No description available.

<p>Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.</p><p>I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.</p>

<p>Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.</p>

<p>Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan.</p><p>Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.</p><p>  I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans.</p><p>I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning.</p><p>Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare.</p><p>Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik. Dessa två delstudier avser att komplettera varandra för att tillsammans ge en större helhetsbild av informanternas språkkänsla.</p><p>Den kvalitativa delstudien med 7 informanter är experimentell och innefattar ett korrekturläsningstest, ett testformulär, en intervju om informanternas uppfattning om det egna skrivandet, samt en enkät med frågor om informanternas bakgrund samt attityd till skrivande. Den kvantitativa delstudien med 42 informanter (samt en kontrollgrupp med 10 informanter med mycket god kunskap i svenska språket) innefattar enbart korrekturläsningstexten samt enkäten. I texten och formuläret har en stor mängd språkfel i fem olika kategorier inplanterats, vilka informanterna ska ta ställning till: pronomen/formord, tecken, syntax, ord och stil.</p><p>Resultatet från båda delstudier visar att man kan dra slutsatser om att använda testinstrument och metoder har varit användbara för att kunna svara mot syftet med uppsatsen. Resultatet visar att språkkänslan kommer till individuella uttryck hos samtliga informanter, vilket skapar en stor variation i informantgruppen. Genom resultatet anses den övergripande frågeställningen ha besvarats. Mer allmänna slutsatser är att studien ger en inblick i hur det faktiska språkbruket ter sig, och den höga språkliga förmågan blir tydlig i båda delstudier då majoriteten placerar sig i de tre högsta poänggrupperna. Studien visar även att informanterna är måna om att skriva korrekt svenska i formella sammanhang. Uppfattningen om det egna språkbruket är tydligt blandad hos informanterna, men tenderar ändå till att ligga på en relativt hög nivå hos det övervägande antalet. Korrelationen mellan uppfattning om det egna språkbruket och det faktiska språkbruket går i riktning mot att uppvisa att många informanter har en något förvrängd bild av sitt eget språkbruk. En sambandsanalys visar på att de två variablerna har ett positivt samband, vilket till viss del betyder att hög uppfattning korrelerar med hög skrivförmåga i experimentet. Slutligen kan sägas rent generellt att majoriteten uppvisar en hög förmåga att tala om sitt eget språk och skrivande vilket bland annat har visat sig i ett starkt engagemang för uppgiften.</p>

Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan. Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.   I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans. I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning. Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare. Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.

No description available.