The aim of this thesis is to explore sports activities of older school-age children in Příbram. It lists local sports clubs which are available to children and examines their history and the quality of the services they offer. A survey was conducted in order to determine the percentage of older school-age students actively engaging in sports, which sports club they chose, and why. The students who don't participate in sport activities were questioned on whether it's because of an absence of a preferred sport in Příbram or due to other reasons, e.g. lack of interest. Key words Příbram, sports activities, older school-age children , sports clubs, leisure time, sport

Bakgrund: Idrottsföreningar är en folkrörelse i Sverige som engagerar många. I Sverige finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som verkar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Det finns en hög representation av olika idrottsföreningar men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet samt idrottsföreningarnas resurser. Coronapandemin och dess restriktioner har påverkat det svenska samhället under åren 2020–2021 och tillika landets idrottsföreningar att bedriva idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga och hur Coronapandemin har påverkat detta arbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i följande fem kategorier: ”Förutsättningar för träning”, ”Jämställdhet”, ”Det hälsofrämjande arbetet”, ”Engagemangets betydelse” och ”Konsekvenser av Coronapandemin”. Slutsats: Studien visar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är vad föreningarna har för resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. Coronapandemin har belyst att idrottsföreningarna är betydelsefulla för barn och ungdomar både när det kommer till träningen men framför allt det sociala perspektivet. De föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin till skillnad från de verksamheter som inte haft möjlighet att ställa om utifrån träningsform samt tillgång till träningsanläggningar. Utifrån pandemin uppger föreningar en stor osäkerhet gällande föreningsverksamheters framtid samt hur det kommer att påverka barn och ungdomars hälsa långsiktigt. / Background: In Sweden, sports clubs are part of a social movement that engages many people. Children and youth are being encouraged to be physically active in sports, both through public policy targets, and by the civil society. Although a diversity of sports clubs are represented within the country, their availability varies depending on club size and geographical location. The Coronavirus pandemic and its restrictions have affected Swedish society, including the sports clubs during the years 2020–2021. Aim: The purpose of the study is by means of qualitative interviews to investigate how sports clubs in Sweden work with health promotion in their activities for youth, and how the Coronavirus pandemic has affected this work. Method: This study has been conducted using a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2021, six sports associations were selected through a strategic selection. Data collection was performed with semi-structured interviews that were recorded and transcribed. After the data was collected a qualitative content analysis was conducted. Results: The analysis of the data material revealed the following five categories: "Requirement for training", "Gender equality", "Health promoting", "The importance of commitment" and "Consequences of the Coronavirus pandemic". Conclusion: The study shows that sports associations constitute an important arena for health promotion in the Swedish society. The results highlight that different sports clubs have different prerequisites for working with health promotion. The determining factors that emerge are the resources of the associations, as well as their access to coaches, leaders, and volunteers wanting to get involved. An important factor is getting adults involved in the sports clubs. The Coronavirus pandemic has highlighted that sports clubs are important for children and young people both when it comes to training but also considering their social development. The sports clubs that have had the opportunity to change and adapt their activities have found it easier to handle the pandemic. This is a contrast to the sports clubs that have not had the opportunity to change based on the form of training and access to training facilities. Following the pandemic, the sport clubs concluded a great deal of uncertainty regarding the future of their association activities and how this will affect the health of children and young people in the long term.

The diploma thesis deals with the influence of sports clubs on the development of the region - South Bohemian Region. The task of the work is to determine and analyze the effects of sports activities on the development of the region and to follow up the measures leading to the improvement of the current state. The theoretical part of the diploma thesis defines the basic concepts of regional development, such as region, regional development or regional policy. Furthermore, the theoretical part deals with the field of sport, including its relation to the development of the region. The practical part examines the factors and areas in which sports clubs can contribute to regional development. The work also examines the statistics of sport, the development of the membership base and the number of sports clubs. Subsequently, the economic impacts of sports clubs on the region are evaluated by quantitative analysis. One output of this work is the identification of possible impacts of sport on regional development and their subsequent quantitative analysis. Another output is the evaluation of the survey of sports clubs in the South Bohemian region in terms of the current status of sports clubs in individual size groups of municipalities. The conclusion of the practical part includes an analysis of the impact analysis and the research of the sports clubs.

The Diploma thesis deals with design and development of an information system for sports clubs on the platform of Google App Engine. The theoretical part covers The Cloud Computing and types of CC. There is also analyzed in detail the Google App Engine. Practical part deals with analysis and development of the information system for sports clubs.

The main objective of this thesis are proposals to improve the communication mix of college hockey club Cavaliers Brno based on analysis and evaluation of current communication mix of the organization. The theoretical part describes the theoretical background associated with that issues. The second part focuses on the characteristics of the company, SWOT analysis and especially current communication mix, which covers the last part of the work developed proposals to improving the current situation.

La montée en puissance des préoccupations sociales et environnementales depuis quatre décennies, a développé l’engouement des individus à s’engager dans des comportements de consommation « socialement responsables ». Bien que les pratiques de consommation socialement responsables aient évolué, de nombreux consommateurs restent sceptiques en termes d'engagement dans des achats socialement responsables. Il existe, ainsi, un fossé entre les attitudes et les comportements réels en termes de la consommation responsable. Afin de réduire cet écart, une des solutions possibles est de sensibiliser dès le plus jeune âge à des actions responsables. Une sensibilisation qui se base sur les valeurs de respect et de responsabilité que les enfants acquièrent au cours de la socialisation. Notre recherche propose de mettre en perspective l'influence de la pratique sportive au sein des clubs fédératifs sur la sensibilité des enfants, âgés de 7 à 12 ans, aux actions responsables. Cette sensibilité se définie comme étant la propension des individus à adopter des pratiques et des comportements reflétant de valeurs de respect et de responsabilité. De plus, il s'agit de l'étude du rôle éducatif de l'entraîneur sportif auprès des enfants. Au cours de cette recherche, la revue de la littérature et le travail empirique réalisés, une étude qualitative et trois collectes des données quantitatives auprès de 1384 enfants, nous ont permis d'atteindre deux principaux objectifs. Dans un premier temps, nous avons construit deux échelles de mesure : la Mission Éducative de l'Entraîneur Sportif (MEES) et la Sensibilité des enfants aux Actions Responsables (SAR). Dans un second temps, nous nous sommes attachés à répondre à la problématique et aux principales questions de la recherche. Les résultats de la comparaison, entre des enfants pratiquant un sport et des enfants qui n'en pratiquent pas, confirment l'influence de la pratique sportive au sein des clubs sur la sensibilisation des enfants aux actions responsables. Les conclusions permettent, en effet, de mettre en exergue sur le rôle éducatif des entraîneurs sportifs à travers leur contribution à la sensibilisation des enfants aux actions responsables. / The rise of social and environmental concerns over the past four decades has developed people's enthusiasm to engage in socially responsible consumption behavior. Although socially responsible consumption practices have evolved, many consumers remain skeptical about a real commitment to socially responsible purchasing. Thus, there is a gap between individuals' attitudes and actual behavior in terms of responsible consumption. In order to bridge this gap, one possible solution is to make children's aware of responsible actions. An awareness that is based on the values of respect and responsibility that children develop during socialization. Our research proposes to highlight the influence of sports participation within federal clubs on the awareness of children (7-12 years old) to responsible actions. The awareness that we define as the propensity of individuals to adopt practices and behaviors reflecting the values of respect and responsibility. In addition, we aim to highlight the educational role of the sports coach. In order to attempt our research's main objectives, a qualitative study and three data collections were carried out within 1,384 subjects. Firstly, we developed two scales in order to measure respectively the Educative Mission of Sports Coaches (EMSC) and the Awareness to Responsible Actions (ARA). In the second step, the third data collection allowed us to answer the main research problem and its principal questions. The results of the comparison between sport practicing and non-sport practicing subjects, confirm the influence of the sports participation within federal sports clubs on the awareness of children to responsible actions. Indeed, the conclusions highlight the educative role of sports coaches through their contribution to raising children’s awareness to responsible actions.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.