Global climate change is one of the most important tasks that scientists are trying to solve today. With the help of a Lifecycle Analysis (LCA) method, the impact that many materials and services have on the environment and humans, have been determined.  As a task given by Gävleborg County Administrative Board, this work examines which of the material, glulam or steel, is most suitable as load-bearing material for agricultural buildings (barns). The goal of this study is to perform a LCA (Life Cycle Assessment) of the two materials during production, use, transportation and reuse. The steel's advantage is to be reused again without losing its properties and the wood's benefits to be used as an energy source during combustion, is only one of the steps involved in a life cycle analysis.  The information that an LCA study requires can be infinite and complex and therefore needs limitations in resources and time. A system boundary makes a basis on which phases and influences are the vital parts of a study. The system boundary also includes geographical areas. The study examines only local agricultural buildings in Gävleborg, Sweden, with floor areas of approximately 1300 m2 and their global environmental impact.  Environmental impact of a product is usually allocated in several different environmental impact categories, in which the study examines only three of these: global warming, acidification and eutrophication.  The results show a great difference in emissions depending on how the materials are produced and how they are handled after use. It proves that glulam has significant fewer emissions than steel when it used as an energy source instead of being deposited. With help of the weighting method the result show that iron ore produced steel have 1.2 times greater emission then glulam with landfill and 5.2 times greater when it is used in energy recovery. The weight also shows that scrap produced steel have 0.5 less emission than glulam with landfill and 2.4 greater than glulam with energy recovery. / Problematiken kring den globala klimatförändringen är ett av de problem som forskare försöker lösa idag. Med hjälp av metoden livscykelanalys har många material och tjänster utretts gällande dessas påverkan på miljön och människan. På uppdrag från Länsstyrelsen Gävleborg granskas vilket av materialen, trä eller stål, som är lämpligast som stomme i stallbyggnader ur miljösynpunkt. Målet med denna studie är att utföra en LCA (livscykelanalys) av de två materialen vid produktion, användning, transport och återanvändning. Stålets möjligtvis största fördel innebär att det kan återanvändas om och om igen utan att förlora sina egenskaper och trädets möjligheter till återvinning som energi vid förbränning är endast två av de stegen som ingår i en livscykelanalys. Informationen som en LCA studie består av kan vara oändlig och komplex och kräver därför tydliga avgränsningar gällande resurs och tid. En bestämd systemgräns utgör därför ett underlag på vilka faser och påverkningar som är vitala delar för undersökningen. Systemgränsen innefattar också vilka geografiska områden som undersöks. Studien granskar därför lokala lantbruksbyggnader i Gävleborg med golvarea på cirka 1300 m2 och deras globala miljöpåverkan. Olika typer av miljöpåverkan som uppstår från en produkt kategoriseras i miljöeffektkategorier där studien undersöker tre av dessa: den globala uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet visar en stor skillnad i utsläpp beroende på hur materialen producerats och även hur de hanteras efter användning. Det visar sig att limträ har betydligt mindre utsläpp än stål om den kan energiåtervinnas. Med hjälp av viktningsmetoden visar det sig att järnmalm släpper ut 1,2 gånger mer utsläpp från de sammanlagda miljöeffektkategorierna än limträ som deponeras och 5,2 gånger mer om den energiutvinns. Vid viktningen av skrot blir utsläppet 0,5 gånger mindre än limträ med deponi och 2,4 mer än limträ med energiutvinning.

I träkonstruktioner används olika förbindare av stål för att sammanfoga olika virkesdelar. För att kunna välja en lämplig förbindare måste konstruktören därför veta vilka skillnader som finns mellan dem och ha kunskap om vilka regler som gäller vid beräkning av förbandets bärförmåga. Rapportens syfte är att synliggöra skillnaderna i bärförmåga mellan olika förbindare. Det görs genom attjämföra bärförmågan för en given knutpunkt med olika förbindare. Fokus har legat på att jämföra bärförmågan i brottgränstillstånd, men även andra aspekter som monteringstid har berörts. Resultatet visar att om man vill maximera bärförmågan för ett förband är det bäst att använda skruvar ismå dimensioner. Det är dock sällan skruvar med en diameter under 10 mm används. I praktiskt arbeteblir därför ofta spik det bästa alternativet om bärförmågan ska maximeras. Träskruv har lägre bärförmåga än både spik och skruv för en knutpunkt med virkestjocklekar upp till 45 mm. Som tumregelkan nämnas att i karakteristiska värden håller en 90 mm lång 3,3 mm trådspik för drygt 1 kN, en 6 mm träskruv för 1,5 kN och en M10 för 4 kN. I eurokod 5 finns det vissa avsnitt som kan vara svåra att tolka, exempelvis effektiv diameter och axiell bärförmåga för träskruv. Efter att ha försökt ta reda på hur reglerna ska tolkas är min slutsats att tolkningarna varierar även bland auktoriteter på området. Det kan därför ofta vara enklare att användatabellerade värden för bärförmågan som tillverkaren redovisar än att försöka räkna på förbandet själv. / In timber construction, different metal dowel-type fasteners are used to attach members in timber frame construction. Therefore, in order to be able to choose a suitable fastener, you must know the differences between them and have knowledge of which rules to apply when calculating the load-carrying capacity. The purpose of this report is to show the differences in load-carrying capacity between different fasteners. This is done by comparing the load-carrying capacity of a connection with different fasteners. The focus has been on comparing the load-carrying capacity in ultimate limit state, but also other aspects such as mounting has been mentioned. The results show that if you want to maximize the load-carrying capacity of a connection, the best option is to use bolts in small dimensions. However, bolts with a diameter less than 10 mm are rarely used. In practical work, nails are often the best option if you want to maximize the load-carrying capacity. Screws have a lower load-carrying capacity than both nails and bolts for a connection with wood thickness up to 45 mm. In Eurocode 5, there are some sections that can be difficult to interpret and understand, for example the effective diameter and axial load-carrying capacity for screws. I have analyzed how the rules should be interpreted and my conclusion is that the interpretations differ also among professors and screw manufacturers. It can therefore be easier to use tabulated values for the load-carrying capacity from the manufacturer than to try to calculate it yourself.

The purpose of this master thesis is to provide suggestions of how composite bridges with I-beams (steel beams and concrete slab connected via shear connectors) can be prepared during the construction phase to withstand a future widening. As a case study the project "Bridge over Kalix river in Kalix" has been used. Tender documents were provided to the stakeholders in September 2018 and the tender answers were at the Swedish Transport Administration (Trafikverket) in mid-January 2019. The construction work is planned for the summer of 2019 and the bridge is planned to be operational by the end of 2020. Widening of bridges is an expensive change of the structure, but is done occasionally. This is mainly due to two factors; higher safety regulations and a higher number on passing vehicles per time unit compared to the 1950 when many of the bridges in Sweden were constructed. Beyond the increased amount of traffic, the vehicle and lorries are heavier nowadays and the expected life time of the bridge construction is longer. The thesis has resulted in three suggestions of widening constructions; one for the case study and two for the general case. The suggestions are based on the change in loads (both shear force and bending moment) caused by dead loads and traffic loads due to the theoretical widening of 2,5 meters. The widened part is constructed to withstand service vehicle (e.g. snow removal vehicle), but the carrying capacity for the rest of the bridge deck is 74-tonnes vehicle. The obtained result shows that both the shear force and the mid-span bending moment increases. The shear force increases in total 45,8 % (dead load 65,8 % and traffic load 7,3 %) and the bending moment 56,7 % (dead load 61,3 % and traffic load 10,0 %). With these value as base the suggested widening construction for the case study is a tilted column with tie beam, both with center distance of six meters. To the general case, two suggestions are provided; The first one with a steel plate placed in the same way as the tilted column, but with a greater load carrying cross section area and thus a greater area to spread the load onto the concrete slab and the web of the beam. The second suggestion is simply an extra I-beam parallel to the existing ones. This is an established method in widenings where the additional load is great, but it is a method highly dependent on the design of the bridge and the surrounding nature. / Syftet med examensarbetet är att ge förslag till hur samverkansbroar med I-balkar kan förberedas vid konstruktion för en eventuell framtida körfältsökning (brobreddning). Som fallstudie har projektet "Bro över Kalix älv i Kalix" använts. Förfrågningsunderlag var intressenter tillhanda under tidig höst 2018 och anbud inkom till Trafikverket i mitten av januari 2019. Byggstart planeras till sommaren 2019 och färdig bro planeras vara i drift till årsskiftet 2020/21. Att bredda broar i efterhand är en kostsamt åtgärd som sker med jämna mellanrum. Detta ingrepp motiveras med att befintliga broar ofta är undermåliga vad gäller säkerhet och framkomlighet, krav på dessa två faktorer har förändrats sedan 50-talet då många av broarna i Sverige byggdes. Utöver ökad trafikmängd har även lasterna ökat (nu till BK4 som innebär 74-tons fordon) och kraven på beständighet av brokonstruktionen, dagens broar ska klara av betydligt högre laster och dessutom dimensioneras för att upprätthålla sin funktion i 120 år. Studien har mynnat ut i tre förslag till breddningkonstruktioner, ett till fallstudien och två till det generella fallet, samverkansbroar med I-balkar. Förslagen grundar sig i beräkning av lastförändring av såväl egentyngder som trafiklaster laster till följd av en teoretisk brobreddning av 2,5 m. Vid konstruktion dimensioneras hela brobanan för BK4 men efter breddning dimensioneras den breddade delen enbart för servicefordon (t.ex. snöröjningsfordon). Erhållet resultat visade att såväl tvärkrafter som böjmoment i fältmitt ökade i den yttre balken i ett mittenstöd (där spannlängden är som störst). Tvärkraftsökningen uppgick till 45,8 % och böjmomentet till 56,7 %. Den föreslagna breddningskonstruktionen till fallstudien var en snedsträva med centrumavstånd om sex meter och med tvärförband mellan I-balkarna på samma S-avstånd som snedsträvorna. Till det allmänna fallet föreslogs en stålplåt, såsom snedsträvan men en utbredd plåt som dels fungerar som livavstyvare till I-balken och dels fördelar lasten på en större yta på såväl betongfarbanans underkant som I-balkens liv. Även ett förslag om att lägga till en extra balk presenterades som förslag då detta är en vedertagen metod då lastökningen är stor och då gestaltningskravet och den omgivande naturen tillåter ett ingrepp och utbyggnad som detta.

<p>Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för verkstadsföretaget HZ Rostfria AB, med verksamhet i Sandviken, att införskaffa utrustning för elektrolytpolering av rostfria detaljer.</p><p>För att kunna få en helhetsbild över hur elektrolytpoleringsbranschen ser ut i Sverige har de företag som öppet annonserar med att de arbetar med elektrolytpolering studerats. Företagen har studerats utifrån en rad kriterier, där den huvudsakliga inriktningen på verksamheten samt företagens läge geografiskt relativt Sandviken ansetts vara de viktigaste.</p><p>Utöver de företag som arbetar med elektrolytpolering har även olika tekniker för att åstadkomma elektrolytpolering studerats. Teknikerna har studerats med de produkter som idag tillverkas, samt som i framtiden skulle kunna komma att tillverkas av HZ Rostfria AB i åtanke.</p><p>I och med att elektrolytpolering klassas som en miljöfarlig verksamhet har även frågor rörande tillstånd för verksamheten studerats. Det primära har varit att studera processen som leder fram till att tillstånd för verksamheten erhålls, vilket per automatik också innefattat att studera vilka insatser som krävs av företaget.</p>

<p>A finite element model has been developed to simulate the forming of a channel section profile with the roll forming method. The model has been optimized to experimental results with respect to strains at the edge of the sheet and spring back of the sides of the profile. Finite element models with a coarse mesh have been compared to models with a finer mesh. The models with to fine mesh become instable and a model with a rather coarse mesh was finally chosen.</p><p>Both the models with shell elements and the models with solid elements have been used in the simulations. The simulations with shell elements gave very good results both for the geometry shape and the strains at the edge of the sheet. The reaction forces at the tools found in the simulations was only half of the reaction forces fond in the experiments.</p><p>The simulations with the solid element model showed very good results for the reaction forces while the geometry shape of the sheet was really bad. The spring back was much larger in the simulations than in the experiments.</p><p>The shell element model was chosen because of the excessive spring back with the solid element model. The spring back of the sides of the sheet differs only a few percent between the simulation and the experiment results when using the shell element model. The reaction forces at the tools in the simulation are only half of the reaction forces measured in the experiments but the results from the simulations are linearly proportional to the results in the experiments. The model that finally was chosen describe both the spring back and the strains at the edge of the sheet very well. Like in the experiments there were no signs of wrinkles at the sheet in any of the simulations.</p>

<p>I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln “Beach” avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum.</p> / <p>In this project the house Röken, up on the Småland highlands is analyzed, a place with a lot of history. From the 17th century when a fragile peace is the reson the house is built to when the house is modernized in the middle of the 20th centur and gets decorated with many furniture from AB Svenska möbelfabrikerna, that had its factory just a few miles away.This leads into a research about the family that owns the house today and to Jan Strand, my father, who is the only one living in the house. The project has produced the furniture “Beach”, which is meant for use by Jan when he is flipping through his Jazz collection.</p>

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt. Exempel på metoder som kan användas är epoxibeläggning, rostskyddsmålning, varmförzinkning samt rostfritt material. Målet med arbetet är att jämföra dessa metoder. Beroende på olika aspekter, främst ekonomi är de olika metoderna mer eller mindre lämpade. Varmförzinkning är den metod som är bäst ur de flesta aspekterna. Men om man vill ha den absolut bästa korrosionsbeständiga lösningen bör man redan i konstruktionsstadiet bestämma sig för att använda rostfritt stål till armeringen. Rostfritt ger en lång nästan underhållsfri livslängd. Nackdelen här är att det är väldigt dyrt och ännu inte så vanligt hos armeringstillverkare i Sverige. När det gäller epoxibeläggning av armering så förekommer det inte längre i så stor utsträckning. Det beror främst på de stora skador som har påvisats. Rostskyddsmålning är fortfarande ett användbart alternativ men här bör arbetskostnaderna beaktas. Valet av rostskydd måste övervägas utifrån samtliga intressanta aspekter. Allt beroende på bland annat ekonomi, miljöklass och livslängd.

No description available.

Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för verkstadsföretaget HZ Rostfria AB, med verksamhet i Sandviken, att införskaffa utrustning för elektrolytpolering av rostfria detaljer. För att kunna få en helhetsbild över hur elektrolytpoleringsbranschen ser ut i Sverige har de företag som öppet annonserar med att de arbetar med elektrolytpolering studerats. Företagen har studerats utifrån en rad kriterier, där den huvudsakliga inriktningen på verksamheten samt företagens läge geografiskt relativt Sandviken ansetts vara de viktigaste. Utöver de företag som arbetar med elektrolytpolering har även olika tekniker för att åstadkomma elektrolytpolering studerats. Teknikerna har studerats med de produkter som idag tillverkas, samt som i framtiden skulle kunna komma att tillverkas av HZ Rostfria AB i åtanke. I och med att elektrolytpolering klassas som en miljöfarlig verksamhet har även frågor rörande tillstånd för verksamheten studerats. Det primära har varit att studera processen som leder fram till att tillstånd för verksamheten erhålls, vilket per automatik också innefattat att studera vilka insatser som krävs av företaget.

A finite element model has been developed to simulate the forming of a channel section profile with the roll forming method. The model has been optimized to experimental results with respect to strains at the edge of the sheet and spring back of the sides of the profile. Finite element models with a coarse mesh have been compared to models with a finer mesh. The models with to fine mesh become instable and a model with a rather coarse mesh was finally chosen. Both the models with shell elements and the models with solid elements have been used in the simulations. The simulations with shell elements gave very good results both for the geometry shape and the strains at the edge of the sheet. The reaction forces at the tools found in the simulations was only half of the reaction forces fond in the experiments. The simulations with the solid element model showed very good results for the reaction forces while the geometry shape of the sheet was really bad. The spring back was much larger in the simulations than in the experiments. The shell element model was chosen because of the excessive spring back with the solid element model. The spring back of the sides of the sheet differs only a few percent between the simulation and the experiment results when using the shell element model. The reaction forces at the tools in the simulation are only half of the reaction forces measured in the experiments but the results from the simulations are linearly proportional to the results in the experiments. The model that finally was chosen describe both the spring back and the strains at the edge of the sheet very well. Like in the experiments there were no signs of wrinkles at the sheet in any of the simulations.