Global ETD Search

41	Språkval svenska engelska : Kursen som ligger utanför Erdtman, Laura January 2009 (has links) Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data. language choice English Swedish curriculum grades Modern languages språkval engelska svenska kursplan betyg moderna språk Education Pedagogik
42	Internationella universitet – lokala språkval : Om bruket av talad svenska i engelskspråkiga kursmiljöer / International universities – local language choices : On spoken Swedish in English-medium course environments Söderlundh, Hedda January 2010 (has links) The thesis deals with the use of spoken Swedish on six English-medium university courses in Sweden. The courses are taken by both Swedish and foreign students, with English as the common language of instruction. The aim of the study is to describe and understand the oral use of Swedish, by students in particular, in the type of linguistic environment that arises when English is the medium of instruction. Language use is studied from three angles: the use of spoken Swedish, the functions of Swedish in interaction, and participants’ attitudes to Swedish and English and to the choice of one language or the other. The analysis is based on observations and recordings of naturally occurring talk on courses in the subject areas business studies, engineering and computer science, and on interviews with students and teaching staff. Close analysis of the Swedish spoken is combined with ethnographic knowledge of the broader social context of the courses, and in both theory and method the thesis combines the research fields of sociolinguistics and ethnography. The study shows that Swedish is spoken on all the courses observed. It is used primarily outside whole-group teaching, in interactions not involving foreign students. The language occurs both in talk relating to the course subject and in private conversations. Thus, English-medium education does not by definition mean that English is the only language employed; Swedish, too, has a more or less prominent place. In the thesis, attitudes and patterns of language choice are attributed to the national, rather than international, character of the courses, and to the fact that most of the students and lecturers have experience of and routines from Swedish-medium education. The old routines are carried over into the nominally English-medium courses, giving Swedish a special position and local prestige in these environments. / Avhandlingen handlar om hur svenska används i den muntliga interaktionen i sex engelskspråkiga universitetskurser i Sverige. Kurserna följs av både svenska och utländska studenter och engelska är det gemensamma språket i undervisningen. Undersökningen utgår från studenternas språkbruk och syftet är att beskriva och förstå särskilt studenters muntliga användande av svenska i den typ av språkmiljö som uppstår då engelska är undervisningsspråk. Språkbruket undersöks från tre infallsvinklar: den talade svenskans användning, svenskans funktioner i interaktionen samt deltagarnas attityder till dels svenska och engelska, dels valet av språk. Analysen utgår från observationer och inspelningar av naturligt förekommande samtal i undervisning inom ämnesområdena företagsekonomi, teknik och datavetenskap samt från intervjuer med studenter och lärare. Näranalyser av den talade svenskan kombineras med etnografisk kunskap om kursernas bredare sociala sammanhang, och i teori och metod kombineras forskningsfälten sociolingvistik och etnografi. Resultatet visar att svenska förekommer i alla undersökta kurser. Svenska används främst utanför helklassundervisningen i samtal där utländska studenter inte deltar. Språket talas både i samtal som rör studieämnet och i privata samtal. Att kurserna är nominellt engelskspråkiga betyder alltså inte att engelska är det enda språk som används i samband med undervisningen, också svenskan har en mer eller mindre framträdande plats. I avhandlingen förklaras attityder och språkvalsmönster med att kurserna till sin karaktär är nationella – i motsats till internationella – och att majoriteten studenter och lärare har erfarenhet och rutiner från svenskspråkiga utbildningar. De gamla rutinerna förs över till de nominellt engelska kurserna och ger svenskan en särställning och lokal prestige i miljöerna. Swedish language choice code switching internationalisation higher education sociolinguistics ethnography attitudes Svenska språkval kodväxling internationalisering högre utbildning sociolingvistik etnografi attityder Scandinavian languages Nordiska språk
43	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0339 seconds