Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan. För att eleven ska stanna kvar i undervisningen bör skolan fullfölja viktiga bitar i språkvalet. Det gäller information, individanpassning och kvalitet i undervisningen. Syftet med den här studien är att analysera vad eleverna på en grundskola i en mindre kommun i Skåne har för motiv/skäl till sina val i moderna språk. Bisyftet är att analysera vad eleverna tycker är viktigt i sin språkundervisning. Slutligen fokuserar studien på deras tankar kring hur undervisningen skulle kunna vara. Urvalet av grupp är åk 6 och åk 9 på en skola i Skåne. Arbetet med studien inleddes med att söka på ”Språkval” och då hittade jag mycket information från framför allt Skolverket och Skolinspektionen. Parallellt med inläsningen i ämnet sammanställde jag enkäter som delades ut till språkklasserna i åk 6 och åk 9 på nämnda grundskola. Resultatet visar att de gjort sina språkval mot bakgrund av intresse och nyttoaspekt. Åk 6 och åk 9 skiljer sig åt i flera avseenden, vilket kan bero på mognad och skiftande information inför språkvalet. Åk 6 svarar i större utsträckning att de tycker att deras språkval är ”roligt” medan åk 9 i högre utsträckning svarar att de valt sitt språk därför att det är ”brett”. Ingen i åk 6 läser franska i år vilket 10 elever i åk 9 gör. En slutats att dra utifrån den här studien är att franska är ett språk som få vill läsa. Tyska är inte längre lika populärt som det var i början av 90-talet. I dag vill en betydande majoritet läsa spanska. Det framgår av resultaten av den här empiriska studien och det är också tydligt ur ett nationellt perspektiv (Skolverket.se). Eleverna i båda årskurserna är över lag positiva till sin undervisning och de har bidragit med många goda idéer på hur de vill utveckla sin undervisning. Redan innan jag genomförde undersökningen hade jag en misstanke om att eleverna vill ha mer multimodala verktyg i sin undervisning. Resultatet bekräftar mina tankar. Eleverna vill ha mer media och mer varierad undervisning i sina språkval. / Within the framework of the Swedish Education Act of 1994 the students begin their third language in sixth grade, Elementary school. The variety of languages to choose from is in general French, Germany and Spanish. It is important to mention that it is optional and that the student can drop out of this class fairly easy. Owing to this, the school has an important responsibility. Teachers need to individualize their instructions; information about the choice of language needs to be carried out in a clear way and finally the teachers´ skills have to be up to date. This survey is carried out by the means of a questionnaire and it attempts to analyze on what grounds the students in sixth and ninth grade from one school in a small community in Sweden have made their choice of language. The second aim is to pinpoint what these students appreciate in the syllabus. Third and last aim of this survey is to evaluate whether these students are willing to take part in how their language lessons are carried out. The result shows that the students in sixth grade generally think that their language choice is fun whereas the students in ninth grade in general have chosen their language because it is useful. It is evident that the students appreciate their syllabus but they would like more media in the classroom. They also would like more authenticity in their language education. They have come up with a wide variety of ways to conduct the language lessons which have inspired me a lot. As a future French/English teacher it is a bit sad that no one in sixth grade takes French this year and that the number of students in French gradually has lowered since the nineties. Today the most popular language in Swedish school seems to be Spanish, second place Germany and third place French.

No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.</p>

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ”Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet?”, ”Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk?”, ”Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?” och ”Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning?”. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning. Kompletterande intervjuer gjordes också med lärare i spanska på respektive skola. Resultaten i studien visade att många elever väljer bort moderna språk för att de inte är intresserade och för att det är för många läxor och prov. De tror heller inte att de kommer att ha nytta av att kunna språk. Ett intressant fynd som framkommit i studien är att det är fler killar än tjejer som väljer bort språk av ovanstående anledningar. Elever på landsbygdsskolor med icke – akademikerföräldrar väljer till större del bort språk för att de anser att det är för jobbigt än vad elever på stadsskolor med akademikerföräldrar gör. Det har också framkommit genom intervjuer med lärarna att det finns brister i förstärkningsundervisningen, något som konstaterats i tidigare forskning.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier som två vuxna andraspråksinlärare i ett flerspråkigt par tillämpar och vad som påverkar valet av sådana strategier. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats och har formen av en fallstudie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod, vari antalet deltagare utgörs av två vuxna inlärare av svenska som andraspråk som har kinesiska som förstaspråk och engelska som andraspråk. Resultaten pekar på att de två deltagarna uppvisar stor variation i fråga om tillämpningen av språkinlärningsstrategier, och att tillämpningen av dessa i viss mån skiljer sig mellan de två inlärarna. Det framgår även att valet av språkinlärningsstrategier görs på grundval av många olika faktorer, däribland tid, undervisning om språkinlärningsstrategier, kontextuella förutsättningar, digitala hjälpmedel som står till hands samt språklig och lingvistisk medvetenhet.

Syftet med studien är att undersöka hur tolv gymnasieelever upplever sin skolgång med SVA och svenska, samt vilka faktorer som påverkar elevernas ämnesval. Studien belyser också på vilket sätt modersmålet påverkar SVA- elevernas språkidentitet. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: • Vilka upplevelser har elever av att läsa SVA eller svenska i skolan? • Vilka faktorer påverkar elevernas ämnesval? • Hur och på vilket sätt påverkar SVA-elevernas modersmål deras språkidentitet? Studien utgår ifrån den sociokulturell teorin och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett bekvämlighetsurval med gymnasielever från två olika skolor som berättar om sina upplevelser, erfarenheter och uppfattningar av ämnet SVA och svenska. Resultatet visar att det inte finns stora skillnader mellan kursplanerna i SVA och svenska men att kraven upplevs vara mindre i SVA. Påverkan av andra, behov att utveckla språket och att höja sitt betyg var tre faktorer som påverkade vilket av ämnena eleverna läste. Elevernas modersmål var en av faktorerna som identifierade dem och hade inverkan på deras språkidentitet.

I detta examensarbete görs en utvärdering av totalt 14 elevers erfarenheter och upplevelserav två och ett halvt års spanskstudier i årskurs 8 samt en beskrivning av hur lärare kanarbeta med motivation i undervisningen. Studien tittar närmare på elevernas intresse för detspanska språket, i vilken utsträckning elevernas förhoppningar har blivit uppfyllda ochderas intresse att fortsätta sina studier i spanska efter grundskolans slut.Studien innefattar tre enkätstudier i en åttondeklass och en intervju med fyra elever.Resultatet visar att alla eleverna var motiverade innan spanskstudierna påbörjades men attnågra av eleverna efter två och ett halvt år av spanskstudier förlorat motivationen till attläsa vidare. Orsaken till detta är enligt eleverna att de inte har lärt sig så mycket som dehade förväntat sig.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon.

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket.