Bakgrund: Kvinnans upplevelse av personalens verbala- och ickeverbala  kommunikation under förlossningen är en avgörande faktor för deras förlossningsupplevelse. Trots det används tolk inte i lika stor utsträckning inom förlossningsvården som övrig hälso- och sjukvård. Barnmorskan ska enligt kompetensbeskrivningen ha kompetens att tillgodose patientsäker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och kontinuerlig vård.  Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av språkbarriärer med kvinnor inom förlossningsvården.  Metod: En kvalitativ design med strukturerade digitala intervjuer innehållande öppna frågor. 29 barnmorskor inkluderades i arbetet. En tematisk analys enligt Braun & Clarke genomfördes.  Resultat: Barnmorskorna menade att språkbarriärer påverkade relationen till kvinnan negativt och att det blev svårare att bygga en relation när den verbala kommunikationen brast, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Närvaro skapade bättre förutsättningar för barnmorskans lyhördhet, vilket ansågs som ett viktigt verktyg. Andra verktyg som barnmorskorna använde sig av var telefontolk, anhörigtolk, kroppsspråk, gester, Google Translate och appar. Flera av barnmorskorna uttryckte en önskan om implementering av kulturdoulor istället för tolkar.  Konklusion: Resurser som tillät barnmorskan att vara närvarande hos kvinnan samt gav utrymme för tolkanvändning sågs som bristfälliga. Flertalet barnmorskor hade erfarenhet av att det blev svårare att etablera en relation till kvinnan, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Kroppsspråk och tolk sågs som viktiga verktyg. Flertalet barnmorskor önskade implementering av kulturdoulor.  Nyckelord: Språkbarriär, barnmorska, förlossning, tolk

Bakgrund: Den grundutbildade sjuksköterskan möter i sitt arbete ett brett spektrum avmänniskor med olika bakgrunder och livserfarenheter. Ett gott omvårdnadsarbete krävernärvaro, empati, god kommunikation och förståelse, men det förutsätter också att de tvåparterna förstår varandra väl språkligt samt att nyanser i språket uppfattas. Det finns därför ettbehov av att utforska sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer, för att säkerställa att allapatienter får en likvärdig, säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer imötet med patienter. Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördesför att besvara syftet. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 11studier valdes ut, vars resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i tre kategorier: Praktiska utmaningar, Samla information ochEmotionell belastning. Därifrån erhölls ytterligare sex underkategorier. Slutsats: Även om sjuksköterskan till viss del upplevde språkbarriärer som en positivutmaning och möjlighet att utveckla sin kompetens ledde språkbarriärer mest till känslor avfrustration och otillräcklighet, som i sin tur gjorde sjuksköterskan mer självmedveten ochnervös. Mest utmärkande var att språkbarriären upplevdes som en säkerhetsrisk ochatt den personcentrerade omvårdnaden riskerade försummas.

Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares beskrivningar kring utmaningar och strategier i samverkan med vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och annan kulturell bakgrund än svensk. Studien undersöker den informella kommunikationen i hallen på förskolan. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare utmaningar vid samverkan i hallsituationen med vårdnadshavare på en förskola med mångfald avseende språk och kultur? Vilka strategier beskriver förskollärare som användbara för att vid hämtning och lämning i hallen skapa förståelse mellan förskolläraren och vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och en annan kulturell bakgrund än svensk? Metoden som tillämpas är kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns utmaningar i samverkan med vårdnadshavare som har annan kulturell bakgrund än svensk och där språkförbistringar förekommer. Dessa utmaningar grundar sig i kommunikativa problem och kulturkrockar. Däremot beskriver förskollärarna flera strategier för att bemästra utmaningarna. Några strategier som resultatet präglades av är ett förhållningssätt baserat på nyfikenhet, förtroende och kompetens, visuell kommunikation, ett förenklat språk med vårdnadshavarna samt förskollärares förmåga att lära sig ord på vårdnadshavarnas språk. En till strategi som synliggjordes var att förskollärarna hade möjlighet att hämta en kollega på förskolan som behärskar flera språk. Strategierna beskrivs som användbara vid den informella kontakten i hallen

Bakgrund: Med den ökade mängden människor som behöver emigrera till utrikes länder innebär det att vården i det mottagande landet utsätts för nya utmaningar för att ge fullständig och jämlik vård till alla nya invånare. Sjuksköterskor är en del av ett vårdteam som utsätts för språkskillnader i arbetet. Då språkbarriärer påverkar sjuksköterskans arbete innebär detta att det personcentrerade arbetet och patientsäkerheten kan påverkas samt att dessa språkbarriärer kan leda till ett vårdlidande av patienten. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar vårdandet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar presenterade i en integrerad sammanställning enligt Friberg (2022). Resultat: I resultatet identifierades tre teman; språkbarriärernas inflytande på sjuksköterskans vårdande av patienten, sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning och sjuksköterskors förslag på ändringar för att underlätta språkbarriärer. Slutsats: Flera svårigheter uppkommer i vårdandet av patienter i samband med språkbarriärer som kan påverka patientsäkerheten och personcentrerad vård. Trots motgångar använder sig sjuksköterskor av olika hjälpmedel i form av både digitala samt icke- digitala för att bemöta och överkomma dessa hinder.

Vid ett vårdmöte är kommunikationen väsentlig. I vårdmöten där tolk används bryts relationen mellan vårdaren och patienten då det inte finns ett gemensamt språk. Ett vårdmöte utan bekräftelse kan bli problematiskt både för patient och sjuksköterska då det råder en viss osäkerhet kring huruvida den andre har förstått informationen. Ytterligare försvåras vårdmötet mellan patienten och vårdaren då en närstående, som oftast inte har kunskap inom tolkning, tar sig an uppgiften att utföra detta arbete. Arbetets syfte var därför att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med hjälp av patientens närstående som tolk i vårdmötet. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har utförts genom analys av nio granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns både positiva och negativa erfarenheter, hos sjuksköterskan, av att använda närstående som tolk. Sjuksköterskans erfarenheter synliggör risker för patienten såväl som effektivitet som det bidrar med. Slutligen beskrivs hur närstående som tolk för patienten kan skapa ett vårdande möte som utvecklar relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Samtidigt skapar närstående som tolk risker som kan innebära att patientens integritet samt sekretess inte bevaras.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.

Globaliseringen ökar och med de tillhörande samhällsförändringarna utsätts hälso- och sjukvården för kommunikationsproblem i form av språkbarriärer. Dessa barriärer påverkar sjuksköterskans möjlighet att utföra god omvårdnad samt förutsättningen att bygga en relation till patienten. Inte minst påverkas patientsäkerheten då viktig information inte kan förmedlas. Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer vid omvårdnad av patienter som inte talar landets officiella språk. Elva vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie. Sjuksköterskorna beskrev sig uppleva språkbarriärer som ett vanligt och frustrerande problem som ökade sjuksköterskans stress och arbetsbelastning. Den auktoriserade tolken beskrevs som svårtillgänglig men även som en trygghet för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter som inte förstod språket. Ett etiskt dilemma som framkom var hur patienters barn istället användes som tolk i situationer då auktoriserad tolk ej fanns tillgänglig. I framtida forskning är det aktuellt att studera effekterna av språkbarriärer på patientsäkerheten då detta upplevts som ett genomgående problem av sjuksköterskorna. / The globalisation is increasing, with its demographic changes the healthcare is exposed to communication problems in the form of language barriers. These barriers affect the nurse’s ability to perform proper care and their conditions for building relations with the patient. Not least is the security of the patients affected when important information cannot be transferred. The aim of this literary review was to study the nurse’s experience of language barriers while caring for patients who do not speak the official language of the country. Eleven scientific articles where used in this literary review. The nurses explained that they experienced language barriers as a common and frustrating problem which increased the nurses’ stress and workload. The authorized interpreter was described as unavailable but also as a security for the nurses when caring for patients who do not understand the language. An ethical dilemma that occurred was how the children of patients where used as interpreters instead of authorized interpreters. For future research, it is suitable to study the effects of language barriers on patient security as this is a reoccurring problem according to the nurses.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Bakgrund: Invandring till Sverige ökar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till lika sjukvård. Patienter har rätt till information och självbestämmande. För att uppnå delaktighet krävs att sjuksköterska och patient kan kommunicera. Det är därför av stort värde att beskriva förutsättningar i vården för patienter som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska. Syfte: Att undersöka förutsättningarna för en patient, som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska, att få god somatisk slutenvård samt att undersöka hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan underlättas. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor från ett universitetssjukhus i Sverige har intervjuats. Intervjuerna blev inspelade, transkriberade och analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan får ofta hitta egna lösningar och verktyg. Ett av de mest använda verktygen är det digitala verktyget Google Translate. Tolk används sällan även om sjuksköterskorna gärna ser att det används mer. Att inte kunna förstå personalen och inte ha möjlighet att kommunicera effektivt leder till att patienten förlorar mycket av sitt sociala liv, informationen blir bristfällig och delaktigheten blir lidande. Detta kan eventuellt leda till att patientens säkerhet påverkas. Slutsats: Språkbarriären påverkar patientens sociala behov, delaktigheten och informationsflödet. Mer användning av tolk efterfrågas men är omständligt. Digitala verktyg är ibland det enda alternativet, dessa verktyg är dock varken medicinskt anpassade eller säkra att översätta med. / Background: Immigration to Sweden is increasing. According to the Swedish Health Care Act, everyone is entitled to equal health care. Patients have the right to information and self-determination. To achieve participation requires that the nurse and patient can communicate. It is therefore of great value to describe the conditions of the care of patients who have inadequate or no knowledge of Swedish. Aim: To investigate conditions for a patient, who have inadequate or no knowledge of Swedish, to receive good somatic inpatient care and how communication between patient and nurse can be facilitated. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews where eight nurses from a Swedish university hospital was interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Nurses often find their own solutions and tools. One of the most used tools is the digital tool Google Translate. Interpreters are rarely used even if the nurses would like to see the interpreter and telephone interpreting being used more. Not being able to understand the staff and not having the ability to communicate in a good way causes the patient to lose much of their social life, insufficient information and lack of participation, this may have an impact on the patient safety. Conclusion: The language barrier affects the patient's social needs, participation and the information flow. More use of interpreters is requested but is cumbersome. Digital tools are sometimes the only option, however, these tools are neither medically customized nor secure to translate with.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.