<p>An engineering firm which handles and constructs drawings needs well defined routines and structures which should be homogeneous through all the different departments. A common drawing system results in better quality and cooperation between the departments.</p><p>SAS Technical Services (STS) did not have a common drawing system which had led to development of different routines in the different regions and departments. Requested was development of new routines regarding engineering drawings, such as drawing numbering structure, revision and subscription routines, which standards to adhere to, custom made drawing templates and management of the drawings with belonging documents.</p><p>Each requested task was broken into minor tasks and analyzed. Solutions by different leading engineering companies were used for comparison and ideas.</p><p>All the tasks were collected and organized in one single document which is the result of the thesis; a drawing instruction.</p><p>The drawing instruction will after a learning phase ease the work for the STS engineers as all necessary information can be found in one single place. Also, work with contractors will be time-saving as the instruction can be handed out for guidance.</p> / <p>En ingenjörsfirma som hanterar och skapar mängder med ritningar behöver väldefinierade rutiner och strukturer som är homogena genom hela bolaget. Ett gemensamt ritningssystem resulterar i bättre kvalitet och bättre samarbete mellan de olika avdelningarna.</p><p>SAS Technical Services (STS) hade inte ett gemensamt ritningssystem vilket har lett till att de olika avdelningarna har utvecklat olika rutiner rörande ritningar. Önskemålet var utvecklande av nya rutiner rörande ingenjörsritningar såsom ritningsnumreringsstruktur, revisions- och prenumerationsrutiner, vilka standarder som skall följas, egna ritningsmallar och skötsel av ritningar med tillhörande dokument.</p><p>Varje önskad uppgift blev uppdelad i mindre uppgifter och analyserad. Lösningar från olika ledande ingenjörsbolag användes för jämförelse och idéer.</p><p>Alla uppgifterna samlades och organiserades i ett och samma dokument som är resultatet av detta arbete; en ritningsinstruktion.</p><p>Ritningsinstruktionen kommer efter en inlärningsfas underlätta arbetet för ingenjörerna på STS eftersom all nödvändig information nu finns på ett och samma ställe. Arbeten med entreprenörer vill också bli underlättande eftersom instruktionen kan delas ut för vägledning.</p>

<p>Background: Risk Management plays an important part of the enterprises strategic business activity. Efficient Risk Management will secure the businesses survival, assets and creates market advantages. The interest of information security has consequently gained in Swedish corporations. Corporations have realized the importance of the information which is stored in the IT systems. IT is the tool for businesses future progress and growth and therefore a source of risks. For managing these risks standards and frameworks are needed. To what extent are information security standards and frameworks used in Swedish organizations? Are information security integrated with operational Risk Management?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to identify the Risk Management regarding information security in the studied organizations and to recognize the priority of information security.</p><p>Method: The main part of this study is based on case studies including four Swedish organizations, with the purpose to identify the Risk Management regarding information security in these organizations. The study is also added with a complementary survey carried out on Large Cap corporations on the Nordic exchange. The later survey will create a more general apprehension.</p><p>Conclusions: Findings shows that the Swedish organizations have realized the importance of standards and frameworks and the accompanying benefits. The main elements for using standards and frameworks are - better control, identification of business opportunities and gained security. The findings also suggested that the organizations should invest more resources in integrating information security with Risk Management and on the executive management involvement.</p>

Background: Risk Management plays an important part of the enterprises strategic business activity. Efficient Risk Management will secure the businesses survival, assets and creates market advantages. The interest of information security has consequently gained in Swedish corporations. Corporations have realized the importance of the information which is stored in the IT systems. IT is the tool for businesses future progress and growth and therefore a source of risks. For managing these risks standards and frameworks are needed. To what extent are information security standards and frameworks used in Swedish organizations? Are information security integrated with operational Risk Management? Purpose: The purpose of this study is to identify the Risk Management regarding information security in the studied organizations and to recognize the priority of information security. Method: The main part of this study is based on case studies including four Swedish organizations, with the purpose to identify the Risk Management regarding information security in these organizations. The study is also added with a complementary survey carried out on Large Cap corporations on the Nordic exchange. The later survey will create a more general apprehension. Conclusions: Findings shows that the Swedish organizations have realized the importance of standards and frameworks and the accompanying benefits. The main elements for using standards and frameworks are - better control, identification of business opportunities and gained security. The findings also suggested that the organizations should invest more resources in integrating information security with Risk Management and on the executive management involvement.

This report describes the work of developing a specification of requirements for Waste Heat Recovery Units. The main part of the paper describes how the work with the specification of requirements has been performed. One specific question to be answered is: What are the customer’s demands in case of properties for the Waste Heat Recovery Units and how is that information collected as an order documentation to suit the business area Oil &amp; Gas? The report begins with a description of the assignment and continues with the aim and background. A theoretical part describes the different areas and methods that have been important during the process. Work on the specification has been carried out on site at the company where interviews of staff and the study of internal documents has been a significant part of the implementation. The result is delivered to the company in the form of a specification of requirements for the Waste Heat Recovery Unit. This specification fulfills the requirements set initially and is a good starting point for the company to proceed with in contact with subcontractors. The conclusion of the work is that the establishment of a good specification of requirements is really important and that has been obvious during the work and progress of this project. The difficulty lied in getting the right information and to keep it simple and at same time durable.

An engineering firm which handles and constructs drawings needs well defined routines and structures which should be homogeneous through all the different departments. A common drawing system results in better quality and cooperation between the departments. SAS Technical Services (STS) did not have a common drawing system which had led to development of different routines in the different regions and departments. Requested was development of new routines regarding engineering drawings, such as drawing numbering structure, revision and subscription routines, which standards to adhere to, custom made drawing templates and management of the drawings with belonging documents. Each requested task was broken into minor tasks and analyzed. Solutions by different leading engineering companies were used for comparison and ideas. All the tasks were collected and organized in one single document which is the result of the thesis; a drawing instruction. The drawing instruction will after a learning phase ease the work for the STS engineers as all necessary information can be found in one single place. Also, work with contractors will be time-saving as the instruction can be handed out for guidance. / En ingenjörsfirma som hanterar och skapar mängder med ritningar behöver väldefinierade rutiner och strukturer som är homogena genom hela bolaget. Ett gemensamt ritningssystem resulterar i bättre kvalitet och bättre samarbete mellan de olika avdelningarna. SAS Technical Services (STS) hade inte ett gemensamt ritningssystem vilket har lett till att de olika avdelningarna har utvecklat olika rutiner rörande ritningar. Önskemålet var utvecklande av nya rutiner rörande ingenjörsritningar såsom ritningsnumreringsstruktur, revisions- och prenumerationsrutiner, vilka standarder som skall följas, egna ritningsmallar och skötsel av ritningar med tillhörande dokument. Varje önskad uppgift blev uppdelad i mindre uppgifter och analyserad. Lösningar från olika ledande ingenjörsbolag användes för jämförelse och idéer. Alla uppgifterna samlades och organiserades i ett och samma dokument som är resultatet av detta arbete; en ritningsinstruktion. Ritningsinstruktionen kommer efter en inlärningsfas underlätta arbetet för ingenjörerna på STS eftersom all nödvändig information nu finns på ett och samma ställe. Arbeten med entreprenörer vill också bli underlättande eftersom instruktionen kan delas ut för vägledning.

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.

Environmental certification of buildings plays an important role in reducing the impact of our buildings on the environment. When certification systems have been created, it has been done with the aim of creating and developing properties that will reduce their environmental impact and be climate-friendly. Environmental certification schemes largely assess the performance of the building, rather than the well-being and health of those who use it. The International WELLBuilding Institute realized that a separate system focusing on people was needed and in 2014created the WELL Building Standard health certification system. WELL is a certification system for buildings with the aim of putting people and the environment as its focus. This thesis work has been carried out in collaboration with Sweco and the aim of the report is to investigate how to go about certifying an existing building with the WELL Building Standard, and whether and how WELL differs from the other Swedish certification systems. The methodology of the study is interviews with representatives from the industry and a direct observation. A literature review has been conducted on WELL and other Swedish certification- and regulatory systems. Using this, a result has been produced that can help companies and building owners understand what WELL means and how it can be applied to existing buildings. Out of the total 11 indicators in WELL, five indicators are assumed to be easier to achieve and two are assumed to be more difficult to achieve. In the remaining four, there are both easy and difficult indicators to score in. The conclusion of this study is that the most important thing is to check the performance of the building, to know how to proceed with the challenging indicators. Handling time is the main difference in management between WELL and other certification schemes, which is due to two factors: annual monitoring and lack of knowledge. The conclusion that can be drawn is that it is mainly due to the 24 mandatory requirements of WELL, where several must be accounted for and reported every year. The study also shows that a Swedish version of WELL will not be constructed in the closest future

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Smart manufacturing – smart factories creating smart products – is a topic which has arisen in the academic as well as business community. This thesis covers smart manufacturing in the context of lifecycle management. The thesis investigated how the standard Product Life Cycle Support (PLCS) could be used to support smart manufacturing and mainly how to develop the underlying system and information infrastructure. Standards, reports and specifications for smart manufacturing were investigated. Several information models were created from these publications which could be used for implementing a proposed solution for the infrastructure.The implementation concerned a use case in the ongoing research project DigIn, and used the developed models to implement a proposed solution in the product lifecycle management software ShareAspace. This was done in order to evaluate how to use the functionality of PLCS and ShareAspace to utilize the solution to support smart manufacturing and update the digital twin. In parallel to this thesis, a sub-project part of the DigIn project was conducted which connected the database to other software in the system as well as to the factory shop floor. The solution used the plant service bus Kafka and REST APIs in order to establish the connection. The functionality of the system regarding the specified required functionality in the publications was then investigated.The solution was found to meet most of the requirements of the publications regarding, among others, lifecycle management, service oriented architecture, non-hierarchical structures and communication capabilities. / Smart tillverkning – smarta fabriker som skapar smarta produkter – är ett ämne som inom det akademiska och affärsmässiga området förekommer alltmer frekvent. Denna uppsats behandlar smart tillverkning i kontexten av Product Life Cycle Support (PLCS). Uppsatsen undersökte hur PLCS kunde utnyttjas för att möjliggöra smart tillverkning, med huvudsakligt fokus på möjliggörandet av den bakomliggande system- och informationsinfrastrukturen för smart tillverkning. Standarder, rapporter och specifikationer för smart tillverkning undersöktes. Flertalet informationsmodeller skapades utifrån dessa publikationer vilka kunde användas för att implementera ett förslag för infrastrukturen.Implementationen hade sin bas i det pågående forskningsprojektet DigIn, och använde de utvecklade modellerna för att implementera en föreslagen lösning i produktlivscykel-mjukvaran ShareAspace. Detta gjordes för att utvärdera hur funktionaliteten i ShareAspace och PLCS skulle kunna användas för att stödja smart tillverkning och uppdatera den digitala tvillingen. Parallellt med denna implementation genomfördes i DigIn ett projekt vilka kopplade samman databasen med annan mjukvara i systemet samt fabriksgolvet. Lösningen använde en Plant Service Bus (Kafka) och REST APIer för att koppla samman dessa. Funktionaliteten av systemet rörande specificerade krav som återfanns i publikationerna undersöktes sedan.Lösningen fanns möta de flesta av de krav som lades fram i de undersökta publikationerna rörande, bland annat, livscykelshantering, tjänsteorienterad arkitektur, icke-hierarkiska strukturer samt kommunikationsmöjligheter.

Vätgas är en energibärare som kan vara en av pusselbitarna i omställningen till en mer klimatneutral värld. Infrastrukturen byggs ut, industrin växer och vätgasfordon blir vanligare. Vätgas är ett ämne med de bra egenskaperna att det kan lagra kemisk energi och från förnybar el tillverkas med elektrolys, men det har också den riskabla egenskapen att det är mycket brandfarligt. Vid läckage av vätgas finns risken att en jetflamma med höga temperaturer uppstår vilket påverkar omgivningen där det sker. Standarder för jetbrandtester är idag baserade på tester med propan, men då vätgas har andra egenskaper behövs ökad kunskap för att minska riskerna vid olyckor. Studien syftar till att via litteraturstudier samla information om storskaliga jetbrandtester, vilken utrustning som används, hur material påverkas av jetflammor och vilka standarder som finns för jetflammor och jetbrandtester. Ett av syftena är också att med intervjustudie ta reda på hur räddningstjänsten i Luleå ser på utvecklingen av vätgasinfrastruktur och om de har några rutiner för olyckor med vätgas. Det finns en vision vid Luleå tekniska universitet att det i framtiden ska finnas en anläggning för att utföra jetbrandtester av vätgas och andra bränslen i Luleå. Studien syftar därför också till att via intervju ta reda på om räddningstjänsten i Luleå skulle ha någon användning för en sådan anläggning. Jetbrandtester kan enligt standarden SS-ISO 22899-1:2021 utföras i mindre skala med propan som bränsle och ändå ge liknande resultat som vid storskaliga jetbrandtester med naturgas. Jetbrandtestet utförs för att testa brandmotstånd genom integritet (E) och isolerande förmåga (I) för passiva brandskyddsmaterial som används till rör, paneler, konstruktionsstål och rör- och kabelgenomföringar. Testerna utförs enligt standarden med utrustning såsom munstycke, åter-cirkuleringskammare, skyddskammare, med mera. Enligt standarden SS-ISO 22899-1:2021 träffas testobjektet vid ett jetbrandtest med en jetflamma av propan på 1 meters avstånd. Det korta avståndet medför att propanet inte fullt hinner förbrännas vilket skapar temperaturskillnader på testobjektets yta när det träffas av flamman. Det bildas en ”kall” och en ”varm” zon på ytan där den ”kalla” zonen är den punkt som i direkt kontakt med jetflamman utsätts för mekanisk kraft i form av erosion. För vätgas hinner flamman stabilisera sig på en meters avstånd vilket gör att testobjektet träffas av en fullt utvecklad flamma och därför både utsätts för termiska laster i form av en enhetlig ”varm” zon och mekaniska laster i form av erosion. Denna skillnad kan göra att passiva brandskyddsmaterial vid jetflammor av vätgas inte klarar av att upprätthålla det krav på brandmotstånd som ställs. Detta är främst aktuellt att undersöka för reaktiva passiva brandskyddamaterial då de är mer känsliga för erosion än icke-reaktiva passiva brandskyddsmaterial. Om så är fallet att passiva brandskyddsmaterial inte klarar av att motstå jetflammor av vätgas lika bra som för propan kanske en standard för jetbrandtester med vätgas skulle behöva tas fram. Det kan vid intervjun med PärJohan Fredrickson som är sektionschef för myndighetsutövningen vid Luleå räddningstjänst konstateras att de verkar vara väl informerade om utvecklingen av vätgasinfrastrukturen och att de har varit delaktiga i vätgasfrågor sedan några år tillbaka. De har samarbeten med andra räddningstjänster och de försöker tidigt vara med i dialogen när nya processer och verksamheter utvecklas. De har i dagsläget inte några operativa övningar med jetflammor av vätgas men de arbetar förebyggande genom att ta fram insatsplaner tillsammans med de industriella verksamheter som hanterar vätgas. De kan från ett förebyggande perspektiv se hur räddningstjänsten kanske skulle kunna ha användning av en anläggning för att genomföra jetbrandtester med vätgas. Men om det finns något operativt behov behöver vidare utredas med personal på räddningstjänsten som arbetar inom de operativa resurserna. / Hydrogen is an energy-carrier that can be a piece in the change for a climate neutral world. The infrastructure and industry expand, and hydrogen vehicles becomes more common. Some good characteristics with hydrogen are that it from renewable energy can be produced through electrolysis and store chemical energy, but it also has the risky characteristic that its very flammable. If hydrogen gas would leak from a container there is the risk of a jet flame with high temperatures that can affect the surroundings. Today’s standards for jet fire testing are based on propane gas, but because hydrogen has so many different characteristics there might be a need for more knowledge to prevent risks and accidents. Through a literature study this report aims to gather information about large scale jet fire testing, what equipment that is used, how materials react to jet flames, and what standards that are current for jet fire testing and jet flames. A purpose is to through an interview-study figure out how the rescue service in Luleå sees on the development in hydrogen infrastructure and if they have any routines for accidents with hydrogen. Luleå University of Technology has a vision to in the future have a facility in Luleå where they can perform jet fire testing with hydrogen and other flammable fuels. One purpose of the study is therefore to interview the rescue service in Luleå to investigate if they would have any interest in such facility and what use they could have of it. According to the standard SS-ISO 22899-1:2021, jet fire tests with propane gas can be performed in a smaller scale and still give similar results as for large scale jet fire tests with natural gas. The jet fire test is performed to determine the fire resistance regarding integrity (E) and isolating capacity (I) for passive fire protection materials that are used for pipes, panels, structural steelwork, and pipe penetration seals. The gear that is used for the tests are a nozzle, flame re-circulation chamber, protective chamber etc. A propane flame hits the object of testing from 1 meter according to the standard. Because of the short distance, the propane flame does not reach full combustion which leads to a temperature difference on the object of testing that is encountered with the jet flame. A “cold” and “hot” zone is therefore created at the surface where the “cold” zone appears at the center core of the jet flame. At this core, the object of testing is exposed to a higher mechanical force in terms of erosion than other parts of the object. For hydrogen the jet flame stabilizes in 1 meter which changes how the flame affects the object of testing. The object is instead hit by a fully combusted jet flame that exposes it to high thermal load with a uniform “hot” zone and mechanical load of erosion. That difference could change how passive fire protection (PFP) materials are able to resist jet flames with hydrogen as the tests for PFP materials are done with propane. This would mainly be topical for reactive PFP materials as they are more sensitive to erosion than non-reactive PFP materials and a standard for jet fire tests with hydrogen may become relevant if PFP materials fail to maintain the requirements that are set for propane. The interview with section manager PärJohan Fredrickson that works at Luleå rescue service shows that Luleå rescue service seems to be well informed about the development of hydrogen infrastructure. Since a few years back they have been involved with questions relating to hydrogen, they have collaborations with other rescue services around the country and they try to get involved as early as possible when new processes and operations are formed. They do not seem to do any exercises where they train for jet fire accidents with hydrogen involved but they are working to prevent accidents with hydrogen. Action plans has been and are being developed together with the operations that are handling the hydrogen. The rescue service could from a preventive perspective have a use of a facility for jet fire testing with hydrogen. But it must be further investigated if there is an operative need to use such a facility.