Bakgrund: Med ökad migration världen över ökar sannolikheten för sjuksköterskor att fåvårda patienter från en annan kultur än deras egna. Det finns riktlinjer och lagar somsäkerställer att dessa patienter ska få rättvis, personcentrerad vård. Patienters erfarenheterav att vårdas i en annan kultur visar att patienter kan uppleva obehag, oförståelse ochkommunikationssvårigheter. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskorserfarenheter av att vårda patienter från en annan kultur. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv artiklar, två kvantitativa och tio kvalitativa, som analyserats. Resultat: Trekategorier kunde urskiljas i resultatet, dessa var kulturella skillnader, språkbarriärer ochkunskapens betydelse. Slutsats: Att ha erfarenhet av att vårda patienter från andra kulturerter sig skapa säkra och kompetenta sjuksköterskor som en följd av den inhämtadekunskapen.

Den svenska skolan har upplevt en ökad andel nyanlända elever i undervisningen vilket ställer krav på inkludering av de nyanlända eleverna. Denna studie avser att öka förståelsen för inkluderingsproblematiken av nyanlända elever i årskurs 7-9 i ämnet idrott och hälsa. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. I intervjuerna framkom det att inkludering enligt lärarna var att de nyanlända eleverna ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. I lärarnas utsagor framkom även att lärarna både använder sig av integrerande och inkluderande undervisning. Bland de strategier som lärarna sade sig använda för att lyckas med inkludering av de nyanlända eleverna, var det att behandla de nyanlända eleverna som alla andra elever samt att använda övningar och aktiviteter som kan genomföras parvis och i grupp.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.

Bakgrund: Migrationen ökar i världen idag och Sverige är ett land som tagit emot många människor från andra länder vilket också speglar sig inom sjukvården. Hälso-och sjukvården ställs inför stora utmaningar som leder till konsekvenser såsom brist i kommunikationen på grund av språkbarriärer. Då kommunikationen är ett av de viktigaste verktygen vårdpersonal använder kan det bli ett hinder i att ge tillfredsställande vård. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar och överbryggar språkbarriärer inom vården. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vårdpersonalen hanterar och överbryggar språkbarriären genom verbal kommunikation (användning av olika typer av tolk, anpassning av språket och enkla fraser) genom icke-verbal kommunikation (kroppsspråk, gester och bilder) samt genom att se människan (personcentrerad vård samt kulturell medvetenhet).   Slutsats: Alla har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. När språket hindrar kommunikationen ska tolk anlitas. Vid brist på tolk hänvisas vårdpersonal till sin egen kreativitet för att hantera språkbarriären. Det finns förbättringspotential bland digitala hjälpmedel. / Background: Migration is increasing in the world today and Sweden is a country that has received many people from other countries, which also reflects in health care. Healthcare is facing major challenges that lead to consequences such as lack of communication due to language barriers. Because communication is one of the most important tools healthcare professionals use, it can be a barrier to providing satisfactory care. Aim of the study: To describe how healthcare providers manage and bridge language barriers in healthcare. Method: Literature review based on 12 qualitative articles through the fivestepmodel by Friberg (2012). Results: the care staff manages and bridges the language barrier through verbal communication (use of different types of interpreter, language adaptation and simple phrases) through non-verbal communication (body language, gestures and images) as well as by seeing man (person-centered care and cultural awareness). Conclusion: Everyone is entitled to participate in their own care. When the language prevents communication, interpreter will be hired. In the absence of an interpreter, healthcare professionals are referred to their own creativity to handle the language barrier. There is an improvement potential among digital devices.

Bakgrund: I samband med ett ökat multikulturellt samhälle talas det många olika språk vilket i sin tur kan skapa språkbarriärer. I vården är kommunikation nödvändigt och en viktig parameter i relation till kvaliteten på vården och patientens upplevelse. Informationsutbyte baseras på fungerande kommunikation och på att materialet är presenterat på ett sätt att mottagaren förstår det. Kommunikationen är också grundläggande för att patienten ska kunna utrycka sig och erbjudas adekvat hjälp vilket kan försvåras vid en förekommande språkbarriär. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever språkbarriärer och hur detta påverkar vården då sjuksköterska och patient talar skilda språk. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. 15 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl har valts ut och kvalitetsgranskats. Artiklarna analyserades för att hitta meningsbärande innehåll. Det slutgiltiga resultatet sammanställdes genom huvudkategorier och underkategorier och presenteras i löpande text i resultatet. Resultat: Resultatet visar att språkbarriärer påverkar vården relaterat till informationsöverföring, sjuksköterskepatientrelation, vårdkvalitet, diskriminering, tolk och patientupplevelse. Resultatet visar att språkbarriärer påverkar kvaliteten på vården negativt då adekvat tolkning eller information inte kan erbjudas. Konklusion: I relation till språkbarriärer förekommer flera hinder i möjligheten att få god vård. Patientens upplevelse hotas och när kommunikationen inte fungerar hindrar detta möjligheten för patienten att förstå och vara delaktig i sin vård. Patienten är också i beroendeställning i förhållande till andra då en tredje part måste användas vid kommunikation. Vidare hotas också patientens möjlighet till integritet då anhöriga används som tolk vilket kan leda till att patienten inte vill dela all information. / Background: In relation with an increased multicultural society a lot of different languages are spoken which can lead to language barriers. In nursing care communication is an essential part related to the quality of care and the experience of the patient. Information is based on functional communication and that the information is presented so that the patient can understand it. Communication is also a foundation for the patient to be able to express herself and can be hindered by a language barrier. Aim: The aim of this study was to explore how language barriers are experienced by patients when the nurse and patient speak different languages. Method: Literature study with qualitative approach. 15 articles were selected from Pubmed and Cinahl. The articles were reviewed to decide the quality and analysed. The finish result was categorized in main- and subcategories and presented in the results. Results: Results show that language barrier has an effect to nursing care in relation to information, patient- nurse relation, and quality of care, discrimination, interpreter and the experience of the patient. Language barriers had a negative effect of the quality of care that patients experienced. Conclusion: In relation to language barrier the studies present multiple hinders in the opportunity to access good care. The experience of the patient is threatened and when the communication is failing this makes it difficult for the patient to understand and be a part of their own situation. The fact that there is a third part to interpreter can affect the willingness of the patient to share information, especially if there is a family member working as an interpreter.

Bakgrund: arabiska är Sveriges näst största modersmål och det talas av mer än 200 000 personer; många av dem har invandrat till Sverige under de senaste åren och har begränsade kunskaper i svenska. Kommunikationen är väsentligt i hälso- och sjukvård för att undvika missförstånd som kan leda allvarliga konsekvenser. Vårdpersonal är skyldiga att ge personanpassad information men hur kan de hantera situationen med närvaron av språkbarriären? Syftet av detta arbete är att undersöka kommunikation mellan icke arabisktalande farmaceuter och kunder med begränsade kunskaper i svenska på apotek vid expedition. Metod: Två enkäter togs fram; kundenkät (på arabiska) och farmaceutenkät. Enkäterna delades ut till 180 arabisktalande kunder med begränsade kunskaper i svenska respektive 30 icke arabisktalande farmaceuter. Resultatet bearbetades i Excel. Resultat: Ungefär två tredjedelar av deltagare förstår instruktionerna vid expedition delvis. 50 % av kunderna svarade att farmaceuterna hjälper dem genom att prata långsamt och använda kroppsspråket men de flesta farmaceuter (59 %) svarade att de ber kunden att ringa någon som kan svenska. Om farmaceuterna pratar långsamt och förklarar på ett enkelt språk skulle hjälpa, tyckte kunderna. Farmaceuterna tycker att kunderna borde ha med sig en anhörig som kan svenska för hjälpa dem med översättningen. Diskussion: Farmaceuternas- och kundernas svar skiljer sig vad gäller hur farmaceuterna brukar hjälpa kunderna. Många kunder och farmaceuter tyckte att det borde vara bra att använda doseringsanvisningar på arabiska men den används inte mycket. Slutsats: De flesta kunderna är nöjda men kommunikationen på apotek kan förbättras med hjälp av kundernas- och farmaceuternas förslag.Nyckelord: Öppenvårdsapotek / Background: Arabic is Sweden's second largest mother tongue and it is spoken by more than 200,000 people; many of them have immigrated to Sweden in recent years and have limited knowledge of Swedish. Communication is essential in health and medical care to avoid misunderstandings that can lead to serious consequences. Healthcare professionals are obliged to provide personalized information, but how can they handle the situation with the presence of the language barrier? The purpose of this work is to investigate communication between non-Arabic pharmacists and customers with limited knowledge of Swedish at pharmacies at expedition. Method: Two surveys were developed; a customer survey (in Arabic) and a pharmacist survey. The questionnaires were distributed to 180 Arabic-speaking customers with limited knowledge of Swedish and 30 non-Arabic speaking pharmacists, respectively. The result was processed in Excel. Result: About two-thirds of participants partially understand the instructions on expedition. 50% of the customers answered that pharmacists help them by talking slowly and using the body language, but most pharmacists (59%) responded that they ask the customer to call someone who can speak Swedish. The customers thought that it would help if the pharmacists talked slowly and explained the instructions using a simple language. The pharmacists thought that the customers should bring along a relative who can speak Swedish to help them with the translation. Discussion: Pharmaceutical and customer responses differ in terms of how pharmacists usually help customers. Many customers and pharmacists thought it should be good to use dosing instructions in Arabic but it is not widely used. Conclusion: Most customers are satisfied, but communication at pharmacies can be improved with the help of customer and pharmacists' proposals.

Bakgrund: Kommunikation är ett av de viktigaste redskap för en sjuksköterska i interaktionen med patienten för att kunna tillfredsställa patientens behov och uppnå omvårdnadens mål. Språkligt kommunikation är informationsutbyte som måste fungera på sätt att mottagaren kan förstå information. Med ökad invandring möter sjuksköterskor nya utmaningar som försvårar deras arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaser Cinahl och PubMed ändvändes för att söka studier. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall. Studiens kvalitet bedömdes och resultaten analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman.Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: Språk som ett hinder för omvårdnaden, Indirekt kommunikation och Kulturmedvetenhet bidrar till personlig utveckling.Konklusion: Språkbarriär påverkade omvårdnad negativt. Språkbarriär begränsade kommunikation som i sin tur ledde till att omvårdnadsprocessen inte kunde fullföljas, helhetsbild om patienter saknades, säker vård äventyras, lagar bryts. Känsla av frustration och otillräcklighet ökade stress hos sjuksköterskor. Behov för ytterligare förbättringar och utveckling uttrycktes.

Sverige är ett multikulturellt samhälle och språkbarriärer är vanligt förekommande i vården. Oberoende av bakgrund har alla människor rätt att kunna förstå och göra sig förstådda. För att överbrygga språkbarriärer inom vården anlitas tolkar som en kommunikationsväg mellan patient och sjuksköterska. Det är viktigt att få en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och tolkanvändning för att identifiera behov och främja förutsättningarna att ge personcentrerad vård. Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk. Denna studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har genomförts genom analys av granskade och publicerade vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att vårdsituationen med tolk är komplex och har en inverkan på vårdmötet och vårdrelationen samt att utbildning och kompetens är avgörande faktorer för utfallet av tolksituationen och att ge personcentrerad vård. Slutsatsen visar att utbildning i interkulturell vård och utbildning i tolkanvändning skulle ge sjuksköterskor ökade möjligheter att planera och förbereda vårdmöten med tolk, nyttja tolkresursen förtjänstfullt samt stärka vårdrelationen med patienten.

Bakgrund: Sjukvården möter patienter som saknar ett gemensamt språk. När språket brister uppstår kommunikationsproblem som i sin tur påverkar en säker vård. För att kunna hantera språkbarriär och kommunicera, har sjuksköterskor erfarenhet av olika kommunikationsmetoder i mötet med patienten. Användningen av olika kommunikationsmetoder kan resultera till både fördelar och nackdelar.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenhet av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med inspiration av Fribergs metod (2017). Resultat: Artiklarna genererade till två huvudkategorier med 6 underkategorier. Första huvudkategorin var att använda olika former av tolk. Andra huvudkategorin var att tillämpa icke-verbala strategier. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriär gav möjlighet till att övervinna språkbarriär. De olika kommunikationsmetoder påverkar omvårdnaden och mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Litteraturstudiens resultat påvisade både positiva och negativa aspekter av användningen av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriärer.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.