom att göra kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer i barngrupp. Vi besökte olika förskolor i Mellansverige, där vi träffade sju förskollärare, samt sex olika barngrupper. Vi har i vår studie, tagit avstamp i den sociokulturella teorin. Studiens resultat har visat att barn utvecklas mest då förskollärare utgår från barnens intressen. Detta innebär att det är viktigt att förskollärare lyssnar på vad barn är intresserade av och därefter utgår från det i sin undervisning med barnen. Därför är det viktigt att förskollärare blir medvetna om sitt förhållningssätt gentemot barn. Med förhållningssätt menar vi bemötande, samspel, kommunikation, barnsyn och inkluderande arbetssätt. Begreppet barnsyn innebär hur vuxna ser på barn och gör dem delaktiga i sitt lärande. Att utgå från ett barnperspektiv är att se utifrån barnets synvinkel och inte bara anta vad barnet vill och är intresserad av. En förskollärare som har ett gott förhållningssätt till barn, möjliggör för barn att tillägna sig talets gåva. Detta innebär att barn skapar mening genom att kommunicera och samspela med andra individer i förskolans sociala arena.

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.

We are becoming more globalized and borrowing words from other languages, which, among other things, are implemented in youth languages. However, it is not only loan terms that are common in the youth language, but also snake words, swear words and discourse articles occur. Research has shown that older generations have a negative attitude towards the expressions of youth in the youth language. It has also been found that it is beneficial if we adapt our language based on the situation we face, for example, by using a more formal language in situations that are perceived to be formal. The purpose of the present study was therefore to find out what staff managers have for the attitude that a job seeker speaks youth in a work interview or that an employee usually has a youth language at work. In order to get a youth perspective, it was also chosen to study, through a survey, what young people think about using youth languages in different situations, and what they consider to be formal situations. It was also chosen to have a certain gender perspective to see if the attitude to youth languages varied depending on the gender they "classified as". Six staff managers were interviewed; a chief executive officer, finance manager, real estate company president, preschool manager, HR manager and trotting coach. The current surveys were submitted to a total of 115 young people in grades 1 and 3 from the Social Science Program and the Care and Care Program. The results showed that most of the staff managers sometimes used youth-language features, but no-one was positive about using this during a work interview or at work. However, some of them thought that there was something more acceptable if it was a youth who spoke youth in a work interview than an elder. As for the youth's response, it turned out that the majority of young people thought that youth languages were okay to use mostly with friends and at home, while it was not okay at school or work interviews, and in part not in conversation with teachers. There was no significant difference between women and men's attitude. Personnel managers' results could in part be due to different attitudes to the words and expressions of others, depending on our own language usage. The results of the youth could be due to the fact that they have participated in a teaching that shows how we should adapt our language based on the situation.