To be able to read and write is necessary to manage well in life. It is important to get a good start in one´s reading and writing development. My purpose in this study was to find out how to teach children to read and write. Obtain knowledge about how to best help children during the early years of reading and writing development, and what is required to teach good reading and writing skills. I wanted to find out how the pedagogues work in the schools, and if they use ant special methods in their teaching. This is something that I, as a future pedagogue didn´t have much knowledge about, which is very important for my future pupils. My research method was qualitative where I interviewed three pedagogues who work whit teaching reading and writing in the early years. I have researched how they teach children during the first years of reading and writing development. My result showed how important it is, as early as preschool, to play games using language. The games help the children become aware of language which is a requirement for good reading and writing development. It also showed that the pedagogues used different methods in their teaching, they adapt their teaching methods to the children. Keywords: language awareness, learning to read and write, reading and writing methods. / Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för att kunna klara sig bra i livet. Det är viktigt att få en bra start i sin läs- och skrivinlärning. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur man lär barn läsa och skriva. Jag vill veta hur man på bästa sätt i barnens tidiga läs- och skrivinlärning kan hjälpa dem, vilka förkunskaper som krävs för en bra läs- och skrivinlärning. Jag ville ta reda på hur pedagogerna arbetar ute på skolor och om de använder någon speciell metod i sin undervisning. Det här var något jag som blivande pedagog inte hade mycket kunskap om, något som är väldigt viktigt för mina blivande elever. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning och har intervjuat tre pedagoger som arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen. Jag har undersökt hur de undervisar barn i den första läs- och skrivinlärningen. Resultatet visade att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med språklekar med barnen. Lekarna gör barnen mer språkligt medvetna och det är en förutsättning för en bra läs- och skrivinlärning. Det visade sig också att pedagogerna använder sig av olika metoder i undervisningen, att de anpassar undervisningen efter barnen. Nyckelord: språklig medvetenhet, läs- och skrivinlärning, läs- och skrivinlärningsmetoder.

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter. I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek. De berättar att de använder sig av flera olika språkutvecklande metoder/modeller, som Bornholmsmodellen, Whole language, Trageton – skriva sig till läsning, Vägen till Språket, Språkglädje, Språktågets lådor, Hur långt är ett äppelskal? och Vägledande samspel. Förskollärarna uppger själva att de utgår från Vygotskijs teorier om lärande. De menar att barnen ska vara aktiva, ha eget inflytande och att de lär sig i ett socialt sammanhang. Min slutsats är att de både intervjuades beskrivning av sina insatser främst kännetecknas av att de använder sig av ett mycket målmedvetet arbete. De använder sig av metoder som utgår både från helheten och delarna i språket, för att på olika sätt stimulera elevernas skriftspråkliga utveckling.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.

This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.

No description available.

<p>Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.</p><p>Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek. Resultatet visar på skillnader i det specialpedagogiska stödet i förskoleklass samt att samverkan mellan förskoleklass och skola har utvecklats längre än samverkan mellan förskoleklass och förskola inom området. Våra slutsatser är att arbetet med den språkiga och fonologiska medvetenheten kan utvecklas ytterligare om detta arbete på ett tydligare sätt integreras med den fria leken. Specialläraren/specialpedagogen kan spela en viktig roll för eleverna både i deras språkutveckling samt språkliga och fonologiska medvetenhet och även vid övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärare och pedagogiska utvecklares uppfattningar om arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling och uppfattningar om möjligheten att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolan. Forskning har visat att det är möjligt att redan i förskoleåldern identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Forskning har även identifierat viktiga faktorer som gynnar tidig läs- och skrivutveckling.  Till denna studie samlades data in genom åtta kvalitativa intervjuer. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultatet som framkom under studien var bland annat att de intervjuade ansåg att utvecklandet av talspråket gynnade läs- och skrivutvecklingen. De ansåg sig arbeta aktivt för att stödja denna utveckling. De strävade även efter att introducera barnen till läsning och skrivning genom meningsfulla sammanhang där fokus låg på att skapa lust och ett intresse för skriftspråket och för att få barnen att inse syftet med att läsa och skriva. Utifrån det som informanterna uttryckte lades inte lika stor vikt vid att utveckla en språklig medvetenhet hos barnen.  Möjligheten att upptäcka tidiga tecken på att ett barn skulle kunna vara i riskzonen för att utveckla svårigheter och att då arbeta förebyggande med dessa barn visade sig vara problematiskt. Informanterna uppfattade att det då skulle behöva göras en bedömning av barnen vilket de ansåg stred mot förskolans synsätt.  Ett annat resultat som framkom under studien var att informanterna ansåg att samarbetet mellan förskolan och förskoleklass inte fungerade ändamålsenligt. Även om de ansåg att barnen fått med sig många värdefulla kunskaper om läsning och skrivning och i vissa fall redan knäckt läs- och skrivkoden uppfattade informanterna att detta inte tillvaratogs av förskoleklassen. Istället uppfattade de att lärarna i förskoleklassen tog emot barnen som blanka blad.

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn.  Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv.   Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.