Abstrakt Detta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen. Något som gör det svårt att få till en bra inlärningsmiljö är de heterogena grupperna som bildas, samt att ämnet inte har varken status, syfte, mål eller betyg.  För att få till en bra inlärningsmiljö bör kraft läggas på att hålla kvar de flesta elever i de moderna språken, eller som lärarna föreslår: skapa ett annat alternativ för de elever som helt enkelt inte orkar/vill läsa ytterligare ett språk.

Since the introduction of the Spanish language in elementary school in Sweden in 1994, this language has become larger than other traditional modern languages such as German and French. As Spanish increases in popularity, the number of students who discontinue their Spanish studies also increases. In this study, forty-five students who take Spanish at the high school level were asked why they had chosen this language and how motivated they feel now after studying it for a minimum of three and up to five years. Factors such as the influence of friends while choosing the language, the information that the school provided before the language choice, the interest in Spanish speaking countries’ culture and the use of Spanish in free time, among others, were investigated in the survey. The results revealed that most of the students chose Spanish because it seems amusing and easier than French and German and because they are interested in traveling to Spanish speaking countries. This study also showed that most of the students do not feel motivated to continue studying Spanish but they do it in order to earn merit points that will increase their chances to get accepted in college. The results were compared with previous research studies and analyzed with help of the concepts intrinsic and extrinsic motivation and integrative and instrumental motivations.

Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-ledamöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vid analysen av inläggen. Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgång till simultantolkning anpassar ledamöterna sitt språk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna. Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i plenum. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.

Med globaliseringen har även företag vuxit ur de lokala marknaderna och blivit till globala aktörer. Globala koncerner som är verksamma i världens olika länder har bidragit till skapandet av flerspråkiga arbetsmiljöer och mötesplatser. Denna tendens har även ställt ökade krav på den interna kommunikationen mellan olika dotterbolag och väckt frågan om språkvalet. Medan språkanvändningen i den offentliga sektorn regleras av Sveriges språklag som fastslår svenska som officiellt språk finns det inga liknande riktlinjer för den privata sektorn. I affärslivet har engelskan blivit det lingua franca som ofta används som koncernspråk. Tidigare studier har dock bekräftat att den språkliga paletten är mycket mer mångfacetterad i de flerspråkiga arbetsmiljöer där även de nationella språken har en plats och roll i kommunikationen.   Denna studie ämnar undersöka språksituationen och språkvalet mellan koncernspråket engelska och det lokala språket svenska i den interna nedåtriktade kommunikationen i en flerspråkig företagsmiljö i Sverige. Uppsatsen studerar även kopplingen mellan språkvalet och skapandet av känslan av tillhörighet som har identifierats som en av de viktigaste immateriella resurserna inom en organisation. Studien tar avstamp i sociolingvistiska teorier. Materialet består av fyra olika typer av delmaterial och utgörs av 92 nyhetsbrev insamlade under en period av ett kvartal, anteckningar från två kvartalsmöten samt 122 svar på en enkätundersökning och utvalda utdrag från fyra intervjuer med anställda från olika avdelningar och språkkrav i sina tjänster på det företag studien genomfördes. Undersökningens resultat visar att svenskan som lokalt språk har en stark ställning och används i den interna kommunikationen vid sidan av koncernspråket, engelskan. Attityderna mot användningen av det lokala språket i den interna kommunikationen är i allmänhet positiva. Studiens resultat tyder också på att det lokala språkets inkludering i den interna kommunikationen även kan bidra till skapandet av vi-känslan och därmed kan det finnas positiva effekter för ett företag att förmedla information även på det lokala språket.

No description available.

Engelskan sägs i debatter om språkförändringar inte sällan inta en alltför stark ställning jämfört med svenskan. Detta gäller framför allt användningen inom domänen forskning och utbildning, vilket har lett till farhågor om att det sker så kallade domänförluster som leder till att svenskan inte längre kan brukas fullt ut som vetenskapligt språk. Den här uppsatsens syfte är att ge en bild av hur språksituationen inom forskningen vid svenska lärosäten ter sig och att undersöka vilka aspekter som påverkade den språkliga utveckling som skedde under perioden 1990–2020. I undersökningsmaterialet, som analyseras genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder, ingår data från Kungliga biblioteket, bl.a. sammanfattningar i avhandlingar, språkpolicyer från ett urval svenska lärosäten och intervjuer med tidigare doktorander.  Undersökningsresultaten visar att andelen engelskspråkiga avhandlingar ökade under undersökningsperioden, så att de numera dominerar även inom ämnesområden där svenskan var i majoritet i början av 2000-talet (humaniora och samhällsvetenskaper). Andelen svensk-språkiga sammanfattningar i engelskspråkiga avhandlingar, som kan betraktas som ett sätt att bevara svensk terminologi, kan till viss grad förklaras med krav på sådana i lärosätens språkpolicyer. Doktorandernas språkval styrs däremot av överväganden som är av strategisk natur men även ämnestraditionen och möjligheten att förmedla innehållet till en särskild målgrupp är relevanta. Parallell språkanvändning inom högre utbildning tematiseras både som chans och utmaning. För att undvika framtida domänförluster för svenskans del som en följd av internationaliseringen kan det diskuteras om inte universitet och högskolor borde förstärka sina ansträngningar att öka parallellspråkigheten, t.ex. genom att uppmuntra sammanläggnings-avhandlingar där språk kan blandas.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.

The aim of the study is to examine how information architecture can make language options easily available on websites. The question is how users can find the language selector depending on where it is placed and how it is presented visually on the website. How can a user find and locate the language selector on the website if they cannot read the default language. This study examines what is good and bad information architecture when it comes to language selector and if the user experience will be affected. To find the answer in the research, a comparative analysis was performed by examining the position of language options on different sample sites, such as the placement of the language selector on the navbar (navigation bar) or footer, and including the use of icons. The study measures observations from the participants to study differences in user experience across different websites. The study has measured the time it takes to locate the language selector with 100 users. The users have ranked the chosen websites to be able to demonstrate how effective the information architecture is and how it impacts the user experience. This can guide web developers to implement and make the information architecture more efficient for language choices.

<p>Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data.</p><p> </p>