El papel del oyente en una conversación no fue considerado un factor de mucha importancia por mucho tiempo, pero en los últimos años han recibido más atención gracias de los estudios de Análisis de la Conversación los cuales han hecho más evidente la importancia de quien recibe el mensaje en la co-creación de la interacción oral. En ingles, el tema de “backchannel” ha sido estudiado desde los años cincuenta, este refiere a las breves emisiones que el oyente envía al hablante para comunicarle que le está prestando su atención. El término más común en español es Turno de Apoyo Conversacional. El objetivo es conocer si los Turnos de apoyo conversacionales cambian en conversaciones multiculturales. Se analiza cómo los hispanohablantes nativos adaptan su estrategia de turnos de apoyo cuando conversan con suecos que hablan español como lengua extranjera. También son estudiados los cambios en las estrategias de los turnos de apoyo de los suecos que usan el español como lengua extranjera cuando hablan con hispanohablantes nativos. Para lograr esto, los turnos de apoyos conversacionales de los suecos hablando sueco también han sido analizados. Un total de seis conversaciones fueron analizados de transcripciones de un corpus oral, los turnos de apoyos conversacionales fueron identificados y clasificados basados en su función. Los resultados indican que los hispanohablantes nativos adaptan sus estrategias de apoyo cuando hablan con no nativos. Esto se debe a la necesidad de confirmar un entendimiento y a una adopción de una transferencia que los suecos traen a la conversación española.

Applying basic linguistic theory, a grammatical analysis of Gothic verbs formed with the previously underdescribed quasi-prefix (or preverb) miþ- shows that it forms what could be called an atypical type of applicative, though in two cases it seems instead to mark verbal congruence to an adverbial. Of the possible meanings of the etymologically identical preposition miþ, the comitative seems most salient for the quasi-prefix. An introduced core argument in these constructions do not behave like a typicaltransitive object, as it cannot be passivised, and so is likely rather an extension E (or indirect object) to the core. An underlying transitive object O remains as is, and can be passivised. The construction is only used when E pertains to the topic of the discourse, either an overlapping or a new topic. It is never a background comment, as is attested with peripheral arguments. The dative case of the introduced E seems to be semantically motivated, it being thecombination—comparable to a complex case marking—of the preposition and the quasi-prefix with the dative case that signals the comitative meaning. This construction is formally unrestrained, being applied to intransitive, ambitransitive, and transitive verbs, either with or without vowel gradation. In most cases the introduced E has a human referent, but it can also be a concrete object or an abstract. It cannot be inferred from this investigation whether Gothic allowed more than one applicative construction to be applied to the same verb. It would seem there are indications that this construction might have been a relatively new and developing construction in Gothic. In the verbal template, miþ- occupies the outermost position, in itself an indication of late grammaticalization. The one extant exception to this position could indicate an uncertainty of the translator regarding as to which its proper place was. The two instances with both miþ- and a comitative adverbial suggest—unless an artifact of translation—a possible development from peripheral argument to an atypical E-introducing applicative via verbal congruence.

This degree project focuses on the English classroom in the Swedish language introduction program, more specifically on the use of translanguaging as a teaching tool for newly arrived students. This thesis is an attempt to better understand the classroom dynamics in the program during English lessons by answering the following questions: What are the challenges of teaching English in the language introduction program in Sweden? What do teachers think about translanguaging as a teaching tool in the language introduction classes? Is using it taking advantage of pre-existing knowledge? The research was conducted with three teachers from one school in central Stockholm, all coming from different socio-cultural backgrounds and having varying degrees of experience as teachers. The data was gathered through classroom observations and interviews, which allowed for triangulation, thus offering a better understanding and a deeper view of their teaching practices. Three lessons were observed, one with each teacher. These observations were conducted prior to the interviews, to facilitate the comparison between the teaching styles of each teacher. Doing so allowed for more exhaustive and informative interviews. Although the qualitative nature of the data does not allow for the results to be generalizable, triangulation does give the results legitimacy and transferability. The results of this research will be beneficial in understanding how to tackle a multilingual environment, given that that is the direction in which Sweden is heading.

I gymnasieskolans ämne svenska som andraspråk förväntas inte eleverna kunna tillgodogöra sig litteraturhistoriska kunskaper i samma mån som eleverna i ämnet svenska. I stället betonas skönlitteraturens roll som språkligt verktyg. Tidigare forskning poängterar vikten av att andraspråkselever förvärvar ämneskunskaper på åldersadekvat kognitiv nivå vilket kräver god läsförståelse och därmed ett omfattande ordförråd. I studien undersöks ord i skönlitterära verk, som förekommer i undervisningen av dels svenska, dels svenska som andraspråk, utifrån de ord som tidigare forskning identifierat som svåra för andraspråkstalare. Syftet är att utröna om och på vilket sätt verken är lätt- eller svår- lästa ur ett andraspråksperspektiv. Materialet består av drygt 9000 ord från nio skönlitterära verk från sekelskiftet 1800–1900 till början av 2000-talet indelade i tre tidsperioder. En analysmall upprättades, utifrån tidigare forskning om ord och andraspråkstalare, för att identifiera svåra ord. Utifrån de identifierade orden jämfördes textutdragen inom och mellan tids- perioderna. Metoden är kvantitativ och delvis kvalitativ. Av resultatet framgår att de samtida textutdragen innehåller färre ovanliga ord, mindre föråldrat och mer informellt språkbruk. I de äldre förekommer fler mindre frekventa vardagliga ord och i de flesta fler ämnesneutrala, akademiska ord. Vissa av de äldre har ett större antal sammansatta ord, oftare med prepositionsförled och fler nyskapande. Kollokationer tenderar att vara mer bildliga i de samtida men även mer lexikaliserade. I de tidigaste textutdragen liksom i de senaste förekommer partikelverb i större utsträckning. Likheter finns mellan textutdrag från olika tidsperioder, främst beroende på verkens mer sakliga eller vardagliga ton. Konklusionen är att de samtida är mer lättlästa främst för det igenkänningsbara språket men att de äldre innehåller många användbara ord. Avslutningsvis diskuteras undervisning som möjliggör för andraspråkselever att tillägna sig samma litteraturvetenskapliga kunskaper som de med svenska som förstaspråk samtidigt som de utvecklar och bygger ut sitt ordförråd.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att bearbeta text genom varierade estetiska uttrycksformer. Likaså påvisar tidigare forskning betydelsen av att erbjuda elever olika uttrycksformer att visa förståelse på. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att belysa hur sju verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 förhåller sig till multimodalt och estetiskt textarbete som verktyg i läsförståelseundervisningen. Data i form av sju lärarintervjuer analyserades med sociokulturell teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att begreppen multimodalt lärande och estetiska lärprocesser uppfattas som ett utnyttjande av olika uttryckssätt som ses antingen som ett komplement till eller en vidareutveckling av ett innehåll. Lärarna uppfattar multimodalt lärande och estetiska lärprocesser som verktyg i läsförståelse-undervisningen på olika vis, bland annat som ett verktyg för kroppsligt uttryck samt utveckling av föreställningsförmåga. Estetiskt och multimodalt textarbete ges olika stort utrymme i lärarnas läsförståelseundervisning, från kontinuerligt inslag till sporadiskt förekommande. Alltjämt innehar det verbala skriftspråket en överordnad roll. Lärarna identifierar olika utmaningar vid integration av estetiskt och multimodalt textarbete, såsom stress och tidsbrist. / According to the current curriculum, the students should be given the opportunity to process text through varied aesthetic expressions. Likewise, previous research demonstrates the significance of offering students different forms of expression to show comprehension. The aim of this qualitative interview study is therefore to clarify how active teachers in preschool class and grade 1-3 relate to multimodal and aesthetic text work as a tool in teaching reading comprehension. Data in the form of seven teacher interviews were analyzed with sociocultural theory as the starting point. The result of the study shows that the concept of multimodal learning and aesthetic learning processes are perceived as utilizing different modes of expressions that is seen either as a complement to or a further development of a content. The teachers perceive multimodal learning and aesthetic learning processes as a tool in teaching reading comprehension in various ways, including as a tool for bodily expression and development of imaginative ability. Aesthetic and multimodal text work is not given the same amount of space in in the teachers' teaching of reading comprehension, ranging from a continuous feature to sporadic occurrences. Still, the verbal and written language holds a superior role. The teachers identify different challenges when integrating aesthetic and multimodal text work, such as stress and lack of time.

In this essay I have researched how pupils behave in the classroom during their Swedish lessons and how their behaviour differ on the basis of their gender. Research show that boys, to a greater extent than girls, demand more attention in the way they express themselves, both physiologically and orally.  It is proved that already from birth we have different expectations on boys and girls and this influences how they construct themselves as gender.   During the spring of 2019 I have observed 19 primary school pupils whilst in their Swedish lessons. I watched and listened for patterns of behaviour in the classroom; if the boys talked more than the girls and if so; in what way? I was also curious to find out if there were pupils who chose to never speak, and if so; why?   The result of my study showed that the boys had a more vigorous body language than the girls and therefore claimed more attention in the classroom by putting their opinion across, often uninvited. The girls were more likely to sit in their places and raised their hands when they wanted to speak. Recognising that pupils, depending on their gender, conduct themselves differently in the classroom could be used as a tool not just for myself but for other teachers in order to give both boys and girls equal opportunity to expressing themselves and to create a gender equal classroom environment.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

Via a systematic literature review, this thesis investigates the possible benefits of employing social media as a learning tool in English as a second language classroom. The thesis is focused on the motivation for learning, potential grammar and vocabulary gains as results of using social media at the upper-secondary level. This systematic literature review is relevant since the current Swedish upper-secondary school’s curriculum promotes technology implementation and at the same time social media has become an everyday feature of many students’ lives. In order to measure the possible benefits of social media, this thesis uses a modified version of Koole’s (2009, p. 27) The Framework for the Rational Analysis of Mobile Education (FRAME) model, which originally was used to determine the optimal way for learning on a mobile platform. This thesis adapted that model and altered it to be applicable for social media platforms instead of mobile devices. The literature review found relevant peer-reviewed studies for this topic through a scholarly education database. The age of the participants in the chosen studies vary from 15-19 years old, and all the chosen studies focus on English as a second language in relation to an education system. The reviewed studies show that social media usage is mainly beneficial for motivation to enhance English vocabulary and grammar proficiency. However, social media usage does not show any significant benefits for grammar proficiency and vocabulary gains when students engage with social media. Although motivation to partake on various social media platforms in ESL does show that students tend to have a desire to expand their ESL knowledge. This review study is in agreement with the reviewed studies regarding the potential benefits of social media for ESL. The reviewed studies on their own were inconclusive as to why social media usage was beneficial. By comparing all the studies result, this literature review thesis promotes the idea that it is the social factor from engaging with social media that is the main reason that motivates students to acquire further ESL knowledge in a school setting or extramurally. Thus, the thesis suggests that an integration of social media in the Swedish upper-secondary school should be taken into consideration due to its proven motivational benefits

Cohesive devices such as anaphoric reference play an important role in written discourse. This thesis investigates the extent to which the anaphoric demonstratives this and these are used as determiners (‘attended’) or pronouns (‘unattended’) by first-year undergraduate students from four different academic disciplines. Data extracted from the British Academic Written English (BAWE) corpus were analysed quantitatively to determine the frequency of use of attended and unattended this/these across disciplines, as well as qualitatively to examine the types of nominal and verbal structures that follow the demonstratives. When compared to findings from previous studies, novice student writers were found to employ this/these as pronouns to a larger extent than both students at a more advanced level and research article writers. It was also observed that the determiners this and these pattern differently, selecting distinct attending nouns to a great extent. In addition, comparison of the results for each subcorpus shows that even though there are some differences between the four disciplines, these differences are not as great as might be expected and do not indicate a clear distinction between ‘hard’ and ‘soft’ sciences. While the influence of genre has not been scrutinised, other possible explanations proposed relate to the educational context and level of study in association with the range of lexical choices available to novice student writers.

I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.