<p>I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området.</p><p>Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling. Denna process kan omfatta samarbete mellan ett flertal individer på den säljande respektive köpande sidan och studien visar att det bl a av detta skäl finns anledning att vidare undersöka lärande på området ur ett sociokulturellt perspektiv. Det resultatorienterade draget i affärsförhandlingar är en indikation på att området också lämpar sig för studier av yrkeskunnande och kompetens inom den föreställningsram som Ellström (2004) beskrivit. Vid jämförelser med Dreyfus & Dreyfus femstegsmodell för vuxnas lärande (2007) visar studien att området affärskompetens väl kan studeras med denna modell som utgångspunkt.</p><p>Vissa aspekter på affärsförhandling, t ex betydelsen av förberedelser och uppföljning, har också identifierats i studien och dessa aspekter kan framhållas som pedagogiska forskningsområden med potential.</p>

I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området. Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området. Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling. Denna process kan omfatta samarbete mellan ett flertal individer på den säljande respektive köpande sidan och studien visar att det bl a av detta skäl finns anledning att vidare undersöka lärande på området ur ett sociokulturellt perspektiv. Det resultatorienterade draget i affärsförhandlingar är en indikation på att området också lämpar sig för studier av yrkeskunnande och kompetens inom den föreställningsram som Ellström (2004) beskrivit. Vid jämförelser med Dreyfus &amp; Dreyfus femstegsmodell för vuxnas lärande (2007) visar studien att området affärskompetens väl kan studeras med denna modell som utgångspunkt. Vissa aspekter på affärsförhandling, t ex betydelsen av förberedelser och uppföljning, har också identifierats i studien och dessa aspekter kan framhållas som pedagogiska forskningsområden med potential.

The problem of causal discovery is to learn the true causal relations among a system of random variables based on the available data. Learning the true causal structure of p variables can sometimes be difficult, but it is crucial in many fields of science, such as biology, sociology and artificial intelligence. Classically, it is assumed that the true causal relations are completely encoded via a directed acyclic graph (DAG), and there are numerous algorithms for estimating a DAG representative of a causal system from data. Assuming it is feasible, the most effective way of learning the true causal structure is through interventional experiments. Eberhardt et al. identified the sufficient and in the worst case necessary number of interventions needed to learn a DAG, and then studied this problem from a game theory perspective, providing an upper bound on the expected number of experiments needed to identify the causal DAG. Here, we consider more general causal models, the CStrees, which allow for the true causal relations to be context-specific. We extend the results of Eberhardt to the family of CStrees by finding the sufficient and in the worst case necessary number of experiments the Scientist must perform in order to discover the true CStree among p variables. We generalize the game theoretic approach presented in Eberhardt's paper, to the CStrees with a specified causal ordering. We also give a geometric description of context-specific hard interventions in CStrees, through a bijection between the stages of the CStree and the faces of a polytope. / Problemet med kausal upptäckt är att lära sig de verkliga orsakssambandet mellan ett system av slumpmässiga variabler baserat på tillgängliga data. Att lära sig den sanna kausala strukturen hos p variabler kan ibland vara svårt, men det är avgörande inom många vetenskapsområden, såsom biologi, sociologi och artificiell intelligens. Klassiskt antas det att de sanna orsakssambandet är helt kodade via en riktad acyklisk graf (DAG), och det finns många algoritmer för att uppskatta en DAG-representant för ett orsakssystem från data. Förutsatt att det är genomförbart är det mest effektiva sättet att lära sig den sanna kausala strukturen genom interventionella experiment. Eberhardt et al. identifierade det tillräckliga och i värsta fall nödvändiga antalet insatser som behövdes för att lära sig en DAG, och studerade sedan detta problem ur ett spelteoriperspektiv, vilket gav en övre gräns för det förväntade antalet experiment som behövs för att identifiera orsakssambandet DAG. Här anser vi att mer allmänna orsakssambandet, CStrees, gör det möjligt att vara kontextspecifik för de verkliga orsakssambandet. Vi utvidgar resultaten av Eberhardt till familjen CStrees genom att hitta det tillräckliga och i värsta fall nödvändiga antalet experiment som forskaren måste utföra för att upptäcka den sanna CStree bland p variabler. Vi generaliserar spelets teoretiska tillvägagångssätt som presenteras i Eberhardts papper, till CStrees med en specificerad kausal ordning. Vi ger också en geometrisk beskrivning av kontextspecifika hårda ingripanden i CStrees, genom ett bijection mellan stadierna i CStree och ansikten på en polytop.

<p>Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. </p><p>Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. </p><p>Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. </p><p>Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.</p>

<p>Problemformulering: Behövs det en utökad tillämpning av § 36 Avtalslagen när det gäller avtalsförhållanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillåtas reglera förhållandena mellan kommersiella avtalsparter? </p><p>Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns incitament för samhället att reglera avtalsförhållanden mellan stora och mindre företag mer än vad som är fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rättskällor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter när det gäller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande. </p><p>Avgränsning: Jag begränsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis när det gäller jämkning av ojämlika avtalsförhållanden. Spelteorin begränsas till de mest grundläggande begreppen </p><p>Resultat: Svensk lagstiftning är tillräcklig, en skärpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt näringsliv skulle få konkurrensnackdelar av att måsta verka under mer ogynnsamma förhållanden än sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad värld måste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna. Detta gäller även hela nationer, en nation kan inte reglera sin inhemska marknad om den vill att nationens näringsliv ska generera ett välstånd för samhället. Spelteorin visar att på en oreglerad marknad hämmas de starkare parterna i ett avtalsförhållande av det faktum att han inte gagnas i längden av att utnyttja de svagare parterna.</p>

<p>Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. </p><p>Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. </p><p>Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. </p><p>Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. </p><p>De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.</p>

<p>According to the Leniency programme that was implemented in Sweden in 2002, a company participating in a cartel can escape administrative fines if it exposes the cartel to the Swedish Competition Authority and cooperates with the Authority during its investigation. Whether cartels should be criminalized, or not, has been debated in the Swedish Parliament in recent years. If cartels are turned into a felony, the leaders of the companies involved risk being held personally responsible.</p><p>This essay discusses how the incitements for unveiling cartels take form, drawing on game-theoretical models. The essay, in addition, analyses how the incitement-structure would change if cartels would become a felony, compared to the current legislation, in the form of the Leniency programme.</p><p>The conclusions that the author arrives at are that the incitements to expose cartels would increase if fines were to increase. The incitements would furthermore increase if the company feared that someone within the organization could expose the cartel to the Competition Authority. Turning cartels into a felony would on the contrary decrease the incitements for unveiling the cartel. The key task for the Competition Authority, as regards to cartels, should hence be to create uncertainty for firms participating in cartels and increase the security of employees if and when exposing their employer as a participant in a cartel.</p> / <p>År 2002 skrevs Leniencyprogrammen in i svensk konkurrenslagstiftning. Ett företag som ingår i ett kartellsamarbete kan i enlighet med programmen undslippa konkurrensskadeavgift ifall företaget avslöjar kartellen och samarbetar med konkurrensverket. Under senare år har en debatt kring huruvida karteller bör kriminaliseras eller inte förts i Riksdagen. En kriminalisering skulle innebära personligt straffansvar för bland annat företagsledare.</p><p>Uppsatsens syfte är att med spelteoretiska modeller och resonemang kartlägga och analysera hur incitamentsstrukturen för avslöjandet av karteller kan tänkas se ut. Vidare syftar uppsatsen till att föra en diskussion kring hur incitamentsstrukturen kan tänkas förändras om nuvarande lagstiftning ändras till att medföra en kriminalisering av karteller.</p><p>Slutsatser som kan dras av uppsatsens analys är att incitamenten för avslöjande med nuvarande lagstiftning skulle öka om konkurrensskadeavgifterna höjs. En kriminalisering skulle minska incitamenten för avslöjande, jämfört med nuvarande lagstiftning. Incitamenten för företagen att avslöja karteller ökar om företagen befarar att någon inom organisationen har för avsikt att avslöja kartellen till konkurrensverket. Konkurrensverkets viktigaste uppgift vad gäller kartellbekämpning torde därmed bli att skapa osäkerheter för företagen på flera områden för att öka misstron mellan aktörerna samt att arbeta för att öka anställdas incitament att avslöja sin arbetsgivares inblandning i kartellsamarbeten.</p>

<p>I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.</p><p>En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara.</p><p>Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.</p>

The first aim of the thesis is to analyse the problems of trust, according to game theory, in the Russian market for private pensions insurance. The second aim is to find suitable strategies to solve the problems. Problems of trust have arisen because, (i) buyers of insurance have had negative experiences when dealing with insurance companies and corruption has decreased trust for all players in the market, (ii) incomplete information makes it difficult to separate honest actors from dishonest, and (iii) dishonest insurance companies do not get punished because of corruption and weaknesses in the law. Mutual risk-sharing is a potential solution as necessary conditions already exist in the Russian society. There are groups who (i) share the same type of risks, (ii) are aware of moral hazards, and (iii) are able to control each other. Mutual risk-sharing gives people in distant areas the possibility to get insurance. Strategies of trust are a possible solution in the long run because of the presence of corruption in the Russian society. The strategies can be implemented by the insurance companies and are thought to lessen the gap of information between them and the insurance buyer. We believe that corruption is the largest threat towards the success of the strategies of trust.

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.