Prosodi är en väsentlig komponent för att uppfatta och tala svenska. Forskning lyfter betoning och stavelsekvantitet som det mest centrala i korrekt prosodi, och är därmed det som prioriteras i en uttalsundervisning med begränsade resurser. Dock har flera obetonade ord betydelse för förståelsen av ett yttrande, trots att de har mindre artikulatorisk kvalité och ofta reduceras. Denna studie undersöker andraspråksinlärares perception av det obetonade ordet inte i vardaglig yttrandeprosodi, samt deras förmåga att särskilja ordet från de obetonade prepositionerna in och till. Studien genomförde ett perceptionstest där vuxna andraspråksinlärare i SFI lyssnade på meningar och svarade på frågor. Svaren analyserades för att se huruvida deltagarna uppfattade negationen i meningen eller inte. Resultaten visar att den totala andelen korrekta svar för båda experimentgrupper är 57%. Varken meningarna med negation samt motsvarande kontrollfrågor utan negation hade påtagligt större andel korrekta svar. Slutsatsen är att dessa andraspråksinlärare saknar den kognitiva medvetenhet som krävs för att uppfatta den prosodiska skillnaden mellan obetonade ord med likartad fonetisk struktur.

Der vorliegende Aufsatz ist eine Untersuchung innerhalb des C-Seminars für Deutsch an der Mälardalens Högskola. Die Zielsetzung besteht darin, in Thomas Manns »Buddenbrooks -Verfall einer Familie« zu untersuchen, ob die üblichen Interpretationen vom Charakter der Tony Buddenbrook ausreichend oder gar widersprüchlich sind. Die üblichen Interpretationen von Tony Buddenbrook gehen davon aus, dass sie »naiv«, »kindlich«, »kindisch« oder gar »töricht« sei. Es gibt in der Forschung aber auch alternative Deutungen von Tony und ihrem Charakterbild. Diese meinen, dass Tony keineswegs kindlich sei, sondern eine reife Frau, die einen Entwicklungsprozess durchläuft. Hier wird die Meinung vertreten, dass Tony viel komplexer ist, als in der bisherigen Forschung dargestellt wird. Ein wichtiges Ziel der vorliegenden Arbeit ist es, diese alternativen Interpretationen stärker zu betonen und womöglich zu ergänzen. Deshalb werden ausgewählte Zitate und Passagen zu Tonys Charakterbild hervorgehoben, die den bekannten Interpretationen von Tony Buddenbrook eindeutig widersprechen und eher charakterliche Stichworte wie »stolz«, »traurig«, »selbstbewusst«, »verantwortungsvoll«, »familientreu«, »klug« und »reif« in den Mittelpunkt der Überlegungen stellen.

Denna uppsats undersöker den svenska stavningsreformens påverkan på en tidning riktad till barn. Språkreformen gick igenom 1906 och började då gälla för skolor. Syftet med undersökningen är att undersöka hur snabbt reformen anammades av en tidskrift riktad mot barn, men även att jämföra med en undersökning som gjorts på tidningar med en vuxen målgrupp. Undersökningen har utgjorts av en excerpering av ord som antingen nystavats eller gammalstavats ur ett antal avsnitt av Folkskolans barntidning. Det som har analyserats har varit den del av tidningen som kallas ”Tomtebrev”, där tidningens skapare Stina Quint har skrivit under en pseudonym som ”Nisse tidningstomte” och skrivit små brev på cirka en sida till läsaren. Mina fynd har sedan sammanfattats i ett antal tabeller. Detta resultat jämförs sedan med den tidigare undersökningen. Slutsatsen av undersökningen blev att Folkskolans barntidning började med nystavning 1907 och att jämförelsen med den tidigare undersökningen gav att en av tidningarna riktade till vuxna hade börjat med viss nystavning redan 1906, vilket var tidigare än Folkskolans barntidning, men att det verkade som att Folkskolans barntidning gjort ett heltäckande byte tidigare.

This paper investigates the historical development of the social functions of laughter in literature using linguistic analysis. Many previous studies have analyzed the connection between humor and laughter, but very few have looked at laughter in literature. In this paper, using the eight social functions of laughter defined by Foot and McCreaddie (2007), instances of the word laugh and its variants were analyzed in canonical British literature from the 14th century to the 21st and then compared. In the literature investigated, derision laughter was the most common function during the 15th through 17th centuries. In the centuries to follow humorous laughter took that position. An explanation for this could be that there was no clear division between derision laughter and humorous laughter until the 18th century (Classen, 2010). Also noted was an increase in the frequency of instances of laughter per 1000 words since the 17th century in the investigated literature, as well as an increase in variation of social functions used. The low frequency of laughter in the past may have been a result of the teachings of the church in England. The increased variation in functions of laughter could indicate that the pragmatic feature of laughter has acquired new functions, or that some functions were not depicted in the older literature of this study.

Elever i grundskolan ska ges möjlighet att genom sin engelskundervisning utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare i det engelska språket. När en person talar med flyt utan pauser och stakningar har den ett utvecklat oral fluency. Det krävs en god förkunskap inom språket gällande bland annat vokabulär och grammatik, för att göra det möjligt att kunna tänka och prata samtidigt och på så sätt tala med oral fluency. Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra med en sammanfattning av vad forskning säger om grundskoleelevers utveckling i flyt i talad engelska och mer specifikt besvara frågeställningen: vilka faktorer påverkar grundskoleelevers oral fluency i ämnet engelska? De systematiska sökningar som gjorts har resulterat i ett empiriskt material bestående av 10 vetenskapliga studier, som bearbetats och analyserats. Resultatet av studien säger att de viktigaste faktorerna för att utveckla oral fluency är att bli exponerad för språket, få tillgång till effektiva undervisningsmetoder samt att befinna sig i en trygg studiemiljö.

Abstrakt Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ”sagoteringsmetod”. Detta görs för att kunna ta tillvara barns muntliga berättande. Resultatet i vår studie handlar om hur pedagogerna använder sig av att vara engagerade, lyssnande, samt skriver ner barns berättande. De använder stödtecken som hjälpmedel till barn, för att de skulle kunna vara delaktiga i berättandet.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren & Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson & Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.

Sammandrag De flesta andraspråksinlärare som kommer till Sverige i vuxen ålder har som mål att lära sig det svenska språket så fort som möjligt för att kunna bli en del av samhället, vilket i sin tur innebär att man ska tillägna sig ett stort antal nya ord på kort tid. Frågan är hur man ska gå till väga för att maximera effekten av ordinlärning i undervisning av vuxna andraspråksinlärare. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka vilket sätt att tillägna sig nya ord på, ett visuellt, ett auditivt eller en kombination av dessa två som var mest effektivt när det gäller tillägnandet av nya ord. Tre grupper av vuxna andraspråksinlärare, som studerade svenska som andraspråk på grundläggande nivå på Komvux deltog i undersökningen. I experimentet genomfördes först ett pretest på ord som följdes av interventionen, då den ena deltagargruppen såg en video med undertext, den andra gruppen såg samma video utan undertext och den tredje läste en text med samma innehåll som videon. Därefter genomfördes det ett posttest, som var samma som pretestet. Studiens resultat visade att en kombination av det visuella och auditiva sättet att presentera nya ord på gynnade ordinlärningen bäst.

Denna studie syftar till att jämföra behärskning av attributiv kongruens i nominalfraser i plural och nominalfraser med genitivattribut utifrån andraspråksinlärares två skriftliga produktioner. I undersökningen har 20 vuxna inlärare av svenska på sfi kurs D medverkat genom att skriva en lucktest och en uppsats samt en grammatikenkät. I grammatikenkäten framkommer informanternas metalingvistiska kompetens, det vill säga deras explicita hänvisningar till de grammatiska reglerna av de analyserade strukturerna. Vissa faktorer som daglig exponering av svenska och motivation kan påverka inlärning av ett andraspråk och detta har även beaktats i denna studie.  Genom en jämförande analys på de två strukturerna visar studien att antalet förekomster av attributiv kongruens beträffande pluralformer är högre än vid genitivkonstruktioner i de två skriftliga produktionerna, lucktesten och uppsatsen. Informanterna verkar därmed ha goda grammatiska kunskaper angående pluralkongruens, men sämre kännedom om genitivkongruens, med några få undantag som även anger korrekta hänvisningar till genitivkongruens. Enligt denna undersökning har daglig exponeringstid av svenska utanför skolans domäner inte inverkat på informanternas behärskning av samtliga strukturer i deras skriftliga produktioner. Ett faktum är också att de flesta informanter visar hög motivation för att lära sig mer svensk grammatik.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.