Bakgrund: I Sverige bor det över två miljoner utrikesfödda, hälsan hos nyanlända är bättre jämfört med dem som har bott i Sverige i över fem år. Genom kommunikationen bygger sjuksköterskan och patienten en mellanmänsklig relation. Relationer blir svåra att bygga när språkbarriärer existerar. Språkbarriärer i vårdmötet medför bland annat hinder i form av missförstånd, feltolkning, feldiagnostisering och minskad delaktighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i möten med patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på elva vetenskapliga artiklar med sjuksköterskeperspektiv. Resultat: Ur analysen framkom tre teman: Kommunicerar på ett annat sätt, Tolk som budbärare och Brist på kunskaper om kulturella skillnader samt sex subteman. Språkbarriärer kunde överkommas med hjälp av kreativa icke-verbala kommunikationsstrategier och med hjälp av tolk som budbärare. Även kultur var ett fenomen som sjuksköterskan behövde respektera och förstå. Konklusion: Sjuksköterskor kan hantera språkbarriärer via kreativa lösningar, däremot finns det brister i sjuksköterskors kunskap om kultur. Ämnet behöver lyftas för att öka medvetenheten hos sjuksköterskor om språkbarriärer i vården. / Background: There are over two million foreign-born in Sweden. The health of newly arrived immigrants is better compared to those who have lived in Sweden for over five years. Through communication, nurses and patients build interpersonal relationships. However, relationships become difficult to build when language barriers exist. Language barriers in healthcare encounters result in obstacles such as misunderstanding, misinterpretation, misdiagnosis and reduced participation. Aim: To describe nurses' experiences of language barriers in encounters with patients in health care. Method: A literature based study based on 11 articles with a qualitative approach from a nurse perspective. Findings: From the analysis three themes were identified; Communicating in a different way , Interpreter as messenger and Lack of knowledge about cultural differences with six subthemes. The result showed that language barriers could be overcome with the help of creative non-verbal communication strategies and with the helpof an interpreter as a messenger. Additionally culture was also a phenomenon that the nurse needed to respect and comprehand. Conclusion: Nurses can handle languagebarriers trough creative solutions, but there are gaps in nurses' knowledge of culture. The topic needs to be raised to increase awareness about language barriers among nurses.

Bakgrund: Många patienter som söker sjukvård i Sverige talar olika språk som kan begränsa deras förmåga till kommunikation med sjukvårdspersonal. Detta kan leda till att sjuksköterskor möter patienter med olika språk och kulturer som skiljer sig från deras egna. Brist på ett gemensamt språk mellan patienter och sjuksköterskor kan bli ett hinder för att möta patienters problem och behov samt kan göra det svårt för sjuksköterskornas dagliga arbete.   Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande kommunikation vid språkliga barriärer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserade på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat:I studiernas analys framkom det att relation, förståelse och gemenskap mellan sjuksköterskor och patienter var viktigt. Sjuksköterskorna ansvarade för att skapa en god relation och ingjuta en upplevelse av hopp hos patienter. Samtidigt var respekt, förtroende och motivation egenskaper som visade patienterna att sjuksköterskorna genuint brydde sig om dem.Slutsats:Samspelet i kommunikation kan vara ömsesidigt exempelvis med hjälp av kroppsrörelser, ansiktsuttryck, lättförståelig information och att sjuksköterskorna är öppna och ger utrymme för patienter att berätta sina upplevelser. Vid språkliga barriärer kan exempelvis sjuksköterskornas positiva inställning, vilja att hjälpa, önskan att skapa relation och visa respekt påverka patienternas välmående och lindra lidandet. / Background:Many patients seeking medical care in Sweden speak different languages that can limit their ability to communicate with healthcare professionals. This can lead to nurses meeting patients with different languages and cultures that differ from their own. Lack of a common language between patients and nurses can be an obstacle to meeting patients ' problems and needs and can make it difficult for nurses daily work. Aim: To describe nurses´ experiences of caring communication in language barriers. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on twelve qualitative scientific articles. Results: In the study's analysis it emerged that relationship, understanding and community between nurses and patients was important. The nurses were responsible for creating a good relationship and instilling a sense of hope in the patient. At the same time, respect, trust and motivation were characteristics that showed the patients that the nurses genuinely cared for them. Conclusion:The interaction in communication can be mutual for example by means of body movements, facial expressions, easy-to-understand information and that the nurses are open and give space for patients to tell their experiences. In the case of language barriers, for example, the nurses 'positive attitude, the willingness to help, the desire to create relationship and show respect can affect the patients' well-being and alleviate the suffering.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med vårdsökande personer då ett gemensamt språk saknas. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tolv artiklar med kvalitativ metod som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; en stor utmaning, tolk som stöd och hinder, problemlösande strategier och personlig utveckling. Sjuksköterskor upplevde frustration över att inte kunna ge en god vård på grund av språkbarriärer. De värderade tolkar som användbara för att möjliggöra kommunikationen. Dock användes ibland den vårdsökande personens anhöriga för översättning. Icke-verbal kommunikation upplevdes som en bra strategi vid enklare konversationer. Fynden visade att det fanns en strävan hos sjuksköterskorna att förstå den vårdsökande personen och att öka sin kulturella kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar när de kommunicerade med vårdsökande personer som talade ett annat språk. Det fanns otydliga riktlinjer kring användning av tolk. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper gällande att kommunicera då ett gemensamt språk saknas. En personcentrerad vård innebär att den vårdsökande personen ska ha möjlighet att vara delaktig i sin vård och att sjuksköterskan har en förståelse för dennes individuella behov och värderingar. Mer forskning behövs kring vilken typ av utbildning eller verktyg sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera språkbarriärer. / Aim: To describe nurses experiences of communicating with patients when they do not share the same language. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles analysed with Friberg’s five-steps-model. Results: The analysis is presented in four main themes; a major challenge, interpreters that are both supportive and obstructive, problem-solving strategies and personal development. The nurses felt frustration because they could not give an individualized good healthcare because of the language barrier. They valued the interpreters, but some nurses used the patients relatives to interpret. Non-verbal communication was seen as a good strategy to enable simple conversations. The nurses desired to understand the patients and strived to get increased competence about different cultures. Conclusion: Nurses experienced a major challenge to communicate when there is no common language. There are insufficient guidelines about how to use interpreters. Nurses experienced a lack of competence when they communicated with people who speak another language. In person-centered care the patient should be involved in his or hers care and the nurse need to have knowledge about their individual needs and values. Further research is necessary about education or tools that nurses can use to overcome language barriers.

Bakgrund: I samband med ökad globalisering och kulturell mångfald i slutenvården riskerar patientsäkerheten att hotas till följd av den bristande kommunikations- och informationsöverföringen. Detta kan leda till utmaningar i vårdprocessen som påverkar den personcentrerade vården på grund av språkbarriärer. Syfte: Att beskriva hur patienter och vården påverkas av språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2014– 2019. Sökningarna har skett via databaserna Google scholar, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet bygger på patientens och vårdpersonalens upplevelse av kulturell förståelse, påverkan på patienten och kommunikativa strategier. Språkbarriärerna inom hälsooch sjukvården påverkar vårdpersonal, patient och anhöriga genom att god vård på lika villkor inte uppfylls och kan leda till ökat lidande för patient och en ökad risk för vårdskada. Slutsats: Vårdpersonal och patienter är medvetna om att språkbarriärer påverkar vården för patienten negativt genom ökat lidande och risk för vårdskada och vårdskada. Kroppsspråk och gester används för att kommunicera och för att kunna ge personcentrerad vård. / Background: With the increased globalization and cultural diversity within inpatient care the patient safety is threatened because of communication and information difficulties. As a result of language barriers between health-care professionals and patients Aim: To describe how patients and the healthcare are affected by language barriers within inpatient care, and how healthcare staff are affected in their work by communicative language barriers. Method: A literature review based on 18 articles, published between 2014 - 2019. A literature search was made in databases as Google scholar, CINAHL and PubMed. Results: The results are based on patients and healthcare staff experiences of cultural diversity, effects on the patient and communicative strategies. Language barriers in healthcare affects, healthcare staff, patients and their relatives by not provide good care on equal terms. This can lead to increased suffering and an increased risk for healthcare injuries. Conclusion: healthcare staff and patients are aware that language barriers affect the care for patients negatively by increasing suffering and risk for healthcare injuries. Body language and gestures are used to communicate by healthcare staff to provide person-cantered care.

Bakgrund: Den världsomfattande rörligheten mellan länder och en större variation när det gäller etnicitet på patienter har gjort att det ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Sjukvården möter patienter med annat modersmål än svenska och annan kulturell bakgrund vilket innebär ökad flexibilitet och språkkompetens för sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som kommer i kontakt med patienten i en akutvårdskontext och ställs därför inför en utmaning att vårda patienten med en språkbarriär.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att i en akutvårdskontext vårda patienter när det finns en språkbarriär. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med mixad metod. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls metod.  Resultat: Resultat redovisas utifrån två kategorier en utmaning för sjuksköterskorna och upplevelsen av att använda olika verktyg i vårdmötet samt 6 subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill gärna vårda patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, oro finns för att göra fel så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en akut situation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov så som kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor. / Bakgrund: Den globala rörelsen mellan länder och en större variation när det gäller patienters etnicitet har ökat kraven på vården. Hälso- och sjukvården behandlar patienter med ett annat modersmål än svenska och ibland olika kulturell bakgrund. Detta kräver högre flexibilitet och ökade språkkunskaper bland sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som möter patienten i en akutvårdskontext och utmanas därför att ta hand om patienter i situationer där en språkbarriär uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i en akutvårdskontext för att ta hand om patienter där en språkbarriär uppstår. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med blandad metod. Analysen utfördes baserat på Whittemore & Knafl-metoden. Resultat: Resultaten redovisas utifrån två kategorier, en utmaning för sjuksköterskorna och erfarenheten av att använda olika verktyg i vårdmötet, samt 6 underkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill ta hand om patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, det finns en oro för att göra misstag så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av en professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en nödsituation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov, till exempel kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor.

Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Bakgrund: I världen finns en stor språklig diversitet som leder till språkbarriärer inom hälso- och sjukvården med negativa konsekvenser för patienter. För att kunna främja hälsa och skapa en vårdande relation behöver sjuksköterskor ha kunskap om patienters upplevelser av språkbarriärer för att utforma den goda omvårdnad de har rätt till. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av språkbarriärer inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med efterföljande databearbetning. Totalt inkluderades nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Patienters upplevelser av språkbarriärer i omvårdnaden resulterade i kategorierna: upplevelser av att överbrygga språkbarriärer, sjuksköterskans förhållningssätt påverkade välbefinnandet samt omvårdnaden påverkades. Konklusion: Patienter hade olika erfarenheter av att överbrygga språkbarriärer. Tolk kunde förbättra kommunikationen, men delar av kommunikationen kunde försvinna. Patienter upplevde även brist på tolkar, att närstående fick tolka samt alternativ kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt genom bemötande och vilja till att kommunicera påverkade patienternas välbefinnande. Patienterna hade olika uppfattningar kring hur omvårdnadskvaliteten påverkades. En del patienter ansåg att kommunikationen försämrades och att det resulterade i svårigheter att uttryck behov och få information. Det fanns också en ovilja hos patienterna att kritisera samt försämra relationen till sjuksköterskan. / Background: There is a high linguistical diversity worldwide which can result in language barriers in health care with negative consequences for patients. To promote health and a caring relationship nurses must have a knowledge of patients’ experiences of language barriers to provide the care to which they are entitled. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of language barriers in nursing. Method: A general review of the literature with an inductive approach was conducted and data analysis was performed. In total nine qualitative and two quantitative articles were included in the study. Result: Patients’ experiences of language barriers in nursing resulted in following categories: experiences of bridging language barriers, nurses’ approach affected well-being and nursing was affected. Conclusion: Patients had different experiences of bridging language barriers. Interpreters could improve communication, but parts could be lost. Patients experienced a lack of interpreters, that relatives had to interpret, and alternative communication. Nurses’ approach through reception and willingness to communicate affected the patients’ well-being. Patients had different views on how nursing was affected. Some felt that communication deteriorated and that this resulted in difficulties expressing needs and receiving information. Patients were reluctant to criticize and deteriorate the relationship with the nurse.

Bakgrund: Språkbarriärer ökar globalt i takt med ökande global migration. I hälso- och sjukvården befinner sig sjuksköterskan ofta i möten där språkbarriärer uppstår. Det framkommer att bristande kommunikation har direkt negativa konsekvenser på såväl patient som vårdpersonal. Patientsäkerhet och personcentrerad vård är två områden som påverkas avsevärt av språkbarriärer. För att minska riskerna för bristande patientsäkerhet samt för att stärka den personcentrerade vården behöver hjälpmedel identifieras i syfte att överbrygga språkbarriärer. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplevde användningen av kommunikationsstöd vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, genom att artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Elva empiriska studier med kvalitativ studiedesign analyserades. Resultat: Resultatet belyser vanligt förekommande hjälpmedel och strategier som sjuksköterskor använder sig av samt deras upplevelser av dessa. Tre huvudkategorier identifierades: Mellanmänsklig kommunikation, Kommunikationshjälpmedel och Upplevda utmaningar med kommunikationsstöd. Till respektive huvudkategori presenteras tre subkategorier vardera. Slutsats: Det framkom att ett flertal hjälpmedel och strategier finns att tillgå. Dock är dess tillförlitlighet, tillgänglighet och användbarhet varierande i kvalitet. Detta resulterar ofta i att kvaliteten på omvårdnaden blir lidande. De kommunikationsstöd som undersökts i denna studie är otillräckliga och behöver kompletteras med andra hjälpmedel eller strategier. Dessa hjälpmedel och strategier behöver således vidareutvecklas. Trots varierande kvalitet anses hjälpmedel underlätta kommunikationen. En slutsats studien kommit fram till är att sjuksköterskor bör använda hjälpmedel i större utsträckning för att överbrygga språkbarriärer. / Background: Language barriers are increasing worldwide as the global migration is increasing. In the healthcare setting the nurse frequently encounters situations in which language barriers occur. It appears that inadequate communication has immediate negative consequences for patients as well as healthcare professionals. Patient safety and person-centered care are two areas significantly impacted by language barriers. To mitigate the risks of compromised patient safety and to enhance person-centered care, assistive devices need to be identified to overcome the language barriers. Aim: To conduct a research of how the nurse perceives communication supports used to overcome language barriers. Method: A qualitative literature review was conducted using two databases, PubMed and CINAHL. Eleven scientific studies with a qualitative design were analyzed. Findings: The findings address tools and strategies the nurses used and their experiences of them. Three main themes were identified, Interpersonal communication, Communication aids and Perceived challenges with the communication supports. With each main theme three subthemes is presented.  Conclusion: A variety of assistive devices and strategies are available. However, their reliability, accessibility, and usability vary in quality. Thus resulting in a frequent compromise in the quality of care. The communication supports examined in this study are insufficient and require supplementation with additional tools or strategies. These communication supports need further development. Despite varying quality, these tools are considered to facilitate communication. A conclusion this study reached is that nurses should incorporate tools more extensively to bridge the language barrier.

En förutsättning för lärande i förskolan är god kommunikation och att skapa trygghet för barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur man kan minska/undvika språkbarriärer i förskolan genom att ge exempel på hur förskollärare uttrycker att de möter barn med annat modersmål. Studien är kvalitativ och jag har använt semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Studien har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begrepp som proximal utvecklingszon, scaffolding och socialt lärande samt de språkliga begreppen indikativ-, semiotisk- och retorisk funktion. I resultatet framkommer det att de deltagande förskollärarna uppfattar sig själva ha en viktig roll i barnens lärande och kommunikation. Resultatet delas in i fyra kategorier utifrån deltagarnas svar: förskollärarens syn på språkbarriärer, förskollärarens roll, utmaningar och möjligheter i arbetet med språkbarriärer och förskollärarens stöd och hjälpmedel. Förskollärarna ger exempel på hur de stöttar barnens lärande genom verbal och icke-verbal kommunikation samt vilka utmaningar och möjligheter de ser i arbetet med språkbarriärer i förskolan. Det framkommer i resultatet att förskollärarens kompetenser och erfarenheter är av stor vikt för hur undervisningen bedrivs samt i hur barnens behov tillgodoses i förhållande till språkliga barriärer. / One condition for learning in preschool is good communication and to create security for the children. The purpose of this study is to elucidate how to reduce/avoid the occurrence of language barriers in preschool by giving examples of preschool teacher’s expression on work with them. The study is qualitative, and semi-structured interviews have been used as a method of collecting empirical data. The study has been analyzed through a sociocultural perspective using the concepts of the zone of proximal development, scaffolding, and social learning as well as the linguistic concepts of indicative-, semiotic-, and rhetorical functions. The results show that the participating preschool teachers perceive themselves as having an important role in the children’s learning and communication. The results are divided into four categories from the participants answers: preschool teachers view on language barriers, the role of preschool teachers, challenges and possibilities in working with language barriers and preschool teachers support and aids. The preschool teachers also provide examples of how they support children’s learning through verbal and nonverbal communication as well as which challenges and opportunities they encounter in the work of language barriers in a preschool setting. The results show that preschool teacher’s competence and experiences is of great importance for how the education is conducted and to make sure that children who experience language barriers are accommodated to.

Daily communication between home and preschool is central to the preschool's operations. The aim of this study is to contribute to knowledge about how preschool teachers experience communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. The study is qualitative and we have conducted semi-structured interviews with preschool teachers who have experience in communicating with caregivers where there are language barriers. The chosen theory for further analysis of the empirical evidence has been Bronfenbrenner's ecological system theory where we used the concepts microsystem, mesosystem, exosystem, macrosystem and chronosystem.   The participating preschool teachers talk about how they define the concept of language barrier as a broad concept but which mainly refers to when communication is limited in some way by language barriers. The preschool teachers portray that they see language barriers as both an opportunity and an obstacle, in different perspectives. An essential strategy that is presented is their own approach, which indicates a positive attitude towards the caregivers. The participating preschool teachers present smaller groups of children and more employees as a prerequisite for creating favourable communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. This would result in more time with each individual guardian, which the preschool teachers point out as essential for favourable communication. Previous research on the subject is scarce, and the regulatory documents for preschool do not provide answers to how preschool teachers should communicate with caregivers in cases where there are language barriers in daily communication. Overall, this indicates that more research in the subject is relevant for the preschool teaching profession. / Daglig kommunikation mellan hem och förskola är centralt i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare upplever kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Studien är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av att kommunicera med vårdnadshavare där det finns språkbarriärer. Den valda teorin för vidare analys av empirin har varit Bronfenbrenners ekologiska systemteori där vi använt begreppen mikrosystem, mesosystem, exosystem, makrosystem och cronosystem.     De deltagande förskollärarna berättar om hur de definierar begreppet språkbarriär som ett stort begrepp men som i huvudsak syftar till när kommunikationen på något sätt begränsas av språkliga hinder. Förskollärarna redogör för att de ser språkbarriärer som både en möjlighet och som ett hinder, i olika avseenden. En väsentlig strategi som presenteras är det egna förhållningssättet, som indikerar på ett positivt bemötande gentemot vårdnadshavarna. De deltagande förskollärarna framställer mindre barngrupper och fler anställda som en förutsättning för att skapa gynnsam kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Detta skulle resultera i mer tid med varje enskild vårdnadshavare, vilket förskollärarna poängterar som väsentligt för en gynnsam kommunikation. Den tidigare forskningen inom ämnet är begränsad, och styrdokumenten för förskolan ger inte svar på hur förskollärare ska kommunicera med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid den dagliga kommunikationen. Sammantaget indikerar detta på att mer forskning inom ämnet är relevant för förskollärarprofessionen.