Bakgrund: En ökad immigration till Sverige innebär en språklig utmaning för vården eftersom kommunikation och delaktighet lägger en grund för att en vårdrelation ska uppstå mellan patient och sjuksköterska. För att överbrygga språkbarriären kan sjuksköterskan använda icke-verbal kommunikation, tolk eller en informell tolk. Den icke-verbala kommunikationen kan vara en osäker typ av kommunikation som kan hota vårdrelationen. Syfte: Belysa hur sjuksköterskan upplever att språkbarriären inverkar på vårdrelationen. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. En manifest innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. Resultat: Fyra olika kategorier identifierades. Konsekvenser av bristande kommunikation, strategier för att förbättra vården, tolkens positiva inverkan samt tolkens negativa inverkan. Slutsats: Språkbarriären påverkade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska negativt. Icke-verbal kommunikation hade i många avseenden en positiv inverkan på vårdrelationen. Språkbarriären orsakar dessutom ett ökat behov av mänskliga resurser. Tolken kan bidra till en bättre vårdrelation men också hindra vårdrelationen om hen brister i professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver mer stöd och utbilding för att överbrygga språkbarriären med och utan tolk.

Bakgrund: Antalet invånare som inte talar det officiella språket och som har en kulturell bakgrund som skiljer från de flesta i Sverige blir allt vanligare. Vården måste besitta strategier för att kunna förse alla invånare i Sverige med jämlik vård. När språkbarriärer inte uppmärksammas leder det till brister i vården samt att vård på lika villkor blir ogenomförbar. I denna uppsats är personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet samt etiska principer centrala begrepp. Den teoretiska referensramen är transkulturell omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans strategier att vårda patienter trots en språkbarriär. Metod: Genom en litteraturstudie har 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats med en integrerad analys. Resultat: Fyra kategorier framkom, vilka var att samarbeta med tolk, icke-verbal kommunikation, anpassad kommunikation och kreativa metoder. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att kunna ge vård och omsorg till patienter som talade ett annat språk. Den vanligaste strategin var användningen av tolk, antingen genom en professionell tolk eller med hjälp av anhöriga och kollegor. Utöver det använde sjuksköterskan resurser som fanns tillhands. Slutsats: En personcentrerad och patientsäker vård som följer etiska principer kan ske när en professionell tolk som arbetar etiskt, objektivt och konfidentiellt finns tillgänglig. På detta sätt kan sjuksköterskan ge bättre vård och omsorg till patienter med rådande språkbarriär.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

Bakgrund: Migranter som söker vård uppger ibland en lägre självskattad hälsa än personer från Sverige. Forskning visar också att ökad migration leder till att fler som inte kan det lokala språket söker vård i värdlandet. Förmågan att lyssna är av mycket stor betydelse för alla som jobbar inom vården, sjuksköterskan behöver kunna lyssna och förstå patientens berättelse om hens unika situation, symtom och upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva migranters erfarenheter av språkbarriärer i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa studier, som valdes utefter syftet. Denna studie följer Polit och Becks modell för litteraturöversikter, som följer nio steg. Resultat: Studien resulterade i två kategorier, Utmaningar i vårdrelationen och Utmaningar i att få stöd till att uppnå optimal hälsa, samt fyra subkategorier: Kommunikation genom professionell tolk, Kommunikation genom informell tolk, Att möta organisatoriska hinder och Att inte kunna förmedla sina omvårdnads- och hälsobehov. Slutsats: Att vara migrant och uppleva språkbarriärer i mötet med vårdpersonal kommer med många utmaningar och besvärande situationer. Det har visat sig att migranter har svårt att tillgodose sig hälso- och sjukvårdens tjänster och användningen av tolk kan innebära problem, det kan anses jobbigt att behöva dela personlig information via en tredje part. / Background: Increasing migration leads to more people that don't speak the local language seeking health care in the host country. Migrants from Iraq, for example, have a lower self-estimated health than people from Sweden. The ability to listen is of great importance to everyone who works in health care, nurses need to listen to the patient's narrative about his/her unique situation, symptoms and experience. Adequate communication also has to do with the nurses tutoring and information about the patients’ health issues, medication, or treatment. Prerequisites for good nursing mean, among other things, that the nurse must establish a trusting relationship with the patient and his or her relatives and have the competence to perform nursing measures. Aim: The aim of the study is to describe migrants' experiences of language barriers in the meeting with health care professionals. Method: Literature review based on qualitative studies, which were chosen according to the aim. This study follows Polit and Beck's model for literature studies, which follows nine steps. Result: The study resulted in two categories, Challenges in the care relationship and Challenges in receiving support to achieve optimal health, as well as four subcategories: Communication through a professional interpreter, Communication through an informal interpreter, Meeting organizational barriers and Not being able to communicate their nursing and health needs. Conclusion: Being a migrant and experience language barriers when being in contact with health care professionals comes with many challenges and troublesome situations. It has been shown that migrants have difficulties using health care services and the use of translator can be problematic since many find it difficult to share private information through a third part.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård. / Background: Sweden is today a multicultural society with a population where some have a mother tongue other than the official language. Among other things, this has led to language barriers arising, especially in healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experience of cross-cultural communication. Method: A literature review based on nine scientific articles with a qualitative approach and one with a mixed method. Results: The ten selected scientific articles answered the purpose of the literature study. The results were presented in six main themes: impact on the quality of care, the relationship between nurse and patient, communication without speaking the same language, bilingual nurses as interpreters, relatives as interpreters, and professional interpreters. The lack of communication between the nurse and the patient led to a lack of participation for the patient as the patient avoided communicating with the nurse and did not understand much of the information provided. Bilingual nurses had to often act as interpreters despite the lack of training in this area. Conclusion: The study shows that language barriers complicated the nurse's work and as a consequence also made the workaround nursing and patient-safe care more difficult. Both the nurse and the patient were affected by the language barriers that arose. One solution could therefore be for the nurse to expand her knowledge in communication to offer the patient safe care.

Bakgrund: Världsomfattande integrering ökar och detta medför en språkbarriär som skapar kommunikationsproblem inom vården. Det är en utmaning att integrera invandrargrupper till befintliga hälso- och sjukvårdstjänster och språkbarriärer är den största utmaningen för att tillgodose vårdbehovet av invandrarbefolkningen. Bristande kommunikation är ett hinder för en god vårdrelation. Dessutom anses kommunikation som en utmaning när två olika språk är inblandade, särskilt när tolkar inte finns. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med anhöriga som inte talar samma språk. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Studien är etablerad på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i två kategorier: Språkbarriärer påverkar vården och Språkbarriärer kräver resurser. Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer var negativa och användning av tolkar inom vården ansågs ha sina goda och dåliga funktioner. Trots det var sjuksköterskan i behov av ytterligare resurser. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det tydligt om sjuksköterskors negativa upplevelser av språkbarriärer. Detta sågs även som ett hinder då kommunikationen inte kunde genomföras på ett effektivt sätt med anhöriga som inte talade samma språk. Istället fick sjuksköterskor använda sig utav förenklat språk, icke-verbal kommunikation samt familjemedlemmars hjälp till att tolka som ersättning för auktoriserade tolkar. I resultatet framkom även att användning av tolkar inom vården både underlättade och försvårade kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare som inte talade samma språk. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar kommunikation till anhörigas förutsättningar. Mer forskning krävs om hur sjuksköterskor kan stödja anhöriga som inte talar samma språk. / Background: Worldwide integration is increasing and this creates a language barrier that creates communication problems in health care. It is a challenge to integrate immigrant communities into existing health services and language barriers is the biggest challenge to meet the healthcare needs of the immigrant population. Lack of communication is an obstacle to a good care relationship. In addition, communication is considered a challenge when two different languages are involved, especially when interpreters do not exist. Purpose: The aim was to expose nurse's experiences of communication with relatives who do not speak the same language. Method: A literature review with an inductive approach. Results: The study is based on nine scientific articles that resulted in two categories: Language barriers affect health care and Language barriers require resources. The nurse's experience of language barriers was negative and the use of interpreters in health care was considered to have their good and bad functions. However, the nurse was in need of additional resources. Conclusion: The results of the literature study clearly appeared about nurses' negative experiences of language barriers. This was also seen as a hindrance because communication could not be effectively conducted with relatives who did not speak the same language. Instead, nurses had to use simplified language, non-verbal communication and use family members to help them interpret instead of authorized interpreters. The result also showed that the use of interpreters in health care had their good and bad sides between nurses and relatives who did not speak the same language. It is important that the nurse adapts communication to the conditions of relatives. More research is needed on how nurses can support relatives who do not speak the same language.

Bakgrund: Språkbarriär är en av de största hinder inom hälso- och sjukvård och detta kan bero på att patienten inte delar samma språk som vårdpersonalen och därav kan kommunikationen försvåras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskor att kunna ge en god vård till patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda och kommunicera med patienter med annan språktillhörighet.  Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där 11 artiklar granskades.  Databaserna som användes för denna litteraturstudie var PubMed och CinaHL och dataanalysen genomfördes i fem steg Enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier; Sjuksköterskor upplever språkbarriär; Tolk som redskap; och Utmanande arbete, samt sex relaterade subkategorier. Slutsats: Kommunikation spelar en stor roll för att sjuksköterskor ska kunna ge god omvårdnad. Bristande kommunikationen är ett hinder för att kunna ge säker samt god vård och de flesta sjuksköterskorna upplevde även att det var givande att använda sig utav tolk. / Background: Language barriers are one of the biggest obstacles in healthcare and this may be due to the patient not sharing the same language as the healthcare staff and as a result communication may be difficult. Communication is one of the most important tools for nurses to be able to provide good care to patients. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurses' experience of communication for patients with a different language affiliation. Method: This is a literature study with qualitative design where 11 articles were reviewed. The databases used for this literature study were PubMed and Cinahl and the data analysis was done in five steps according to Forsberg & Wengströms (2013). Results: Three main categories were identified; Nurses experience language barriers; Interpretation as a tool; and Challenging work, and six related subcategories. Conclusion: Communication plays a major role for nurses to provide good nursing care. A lack of communication is an obstacle to being able to provide safe and good care. Most of the nurses also felt that it was rewarding to use an interpreter.

Antalet utlandsfödda i Sverige ökar och det ställer höga krav på hälso ochsjukvården. Studier har visat att utrikesfödda har en sämre hälsa änsvenskfödda och att språkbarriärer är en bidragande faktor till detta. När patientoch sjuksköterska saknar ett gemensamt språk utgör det ett hinder för adekvatkommunikation dem emellan vilket kan påverka kvaliteten på vården.Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och hanterandet av dessa i mötet med patienter som talar ett annat språk.Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatssom genomgått tematisk analys. Ur resultatet framkom att språkbarriärer försvåradeinformationsutbytet mellan sjuksköterska och patient, utgjorde ett hinder för godomvårdnad samt påverkade den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska ochpatient. Gällande hanterandet av språkbarriärerna använde sig sjuksköterskor avolika strategier. Auktoriserade tolkar ansågs vara bäst lämpade att utföra tolkningmen på grund av tolkbrist användes ofta anhöriga eller vårdpersonal istället. Ävenandra metoder så som gester eller förenklat språkbruk kunde underlättakommunikationen mellan sjuksköterska och patient. I den transkulturella vårdkontexten var språkbarriärer det största upplevda problemet för sjuksköterskor vid omvårdnaden av patienter. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ta anamnes samt bedöma patienternasvårdbehov vilket äventyrade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna fick dessutomägna en stor del av arbetstiden åt att försöka överbrygga språkbarriärerna iställetför att vårda patienterna vilket sänkte kvaliteten på omvårdnaden. / The number of immigrants in Sweden is increasing which sets high demands on health care. It has been shown that immigrants have poorer health than those born in Sweden and that language barriers play a significant part in this. In lack of a mutual language the nurse and patient cannot communicate sufficiently with each other, which may affect quality of care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences with language barriers and their strategies to overcome them when caring for linguistically diverse patients. This literature review consists of 11 qualitative articles that underwent thematic content analysis. The result shows that language barriers impeded on the exchange of information between the nurse and patient. It was hampering for the quality of care and prevented the establishment of a therapeutic nurse-patient-relationship. In order to overcome the language barriers nurses used a series of strategies. Authorized interpreters were considered best suited for interpretation but because of limited access family members or other hospital staff was often used instead. Other methods such as gestures or simplified language could also help facilitate communication between the nurse and patient. Language barriers were perceived to be the biggest challenge for nurses when caring for linguistically diverse patients. Language barriers made it difficult to get full history and make assessments, which endangered the patients’ security. Bridging the language barriers was time consuming, which meant the nurses could provide less care for their patients and therefore quality of care decreased.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder. Utbildning om kulturer visade sig vara viktig för att dels ge kunskap om sin egen och främmande kulturer. En attitydförändring mot kulturell nyfikenhet, öppnare sinnelag och ödmjukhet var nödvändig för att minska problemen i den transkulturella omvårdnaden samt resurser från samhället och annan prioritering från sjukvården var av vikt. / The aim of this study was to examine the research described in scientific literature about the problems affecting the nurse in caring for ethnic minority patients and how to improve the possibilities for the nurse in giving care that is appropriate for this group of patients. The method used was a literature review. Eleven articles, chosen by a literature search in databases on the internet by using words which are relevant for the subject, were used. The results showed that there were numerous problems for the nurse in caring for patients from foreign cultures in the form of language and communication problems, cultural obstacles, and problems and obstacles related to the nurse herself and to the health care system and to the society in general. The study showed that a questionnaire, already developed, could be used in the admission of patients. Measures of priority had to be taken in order to reduce the language barrier that is a major obstacle. Education about cultures showed to be of great importance in giving knowledge about one’s own and foreign cultures. A change of attitude toward cultural curiosity, a more open state of mind and humility was necessary in order to reduce the problems with transcultural care and resources from the society and new priorities from the health care system was of great importance.

Background: In Sweden, every fifth person is born abroad, which implies that many have Swedish as a second language or don't speak Swedish at all. Healthcare personnel have a responsibility to ensure good and safe care for all patients. This requires good communication, which cannot be obtained if a language barrier exists as the patient's participation, safety and autonomy are restricted. However, interpreters aren’t used to a sufficient extent in healthcare.Aim: The aim of this study was to explore the underlying factors that contribute to interpreters not being used in cases with language barriers in healthcare.Method: A descriptive general literature study with 12 qualitative studies from original articles.Results: Three themes were identified. The first theme, logistical difficulties in using an interpreter, showed that it was time consuming, costly, and difficult to access an interpreter. The second theme: Mistrust and misgivings with using an interpreter found that there was a fear of the interpreter breaching confidentiality or interpreting incorrectly. The third theme, that interpreters limit the relationship between nurse and patient by acting unprofessional, increasing stress, and making patients fall silent during conversations.Conclusion: Nurses working with patients with language barriers perceived various straits when using an interpreter. The results identified some of the underlying reasons that contribute to interpreters not being used. Acknowledging these difficulties can increase the understanding of the obstacles providers face to achieve equitable health care. / I Sverige är var femte person utrikesfödd, vilket innebär att många har svenska som andraspråk eller som inte talar svenska. Vårdpersonalen har ett ansvar att säkerställa god och säker vård till samtliga patienter. För att uppnå en god och säker vård krävs god kommunikation för att inte patientens delaktighet, säkerhet och autonomi ska inskränkas. Trots detta används inte tolkar inom hälso- och sjukvård i tillräckligt stor utsträckning idag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka bakomliggande orsaker som kan bidra till att tolk inte används vid språkbarriärer inom hälso- och sjukvården.Metod: En beskrivande allmän litteraturstudie med 12 kvalitativa studier i originalartiklar. Databasen som användes var PubMed.Resultat: Tre teman identifierades. Första temat, logistiska svårigheter med att använda tolk, visade att det var tidskrävande, kostsamt och svårt att få tillgång till en tolk. Andra temat, misstro och farhågor med att använda tolk, handlade om rädsla för att tystnadsplikten skulle brytas och rädsla att tolken inte översatte allt som sades eller tolkade inkorrekt. Det tredje temat, tolken begränsar relationen mellan sjuksköterska och patient, visade att tolken agerat oprofessionellt och vars egenskaper och närvaro kunde öka stress för patienten eller göra patienter mer skygga. Slutsats: Sjuksköterskor som möter patienter med språkbarriärer upplever olika svårigheter med att använda tolk. Resultatet identifierade några av de bakomliggande orsakerna som bidrar till att tolk inte används. Kunskap om detta kan ge verksamheter inom sjukvården bättre förutsättningar att möta dessa hinder och säkerställa att patienter med språkbarriärer uppnår en mer jämlik hälsa.