I denna kvalitativa intervjustudie undersöks fyra verksamma sfi-lärares erfarenheter av att undervisa elever med PTSD. Studien ämnar besvara hur lärarnas kännedom om PTSD ser ut, om lärarna tänker på att det skulle kunna finnas elever med PTSD i deras undervisningsgrupp, och huruvida det görs några anpassningar utifrån det, samt vad som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen. Resultaten visar att lärarna kan redovisa för de vanliga symtomen av PTSD, och att samtliga tänker på att det kan finnas elever med PTSD i undervisningsgruppen. Lärarna anpassar sin undervisning i olika grad, och det framkommer att flera av lärarna är osäkra på huruvida deras anpassningar egentligen gynnar elever med PTSD. Det som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen är främst tanken på elevernas hälsa och tillstånd.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

Denna studie undersöker språkbruket i livsstilsbloggar genom att analysera 48 blogginlägg under perioden 2006 till 2019. Syftet med studien är att försöka påvisa generella stildrag hos språket i livsstilsbloggar genom att undersöka aspekter som informationstät-/gleshet, tal-/skriftspråklighet, dialogiska inslag och tydligt värderande ord. Studien ämnar också, utifrån dessa frågeställningar, påvisa förändringar i bloggspråket. Studien har genomförts genom att analysera två specifika bloggare, Sandra Beijer och Isabella Löwengrip, såväl som enskilda inlägg från 16 andra bloggare som fått utgöra en referensgrupp. Resultatet visar hur dessa språkliga stildrag tar sig uttryck och hur ofta de förekommer. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att språkbruket i livsstilsbloggar tycks vara talspråkligt och lättläsligt samt att det generella språket i högsta grad är personligt, verbalt och engagerande. Resultatet indikerar också att ingen större förändring skett i bloggspråket mellan 2006 och 2019. Dessa slutsatser har sedan kunnat kopplas till tidigare forskning som påvisat liknande tendenser. Resultatet visar också på en marginell ökning av dialogiska inslag från 2006 till 2019.

No description available.

Syftet med den här studien var att se hur lärarna uppfattar arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågeställningarna som användes i studien var att se hur lärarna beskriver sitt arbete med läsförståelse, hur lärarna upplever att undervisningen påverkar eleverna samt hur lärarna motiverar sitt arbetssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till alla verksamma svensklärare på tre kommunala gymnasieskolor i samma stad. Studiens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet visar att lärarna fokuserar mer på aktiviteten än på texten och läsaren. Studien visar även att lärarna upplever att deras undervisning har en positiv effekt på elevernas läsförståelse. En varierande undervisning där eleverna får olika svårighetsgrader på texter och arbetar i helklass, grupper och individuellt gynnar eleverna. De slutsatser som kan dras från denna studie är att lärares kompetensutveckling inom läsförståelse gynnar elevernas läsförståelse. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna gynnas av att läraren undervisar i lässtrategier i början av årskurs 1 i gymnasieskolan. Det är även viktigt att texterna som läraren väljer engagerar, motiverar och är meningsfulla för eleverna.

In everyday language, people tend to speak in a non-committing fashion when making claims, either to save their own face or to save another person’s face. In linguistics, this is called hedging, with common words and expressions such as probably, assume and I don’t know often revealing that a hedging speech act has been performed. In computer-mediated communication, Skovholt et al. (2014) discovered that emoticons, rather than signaling the sender’s emotions, were used to hedge. This study aims to further investigate the matter by looking at how users on a board game forum hedge when speaking about board games’ complexity with the research question “do more complex games involve more hedge usage on the board game forum Boardgamegeek?” as the point of departure. Data was taken from forum posts tagged with rules. The results showed that complexity barely increases the likelihood of hedging, with a slight edge given to simpler games.

Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång. / <p>Svenska som andraspråk</p>

El habla considerada como ‘débil’ en el campo sociolingü.stico se refiere a un lenguaje caracterizado por atenuantes y variaciones de mitigación, lo cual, durante la historia, se ha vinculado a un habla femenina. El objetivo de esta investigación es averiguar la concebible diferencia en el uso de atenuadores e intensificadores en el habla entre hombres y mujeres en el Parlamento Europeo, y al mismo tiempo explorar si la filiación política es una variable que cambia los resultados y por añadidura aplicar un análisis feminista tomando en cuenta la representación de habla entre los géneros. La investigación consiste en un análisis cuantitativo con datos obtenidos de intervenciones de debate en el pleno del Parlamento Europeo español, en donde tres frases, o partículas pragmáticas, anteriormente consideradas como atenuantes han sido investigadas. Los resultados extraídos de la investigación indican una diferencia en el uso de atenuantes e intensificadores entre los grupos de género y las coaliciones políticas, de este modo, los resultados señalan una desigualdad entre el uso de intensificadores entre el grupo de mujeres conservadoras y las mujeres socialistas, por consiguiente, la indicación que existe una desemejanza en el habla entre hombres y mujeres resulta refutado en esta investigación. En definitiva, es relevante añadir una variable suplementaria en los estudios del lenguaje entre géneros para evitar resultados ambiguos.

El trabajo asume una relación cercana entre lengua y cultura. Tomando una perspectiva socio-gramatical, dos traducciones de tres películas de Walt Disney Pictures fueron examinados, haciendo una comparación entre la elección de fórmulas de tratamiento – tuteo, voseo, el uso de usted y sintagmas nominales - en las diferentes traducciones y las diferentes películas. En el análisis, normas y variaciones en la elección de fórmulas de tratamiento fueron identificadas y agrupadas,  y un intento hecho a identificar posibles influencias culturales en las traducciones que surgieron. El estudio hace visible la presencia de una gran variedad de culturas – desde las culturas de públicos destinarios hasta culturas imaginarias de las historias siendo contadas. El estudio fue enmarcado en un intento de entender mejor el grado de proximidad entre los públicos hispanohablantes en los dos lados del Mar Atlántico con “sus” distintas traducciones: “castellanos” y “latinoamericanos”. Se concluye que “cultura” no es la única explicación por las diferentes traducciones - aspectos económicos e históricos también son importantes - tampoco se puede decir que las culturas de los públicos son reflejadas con fiabilidad en las traducciones – son públicos diversos y en Traducción de Películas la cultura viene desde varias lugares.

Mot bakgrund av att integreringen av fritidsengelska i skolans engelskundervisning har nämnts som ett sätt att höja elevers motivation i ämnet, handlar denna studie om huruvida ett antal svenska lågstadielärare faktiskt försöker att ta hänsyn till och bygga på elevers möten med engelska på fritiden, samt om de upplever att deras kompetens möjliggör detta. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken 1-3-lärare från fyra olika skolor i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna inte integrerar elevers fritidsengelska i undervisningen. Det beror dels på att lärarna inte har tillräckligt med kompetens och dels på att de upplever läroboken som en trygghet, men även ramfaktorer som ämnets få undervisningstimmar och de flesta elevers höga motivation i ämnet påverkade lärarnas val. Dock fanns det små tecken på att vissa elever ändå hade motivationsproblem, vilket integreringen av fritidsengelska i undervisningen möjligtvis skulle kunna motverka.