Grönstruktur är en väsentlig del av stadens helhetsintryck och bidrar till livskvaliteten för invånarna på många sätt. Förtätningsstrategier skapar emellertid ett komplext förhållande mellan stadsutveckling och bevarandet av såväl kvaliteten som kvantiteten av stadens grönstruktur. Uppsatsen analyserar strategidokumentet Grönare Stockholm, vars syfte är att fastställa generella riktlinjer och ge strategisk vägledning för hur stadens mål praktiskt ska omsättas. Uppsatsen diskuterar hur grönstrukturen överlag framställs, värderas och beaktas i dokumentet samtidigt som det finns ett motsägelsefullt faktum att stadstillväxt och förtätningär den trendande planeringsideologin i Stockholm. Behovet av stadstillväxt och förtätning används bland annat för att motivera utveckling eller exploatering av grönstruktur som i viss mening inte nyttjas. Därav uppstår funderingar kring om stadens grönområden i framtiden kommer få vara ‘bara grönområden’ eller om det kommer att krävas en funktion för att säkra bevarandet av dessa. Studien angriper frågan genom att bland annat undersöka vilka värden av Stockholms grönstruktur som eventuellt lyfts men även genom att undersöka hur den prioriteras samt vilken roll samhällsplaneraren får i konflikten. Resultatet tyder på att grönstrukturen i Stockholm prioriteras efter de ’mänskliga’ behov som växer fram i staden och att de värden som Grönare Stockholm lyfter är starkt kopplade till sociala frågor.

Forskning pekar på att spårvägar kan generera positiva effekter till stadsmiljöer och bidra till attraktiva städer om spårvägarna byggs integrerade i gaturummet, vilket det ofta görs i andra städer än Stockholm. I Stockholm är spårvägarna däremot vanligtvis helt separerade från övrig trafik och mer järnvägslika i sin utformning än i andra länder. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som har haft inverkan på de anläggningsprinciper som valts vid utbyggnaderna Solna- samt Kistagrenen av Tvärbanan i Stockholm. Studien utreder detta genom intervjuer med personer med kunskap om spårväg, representanter från intresseorganisationer, en politiker och tjänstemän som varit involverade i planering av Tvärbanan samt litteraturstudier och sammanställning av olycksstatistik. I analysen framträder att det finns ett flertal faktorer som kan ha inverkat på hur Tvärbanans förlängningar har utformats samt att planering av spårväg är en komplex verksamhet vilket innebär att det inte finns en entydig lösning på vilken anläggningsprincip som ska användas vid planering och byggande av spårväg. Efter genomförd studie är slutsatsen att det finns flera faktorer som har haft inverkan vid beslut om anläggningsprincip vid Tvärbanans förlängningar, vilka är planeringsideal, politiska incitament, prioritering av spårvägens egenskaper, planerarnas tidigare erfarenhet av spårväg, kontexten, inspiration från andra länder samt intresseorganisationer. Hur dessa faktorer har inverkat i valet av anläggningsprincip beror i sin tur på vilka aspekter som framhävts samt utelämnats av inblandade aktörer i planeringsprocessen. Arbetet pekar på att det sker en förändring i hur spårvägar planeras att utformas som följer den renässans som spårvägen haft internationellt, vilket kan resultera i mer integrerade spårvägar i framtiden om politiker och andra aktörer med makt prioriterar stadsmässiga aspekter vid utveckling av nya spårvägar.

Since the railway was constructed through Skövde in the 1850s, it has served as both barrier and catalyst for growth and overall development. Today, the sparse area surrounding the station faces large-scale develop- ment in terms of office buildings and parking garages, thus reinforcing the barrier through the city. With social sustainability and public life as starting point, the project suggests an alternative scenario by identify- ing and injecting the city’s inherent qualities into the area. / Sedan järnvägen anlades genom Skövde i mitten av 1800-talet har den agerat både barriär och katalysator för tillväxt och utveckling i Skövde, en stad med 50 000 invånare som idag har rollen som centralort i Skaraborg. Idag står det glesa och outvecklade området omkring Skövde Resecentrum inför storskalig utveckling med fokus på kontorsbyggnader och parkeringsgarage, vilket kommer förstärka järnvägens roll som barriär i staden. Med utgångspunkt i social hållbarhet och publikt liv föreslår projektet ett alternativ scenario genom att identifiera och injicera stadens befintliga kvaliteér i området. Resultatet är en alternativ vision bestående av fem publika platser med skiftande karaktärer hämtade från staden. Projektet ifrågasätter även vad ett stationsområde behöver och kan vara, och vad som verkligen sätter en stad på kartan.

Den här studien är en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter på sin roll och relation till politiker. Syftet med studien är att identifiera hur stadsplanerare ser på sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman är fokus för studien: Stadsplanerarens syn på sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn på politikernas roll och Kommunikation. Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrån ett kunskaps-, kommunikations- och självbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker är till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men påverkas också av externa aktörer och intressenter. Både stadsplanerare och politiker strävar efter en friktionsfri planprocess, dock är det svårt att åstadkomma de har olika kunskapsnivåer, förväntningar och motiv. Två stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn på rollen som planerare och relation till politiker. Resultatet från intervjuerna visar att stadsplanerarna ser sig själva som experter och kunskapsförmedlare. Både deras och politikernas kunskapsnivå är en viktig faktor för planeringsprocessens tidsåtgång. Intervjuerna visar också att möjlighet till förmedling eller delning av kunskap är viktigt. En annan förutsättning är att antalet forum där kommunikation och kunskapsdelning kan ske är tillräckliga. Stadsplanerarna belyser att lagstiftarens ramar som t.ex. samråd, planprogram och översiktsplan behöver komplement. Det behövs fler forum där stadsplanerare och politiker ges möjlighet att kommunicera, interagera och dela kunskap. Avslutningsvis indikerar studien att fler forum behövs för att effektivisera planeringsprocessen ur ett tidsperspektiv. / This study is limited to a deeper insight into urban planners’ perspectives and views. The purpose of the study is to identify how urban planners understand their role and relationship with politicians, as well as the points of conflict there is between them in the planning process. The following themes are the focus of the study: Urban planner’s view of its role, urban planner’s interpretation of knowledge, urban planner’s view on the role of politicians and Communication.   The literature studies describe urban planners’ and the politicians' relationship to each other based on a knowledge-, communication and self-image perspective. City planners and politicians are largely dependent on the mandatory rules but also external actors and stakeholders. Both urban planners and politicians strive for a smooth planning process, however, it is difficult to achieve because they have different levels of knowledge, expectations and motives.   Two urban planners in a medium-sized municipality in Stockholm give their views on the role as planners and relationship with politicians. The results of the interviews show that urban planners see themselves as experts and knowledge providers. Both their and the politicians knowledge level is an important factor in the planning process duration. The interviews also show that the possibility of mediation or the sharing of knowledge is important. Another prerequisite is that the numbers of forums where communication and knowledge sharing can take place are sufficient.   Urban planners think that the legislature frameworks e.g. consultation, planning briefs and master plans need complements. More forums where urban planners and politicians are able to communicate, interact and share knowledge are needed. Finally, the study shows that a bigger amount of forums are required in order to streamline the planning process from a perspective of time.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum. För att tydligare förstå Brunkebergstorgs koppling till övriga city studeras platsens historia, folkflöden och rumslighet. Strategier från litteraturstudierna vävs avslutningsvis ihop tillsammans med vision citys utvecklingsmål och resultatet från platsanalysen i ett avslutande planförslag till Brunkebergstorg. Planförslaget bygger på litteraturstudierna, anpassas via vision city till Stockholms utvecklingsmål och rättar sig efter vad som är lämpligt på Brunkebergstorg enligt platsanalysen. Metoden minskar önsketänkande inom planeringen och kan hindra en överdriven planering där platsen programmeras till hundra procent. Nackdelen är att det mänskliga perspektivet till viss del faller bort med detta arbetssätt samt den värdefulla platsanalys de personer som dagligen spenderar tid på platsen hade kunnat bidra med.

Examensarbetet består av två fristående delar. Textdelen ”Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare” tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden. ”Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa” är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området. Tyngdpunkten ligger på anpassning till befintlig terräng. / The thesis consists of two separate parts. The text ”Building the Town in Four Dimensions: Personal Reflections on the Architect's Role as an Urban Planner” discusses urban planning from a ”community” and a ”municipality” piont of view, the architect´s tasks of public space and of the town as a system, and some aspects of time as the fourth dimension: urban planning takes time, has long-lasting effects, is a continuous process, the premises keep changing, it affects people´s everyday life and the public space changes over the day and the year. ”Heliodal in Rönninge: Facts and Inspiration for Your Own New House” describes the area of Heliodal, its characteristics and history, and some ideas how this can be taken care of when adding new houses. This part of the thesis is presented as a brochure meant for families who consider buying some property and having their own house constructed. It is based on a real town plan for an area in the municipality of Salem, south of Stockholm. In areas like this most of the new houses are likely to be prefabricated houses of different kinds. The brochure shows the place and its history, the main features of the landscape and the existing buildings, the basic ideas of the town plan and some suggestions how to choose house and plan the garden to make them fit into the environment, emphasizing adaption to the natural topography.

Nacka should become an apprehensible city. This thesis aims to create a basic, strategic framework and approach described as a set of strategies and principles which will be used to make a design proposal. The strategies and principles will be used to identify and understand the barriers (e.g. highways, hills etc) and possibilities (e.g. existing urban areas, public spaces, green paths etc) of and for Nacka City’s spatial development and to reach a criterion for densification and “city making“ (concepts from Nacka’s “FÖP”). The main concern is to identify and investigate the barriers, functions, values and assets of Nacka (and its connections to Stockholm) as well as the general goals set up by the municipality. By understanding the existing conditions, and to be aware of the future evolvement and development of Nacka, I will try to identify and locate appropriate locations for urban growth and densification. This location/s, depending on the strategies and principles revealed by the framework, will then be presented as a design proposal.

Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion. / Nature plays an important part for the human race. With the positive effects from ecosystemservices, Nature's ability to help prevent and diminish the effects of rough weather or thedirect positive effects on human health, both physical and mental. With an increase inurbanization more and more people live in the cities. Therefore it’s important that the greenareas that exist within the cities are appreciated and used by the citizens. The objective of thisstudy is to, through interviews with citizens in Karlstad, investigate how the green areas inKarlstad affect the citizens and what kind of attitudes of the green areas that exist. Based onthe results from the interviews it’s clear that the respondents have a very positive attitudetowards the green areas in Karlstad. Their good accessibility as well as their ability to providea space that disrupts the general landscape of the city. A place where you can find peace andrest without the impressions from the city. However, there were also many smaller greenareas where the qualities resulted in a smaller disruption of the city landscape. However thesegreen areas are still very appreciated based on their function to give a small rest in the citylandscape as well as making the city feel more alive. Rather than the bigger green areasability to serve as a total disruption of visuals and impressions. The general consensus is thatKarlstads green areas are very appreciated, based on their accessibility, visual beauty as wellas the different functions.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. / In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge ​​about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.