<p>Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt. </p><p>Exempel på metoder som kan användas är epoxibeläggning, rostskyddsmålning, varmförzinkning samt rostfritt material. Målet med arbetet är att jämföra dessa metoder. </p><p>Beroende på olika aspekter, främst ekonomi är de olika metoderna mer eller mindre lämpade. Varmförzinkning är den metod som är bäst ur de flesta aspekterna. Men om man vill ha den absolut bästa korrosionsbeständiga lösningen bör man redan i konstruktionsstadiet bestämma sig för att använda rostfritt stål till armeringen. </p><p>Rostfritt ger en lång nästan underhållsfri livslängd. Nackdelen här är att det är väldigt dyrt och ännu inte så vanligt hos armeringstillverkare i Sverige. </p><p>När det gäller epoxibeläggning av armering så förekommer det inte längre i så stor utsträckning. Det beror främst på de stora skador som har påvisats. Rostskyddsmålning är fortfarande ett användbart alternativ men här bör arbetskostnaderna beaktas. </p><p>Valet av rostskydd måste övervägas utifrån samtliga intressanta aspekter. Allt beroende på bland annat ekonomi, miljöklass och livslängd.</p>

I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare än KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvärsnittsstorlek. Trots detta lägre pris på KKR har det upp­skattats att i Svensk stål­byggnation används endast 5 % KKR, av det totala användandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. Därefter beräknas prisdifferensen mellan de två profiltyperna när de utsätts för en centrisk tryckkraft under likadana förhållanden. Målet är att ta reda på vilket som är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR. Tryckkraftskapaciteten med hänsyn till knäckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har beräknats för varje möjlig kombination av tio olika längder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och två olika upplagsförhållanden, ledad i båda ändarna eller fast inspänd i båda ändarna. De KKR‑ respektive VKR-profiler med lägst pris, som håller för lasten, har jämförts och prisdifferensen mellan dessa redovisas genom att ange hur många procent dyrare, eller billigare, VKR är i jämförelse med KKR. I 80 % av mätningarna vid ledad infästning i båda ändarna blev KKR det mest ekonomiskt lönsamma alternativet. Samma siffra blev 86 % för fast inspänd i båda ändarna. Den genomsnittliga pris­differensen hamnade på 10-11 % med ett spridningsmått på 8-12 %. Detta leder till slutsatsen att ett användande av enbart KKR kan resultera i be­sparingar på ca 10‑11 % i stålkostnader, jämfört med att enbart använda VKR. Utifrån pris­differensernas variation dras därefter slutsatsen att det inte finns några tendenser på att VKR eller KKR är mer lönsam än den andra inom något specifikt längd- eller lastintervall. Rekommendationen är att i första hand optimera och använda den profiltyp som är mest lönsam för rådande förhållanden. Om en optimering inte är möjlig blir istället rekommendationen att använda KKR. / In Sweden, hot formed rectangular hollow sections (HFRHS) can be 15-23 % more expensive than cold formed rectangular hollow sections (CFRHS) of the same section size. Although the price on CFRHS is lower, estimations reveals that   - from the total use of HFRHS and CFRHS in Swedish steel buildings - CFRHS is only utilized by less than 5 % compared to 95 % HFRHS. This study began by examining the differences between these two types of steel. The price difference between the two processed metal types was then calculated when both of them were subjected to a centric compressive force under the same conditions. The purpose was to compare prices and find out which one is the most economically feasible, offering a more profitable choice between HFRHS or CFRHS. The design buckling resistance of all the section sizes in Tibnor kon­­struktions­tabeller was calculated for every possible combination out of ten different lengths between 1 m and 10 m, ten different loadings between 100 kN and 1000 kN and two different support conditions being pinned at both ends and fixed at both ends. The sections sizes of CFRHS and HFRHS that withstood the loading and held the lowest prices were compared by calculating the price difference as per­centage increment or decrement between the two types of hollow sections. In 80 % of the cases, when pinned at both ends, CFRHS showed to be the most economically feasible alternative. When fixed at both ends the same number was 86 %. The average price difference was 10-11 %, showing an absolute deviation of approximately 8‑12 %. These findings conclude that using only CFRHS can result in savings of 10‑11 % from reduced costs of steel, compared to only using HFRHS. From the observed variation of the price differences another conclusion is drawn that there aren’t any tendencies showing HFRHS or CFRHS to be more economically feasible than the other in a specific interval of length or loading. The recommendation is to optimize and use the type of steel that is the most economically feasible under the current circumstances. If an optimization isn’t possible then the recommendation is to use CFRHS.

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln “Beach” avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum. / In this project the house Röken, up on the Småland highlands is analyzed, a place with a lot of history. From the 17th century when a fragile peace is the reson the house is built to when the house is modernized in the middle of the 20th centur and gets decorated with many furniture from AB Svenska möbelfabrikerna, that had its factory just a few miles away.This leads into a research about the family that owns the house today and to Jan Strand, my father, who is the only one living in the house. The project has produced the furniture “Beach”, which is meant for use by Jan when he is flipping through his Jazz collection.

Betongslipers är ett element i den moderna järnvägens uppbyggnad. Det har ersatt det traditionella virkesmaterialet som har ett antal nackdelar gentemot betong. Vid tillverkning av betongslipers förspänns armeringslinor med en kraft på 500 kN innan cementet gjuts in i produktionslinans formar. Undersökningen kommer in i bilden då en svetsad draglåda, där armeringslinorna är låsta, belastas av förspänningskraften. Uppdraget blir att analysera spänningsflödet i draglådan för att se var de största spänningarna förekommer. Detta görs genom en FEM-analys av hela konstruktionen samt hållfasthetsberäkningar av enbart gängorna. Slutsatsen som fastställdes var att analysen av konstruktionen resulterade att förspänningskraften inte påverkade gängorna eller svetsarna så pass kritisk att en allvarlig deformation skulle ske.

No description available.

Ett av samhällets viktigaste industriellt framställda material är stål som oftast vidareförädlas av verkstadsindustrin genom bland annat spånskärande bearbetning. Stål kan skilja sig i dess skärbarhet vilket brukar bedömas utefter verktygsslitage och kan påverkas av faktorer som kemisk sammansättning och hur det framställs. Dessa faktorer kan variera och därmed skapa problem med standardisering av skärverktyg och skärdata. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse kring hur varierande materialegenskaper och olika framställningsprocesser av stål kan påverka dess skärbarhet. Detta har uppnåtts genom en fallstudie på stålsorten 100Cr6 via en sammanställning av materialcertifikat, jämförelse av två olika stålleverantörers framställningsprocesser och skärtester genomförda i EPIC - Innovation &amp; Technology Center. Resultaten som visade på variationer i materialegenskaper och skärbarhet bidrar till forskningen kring skärande bearbetning. Genom denna forskning kan slöserier av material (i form av kasserade detaljer) och skärverktyg (i form av oregelbunden förslitning) minimeras vilket följaktligen kan minska belastningen på miljön.

Den horisontella stabiliseringen av en byggnad har ofta stor betydelse vid dimensionering av den bärande stommen. Motverkas de horisontella lasterna inte tillräckligt kan problem uppstå när pelare och balkar får en utböjning som är större än vad marginalerna tillåter. En vanligt förekommande horisontell last uppkommer från vind som träffar en yttervägg. I detta arbete beräknades och jämfördes utböjningen orsakad av vindlast för fem olika stabiliseringsmetoder. Dessa fem metoder bestod av fast inspända pelare, ledade- och inspända ramar, dragstag samt drag-tryckstag. Paviljongen vid Backens prästgård konstruerades med drag-tryckstag som stabiliserande metod då det var den styvaste i fallet. Konstruktionsavdelningen på konsultbolaget Tyréns ville för framtida projekt veta hur stor skillnaderna i utböjning blev jämfört med ovan nämna metoder. Mått, vinklar och tvärsnitt modifierades från referensbyggnaden för att passa projektets syfte bättre. Beräkningar gjordes för hand och med beräkningsprogrammet Ramanalys, där även skillnader i resultaten mellan beräkningsmetoderna skulle härledas. Projektets första mål var att redogöra för skillnaderna i utböjning mellan stabiliseringsmetoderna. Resultatet visade att ledad ram orsakade den största utböjningen. Vidare uppkom den största utböjningen i fallande ordning enligt fast inspänd pelare, inspänd ram, dragstag och slutligen drag-tryckstag. Det andra målet innebar att härleda de skillnader i resultat som handberäkningar och Ramanalys uppvisade som värdera omfattningen på dessa. Grafiska figurer visade att sammantryckningen i staget till en början blev densamma för båda beräkningsmetoderna men att den horisontella utböjningen blev större i Ramanalys. Med ökande last skilde sig även sammantryckningen åt. Skillnaden berodde på att Ramanalys tog hänsyn till krökning i staget. Utöver detta påvisades att Ramanalys beaktade den krökning samt förlängning som skedde i intilliggande balk respektive pelare. Slutsatsen blev att drag-tryckstag var den styvaste metoden och att horisontell utböjning skiljde sig mycket åt beroende på stabiliseringsmetod. Det visades även att handberäkningarna gav missvisande resultat av betydande storlek. Handberäkningar kunde således inte anses vara ett lämpligt tillvägagångssätt vid beräkning av utböjningar för samtliga stabiliserande metoder förutom fast inspända pelare. / The horizontal stabilization often has a big impact regarding the dimension of the supporting framework. If the horizontal forces are not sufficiently counteracted problems can occur when columns and beams get a deflection which is bigger than the margins allow. A common horizontal action occurs when wind hits an outer wall. In this thesis the horizontal deflection caused by a force of wind was calculated and compared for five different stabilization methods. These five methods consisted of rigid restrained columns, hinged- and rigid restrained frames, tensile rods as well as tensile-compression braces. The music pavilion at Backens rectory was constructed with tensile-compression braces because it was the stiffest stabilization method in that case. The construction department at Tyréns consultancy wanted to know how big the differences in deflection was compared to the methods mentioned above. Measurements, angels and cross sections was modified from the reference building to better fit the purpose of this project. The calculations were made by hand and with the calculation program Frame Analysis, where also differences in the results between the two calculation methods would be derived. The projects main aim was to describe the differences in deflection between the stabilization methods. The result showed that the hinged frame caused the biggest horizontal deflection. Further the biggest deflection that emerged in descending order accordingly; rigid restrained columns, rigid restrained frames, tensile rods and finally tensile-compression braces. The second aim was to derive the differences shown in the results when calculations was carried out by hand and with Frame Analysis as well as evaluate the extent of the differences. The graphic figures made showed that the compressive strain on the brace was the same with both methods to begin with, but the horizontal deflection was bigger in Frame Analysis. With increasing load, the compressive strain also differed. The difference is due to Frame Analysis regard of the curvature that appears in the brace. In addition, Frame Analysis also took in account the curvature that occurred in the beam in which the load was assumed led through. Besides this it was shown that Frame Analysis payed attention to that the column to which the brace was connected got a vertical extension that affected the deflection. The conclusion was that tensile-compression braces was the stiffest method and that horizontal deflection differed a lot depending on stabilization method. It was also shown that calculations made by hand gave misleading results of significant size and could not be considered a suitable approach when calculating deflections on any stabilization methods besides rigid restrained columns.

Förhöjda halter av växthusgaser leder till negativa förändringar i klimatet. Bygg- ochfastighetssektorn svarar för cirka 19% av dessa i Sverige. Sedan år 1993 har branchensklimatpåverkan minskat avsevärt. Reduceringen härleds dock endast till en byggnationsuppvärmning och drift. För att reducera utsläppen under upplåtande av byggnader sesminskad materialåtgång, genom att dimensionera slankare konstruktioner, vara en möjligåtgärd. Studien har utförts på uppdrag av Sweco Structures i Örebro, med anledning attundersöka hur en optimering påverkar klimatavtrycket för flerbostadshuset Kv Cykeln iHagfors, i hopp om att i framtiden tillåta konstruktören mer dimensioneringstid. Detta harundersökts genom att de studerade byggnadsdelarna dimensionerats till mindre tvärsnittoch större utnyttjandegrader. Vidare har jämförelser gjorts hur materialkostnader påverkar iförhållande till mer nedlagd tid i projekt. Resultatet visar en möjlig minskning av CO2-ekvtill 41%, av de studerade delarna vid optimering. Slutsatsen är att det finns stor potential tillatt minimera utsläppen i framtida projekt av liknande stommar beroende av materialåtgång. / Elevated levels of greenhouse gases leads to negative changes in the climate, where theconstruction and real estate sector accounts for about 19% of these in Sweden. The totalemissions from the industry have decreased significantly since 1993, but can not be attributedto the actual construction of buildings but refers to processes after the building is built. Toreduce emissions from construction, sees reduced material consumption a possible solution.The study was carried out on behalf of Sweco Structures in Örebro, in order to investigatehow an optimization affects the climate footprint of the apartment building Kv Cykeln inHagfors, in the hope of allowing the construction designer more dimensioning time in thefuture. This has been investigated by dimensioning the studied building parts to smallercross-sections and larger utilization rates. Furthermore, comparisons have been made of howmaterial costs affect in relation to more time spent on projects. The result shows a possiblereduction of greenhouse gases to 41%, of the studied parts. The conclusion is that there isgreat potential for minimizing emissions in future projects of similar frameworks dependingon material consumption.

Den här rapporten är skriven för att utvärdera en livförstärkningsmetod för en knutpunkt i ett balk- och pelarsystem med kontinuerliga balkar som belastas med ett givet lastfall. Knutpunkten består av HSQ-balkar och VKR-rör där prefabricerade betongbjälklag lagts upp på underflänsarna av balkarna. Det som har studerats i detalj är hur knutpunkten påverkas av att full anliggning mellan livförstärkningsplåtarna och överflänsen saknas. Det vill säga, vad händer med bärförmågan när plåtarna inte är rakt skurna eller när utförandet inte är perfekt? Tre olika varianter av knutpunkten studerades, en med full anliggning mellan alla plåtar, och två stycken där full anliggning saknades mellan livförstärkningsplåtarna tvärs balkens längdriktning eller de som sitter längs med. Ett brottlaststest utfördes för att kunna mäta hur stor inverkan avsaknad av full anliggning mellan plåtarna hade på bärförmågan. Ett avstånd på 1 mm, som enligt utförandestandarden är det största värdet som accepteras lokalt (1/3 av tvärsnittsytan), hade inte någon större inverkan på bärförmågan för det givna lastfallet och plåtarna trycktes då ihop cirka 0.6 mm. När knutpunkten analyserades med ett brottslaststest, där avståndet mellan plåtarna sattes till 10 mm för att de inte skulle gå ihop under analysen, resulterade det i en minskning av bärförmågan med cirka 30 % för båda fallen. Knutpunktens förstärkningsplåtar var av den dimensionen att pelarna inte klarade av att trycka sönder dem utan att själva gå till brott. Det betyder att det är pelarna som är dimensionerande för knutpunktens bärförmåga. Storleken på förstärkningsplåtarna skulle kunna minskas utan att riskera bärförmågan för knutpunkten, de skulle troligtvis kunna ha samma dimensioner som pelaren. Linjelastens inverkan på knutpunkten verkar vara försumbar eftersom knutpunktens bärförmåga inte förändrades nämnvärt när linjelasten varierade. / This report is written to evaluate a web reinforcement method for a joint in a beam- and column system with continuous beams that is loaded with a given load case. The joint consists of HSQ-beams and VKR-pipes where prefabricated concrete decks are supported by the bottom flange of the beams. The phenomenon that has been studied in detail is how the joint is affected if full contact between the reinforcement plates and the top flange is not achieved. With other words, what is happening with the load carrying capacity when the reinforcement plates are not perfectly straight or when the execution is not done correctly? Three different types of the joint was studied, one that had full connection between all the plates, and then two where full connection was missing between either the web reinforcement plates that goes across the length of the beam or the one directed along the beam. An ultimate load carrying capacity test was also performed to easier be able to measure the consequences on the ultimate strength when full connection between the plates was missing. A space of 1 mm, which according to the Swedish execution standard is the largest value that is approved locally (for 1/3 of the section), will in the end not affect the joint with any larger reduction of the load carrying capacity. The plates were then pressed together approximately 0.6 mm. When the joint on the other hand was analyzed with an ultimate load carrying capacity analysis with a spacing of 10 mm between the plates, the load carrying capacity was reduced with approximately 30 % in both cases. The dimension of the reinforcement plates in the joint was of the magnitude that the columns were not able to press them to failure without going to failure themselves. This means that the columns are the dimensioning factor for the load carrying capacity of the joint. The size of the reinforcement plates could be reduced without risking the load carrying capacity for the joint, they could then be reduced to the same dimension as the columns. The influence of the uniformly distributed load seems to be neglectable since the load carrying capacity for the joint barely changed when the uniformly distributed load was varying. This means that the reinforcement plates could be designed as a welded column with fixed supports clamped in between the top- and bottom flange of the beam.

The structural engineer should not only be able to perform design calculations but also findmore efficient solutions for building parts. The purpose of this thesis is to redesign a concreteframe for a house (an apartment building) into a light frame with steel columns andcompartment walls, as well as perform a life cycle analysis for materials on both frames anddetermine the frame with the lowest environmental impact.The result shows that the lightweight frame with steel columns and compartment walls is amuch better choice for the environment as it stands only for 60 000 kg CO2e compared toconcrete frame which stands for 163 000 kg / CO2e. The steel frame emits about 60% lessemissions than the concrete frame.By optimizing steel columns in the upper floors and choosing smaller columns led to ten tonsless mass of steel and less emissions by 15 000 kg / CO2e.The selected compartment wall has a thickness of 309 mm which is 6 mm thicker than theexisting wall which results in a reduction of the area of house by 6 square meters throughoutthe house which can be expensive depending on the location of the house.In conclusion, the material concrete is good when it is needed due to requirements on fire,noise, and durability but also less suitable when not needed. In this case, it is useless with thematerial concrete as the outer wall and can therefore be replaced by a steel columns andcompartment wall instead. / Konstruktören ska inte endast kunna utföra beräkningar utan även hitta effektivare lösningar till byggnadsdelar. Syftet med detta examensarbete är att dimensionera om en betongstomme för ett flerbostadshus till en lättstomme med stålpelare och utfackningsväggar samt även utföra en livscykelanalys för material på stommar och bestämma stommen med lägst miljöpåverkan.Resultatet visar att lättstomme med stålpelare och utfackningsvägg är ett mycket bättre val för miljön då står den för 60 000 kg/CO2e jämfört med betongstomme som står för 163 000 kg/CO2e. Stålstommen släpper ut ungefär 60 % mindre utsläpp än betongstommen.Optimering av stålpelare i övre plan och att välja mindre pelare ledde till tio ton mindre massa stål och även mindre utsläpp på 15 000 kg/CO2e.Den valda utfackningsväggen har tjocklek 309 mm vilket är 6 mm tjockare än den befintliga väggen som i sin tur resulterar i en areaförlust med 6 kvadratmeter i hela huset vilket kan vara dyrt beroende på husets läge.Som slutsats är att materialet betong är bra när det behövs på grund av till exempel brand, ljud och beständighet men även mindre lämpligt när det inte behövs. I detta fall är det mindre lämpligt med materialet betong som yttervägg och man kan därför använda utfackningsvägg med stålpelare istället.