Bakgrund: Varje år upptäcks cirka 250 fall av cancer hos barn i Sverige. När ett barn drabbas av cancer drabbas inte bara barnet, utan hela familjen. Sjuksköterskans roll och sätt att möta barnet och familjen är avgörande för en god vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur det är att möta och vårda barn med cancer och deras familj samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Kommunikation anses vara den största och viktigaste aspekten kring vården och mötet med barnet och familjen för att kunna bedriva en så god vård som möjligt. Att skapa en god relation till föräldrarna är a och o i sjuksköterskans arbete då det leder till bättre vård för det sjuka barnet. Sjuksköterskorna ger mycket av sig själva emotionellt och är engagerade i hela familjen och därav skapas ett band som bara sjuksköterskan och familjen delar med varandra. Slutsatser: Att sjuksköterskans kompetens, kommunikation och relationen med barnet och familjen är centrala delar i att möta och vårda barn med cancer och deras familj. / Background: Every year about 250 cases of cancer in children are discovered in Sweden. When a child gets cancer it’s not only affecting the child, but the whole family. The nurse’s role and ways of meeting and approaching the child and family is crucial to provide a good care. Aim: The aim of this study was to, from a nurse perspective describe how it is to meet and care for children with cancer and their family and to describe the data collection method of the 11articles. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. The articles were found in the database PubMed and Cinahl. Results: Communication is considered the largest and the most important aspect about the care and the meeting with the child and family to provide as good care as possible. Creating a good relationship with the parents is everything to the nursing profession as it leads to better care for the sick child. The nurses give a lot of themselves emotionally and are committed to the whole family and there for creates a bond that only the nurseand the family share with each other. Conclusions: The nurse`s competence, communication and the relationship with the child and family are key elements in caring for children with cancer and their family.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet. / Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn. Existentiellt, andligt behov har inte en självklar plats i omvårdnad och detta kan relateras till utbildning saknas samt utbildningsansvariga och vårdorganisationens förmåga att strukturera detta. Sjuksköterskor som har längre tids erfarenhet av att bemöta patienters andliga behov utför andlig omvårdnad holistiskt och kan utföra detta utan kliniska och vetenskapliga riktlinjer. SLUTSATS: För att sjuksköterskan skall kunna utveckla sin förmåga att bemöta andligt behov krävs utbildning både före och under yrkeskarriär. En sjuksköterska behöver också stöd från och samarbete med andra yrkeskategorier som präst, psykolog och/eller socionom. / BACKGROUND: Spiritual nursing should be a natural part of nursing due to holistic guidelines in accordance with the International code of ethics (ICN) for nurses, but that isn’t the case. Nurses tend to focus on the patients biological needs, which also is important. There are no current official guidelines for spiritual nursing and there is lack of scientific studies in this subject. AIM: The objective of this study was based on current studies, to describe factors that influence nurses’ respond to questions with spiritual content from patients. METHOD: A systematic review, based on seven scientific articles and one academic dissertation. RESULTS: Four categories were identified; adequate competence, a supportive healthcare environment and holistic outlook on people and reductionistic outlook on people. Patients’ spiritual needs are not always met, because of the nurses’ lack of education in the subject and support from the healthcare organization. Nurses, who have longer time experiences in responding to patients spiritual needs, are able to support patients in a holistic way without clinical and scientific guidance. CONCLUSION: It is important that the nurses’ needs for education in spiritual care are met, both before and during their career, so they can respond to patients’ spiritual needs and be able to provide holistic care. To maintain spiritual care the nurses also need support from the healthcare organization and other professions such as priest, psychologist and social worker.

No description available.

No description available.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman. / Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.

<p>Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman.</p> / <p>Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre. Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress. Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete. För att hantera dessa känslor användes så kallat coping-strategier i form av exempelvis byte av arbetsplats, undvikande av patientkontakt och ifrågasättande av egen kunskap. Diskussion: Situationen på arbetsplatsen i form av konflikter och dåligt ledarskap i kombination med idealbilden av sig själv som vårdare visar ett tydligt samband mellan samvetsstress och även utbrändhet. Ökad förståelse kring ledarskap, konflikthantering samt att försonas med sin egen och andras otillräcklighet kan förebygga samvetsstress. / Background: The nurse profession is characterized by law and constitutions, but also by ethical codes and values, which brings a big moral responsibility. Conscience is described as a basic ability of knowing what is right and what is wrong, and being in conflict with one’s conscience can lead to loss of own identity and dignity. Older people in nursing homes or home-care service consider themselves to have bad access to healthcare. At the same time working in care for older people is characterized by under-staffing and low morals. Aim: Describe nurses’ experiences of stress of conscience in their work with older people. Methods: Analysis of 15 scientific articles. Out of the analysis, three categories emerged; factors and causes of stress of conscience, nurses perceptions of stress of conscience and nurses way of handling stress of conscience. Results: In this study a number of factors that causes stressed conscience among nurses, such as unnecessary patient suffering and outer demands were prominent. Stress of conscience caused feelings of inadequacy, powerlessness and bad conscience. To handle these feelings so called coping-strategies were used, for example change of workplace, avoiding patient contact and questioning one’s own knowledge. Discussions: Nurses’ working conditions, for example conflicts and bad leadership combined with the ideal of oneself as being a caring person shows a clear association with stress of conscience and even sometimes even burnout. An increased understanding of democratic leadership, handling conflicts and reconciling with oneself and others inadequacy can prevent stress of conscience.

Bakgrund: Människor med HIV lever idag längre, därför kommer fler sjuksköterskor att möta dem i olika vårdsituationer. Det finns behandlingar som avstannar sjukdomsförloppets fortskridning, men trots det, finns ett ökat omvårdnadsbehov för HIV-smittade patienter. Patienterna upplever i vissa fall fördomar från sjuksköterskor eller att de inte alltid erbjuds vård på lika villkor. Förståelse och kunskap om HIV som innefattar medicin och specifika omvårdnadsbehov samt smittvägar och sjukdomsförlopp behöver därför finnas hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar söktes fram i databaser för att besvara syftet. Resultat: Resultatet presenterades i tre teman som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV. Sjuksköterskors erfarenheter har varit olika, men har gett upphov till liknande känslor. Sjuksköterskors inställningar har härstammat från både kunskap och erfarenheter. Sjuksköterskor var villiga att vårda HIV-smittade patienter, även om många upplevt rädsla vid omvårdnaden. Viljan att vårda skilde sig i olika länder utifrån erfarenheter samt attityder och personliga värderingar. Erfarenheter av säkert arbete och rådgivande samtal gav sjuksköterskorna positiva inställningar gentemot HIV-smittade patienter. Därför fick de möjlighet att skapa vårdrelationer som kunde leda till en mer optimal vård. Sjuksköterskorna kände att mer erfarenhet och kunskap bidrog till ett ökat empatiskt förhållningssätt och förståelse. Diskussion: Diskussionen behandlar resultatet utifrån Travelbees mellanmänskliga relation och författarnas reflektioner som uppstått under arbetets gång. Där resultatet diskuteras och belyser olika erfarenheter, kunskaper, känslor och inställningar. / Background: People with HIV now live longer and more nurses will therefore meet them in different care situations. There are treatments that stop the progression of the disease, but despite that, there is an increased need for nursing for HIV infected patients. Patients sometimes experiences predjudices made by nurses or that they aren’t offered equal care. Understanding and knowledge about HIV that includes medicine and specific care needs, as well as transmission and disease course, therefore, need to be found in nurses. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of caring for people with HIV. Method: A literature review where ten peer-reviewed articles were searched from databases to answer the aim. Results: The result is presented in three themes describing nurses' experiences of caring for HIV patients. Nurses’ experiences has been different, but has given outcome for similar feelings. Nurses’ attitudes have come from both knowledge and experiences. Nurses were willing to care for HIV-infected patients, although many experienced fear during nursing care. The desire to care differed between countries based on experiences, attitudes and personal values. Experiences of safe work and counseling had given nurses a positive attitude towards HIV-infected patients. Therefore they were given the opportunity to create care relationships that could lead to a more optimal care. Nurses’ felt that more experience and knowledge contributed to an increased empathetic approach and understanding. Discussion: The discussion treat the results based on Travelbee’s human-to-human realation and the authors reflections that has occured during the workprocess. Where the results is discussed and highlight different experiences, knowledge, feelings and attitudes.