<p>Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken. Samhällets och arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder har varit i fokus men de har inte beaktat att vissa av de funktionshindrade även varit föräldrar. Genom delar av Goffmans teori om stigma och Luhmanns systemteori har intervjumaterialet nalyserats. Analysen visade att det sätt som vi kommunicerar om föräldrar med unktionshinder påverkar hur stigmatiserad föräldern ska bli samt att det är vi alla tillsammans – privatpersoner, politiker och tjänstemän med eller utan funktionshinder– som sinsemellan skapar denna kommunikation inom de olika sociala system vi ingår i och därmed vilka värderingar och attityder som blir rådande i samhället.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi</p><p>kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan</p><p>kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och</p><p>arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien</p><p>använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar</p><p>istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.</p><p>Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder</p><p>oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta</p><p>fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD</p><p>och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer</p><p>som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de</p><p>har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat</p><p>till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar</p><p>fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer</p><p>med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna</p><p>är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på</p><p>arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.</p>

<p>Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda på deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohälsa och till sig själva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar på stigmatisering, diskriminering och mediapåverkan i samband med psykisk ohälsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna beträffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapåverkan samt generell okunskap om psykisk ohälsa. Resultatet bekräftar tidigare studier om okunskap och mediapåverkan samt motsäger delvis tidigare forskning gällande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar även hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrån ökad kunskap om psykisk ohälsa och medvetenhet om varje människas värde.</p>

<p>De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. </p><p>Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.</p><p>Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.</p>

<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>

<p>I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.</p>

<p>The purpose of this article was to describe experiences of living as hearing impaired. What kind of function and importance has rehabilitation had for professionals with hearing impairment and what hearing rehabilitation meant to ease everyday life and professional life. We also wanted to know through our questionnaire what participants in the course considered as meaning full in their rehabilitation for their everyday life and professional life. Based on our purpose a qualitative approach was chosen for data collection and analysis. We have interviewed six participants of the course ”Basrehabilitering för yrkesverksamma med förvärvad hörselskada” which Kalmar Landsting offers. We have also participated during an observation week where we have been active participants in the rehabilitation course and also done a literature study of the meaning of the term disabled in a historical view. The use of method triangulation gave us the opportunity to examine things from different views and thus the possibility to increase the validity of our study. In our study we also used the term stigma and the results show that the term is relevant and that the problems surrounding hearing impairment to a large extent is connected to shame, shame created from a stigma. The results further showed that rehabilitation is significant to prevent the stigmatization for a person with hearing impairment.</p><p>2</p>

The following qualitative research study examined visual and thematic depictions of mental disorder in mainstream American film from 1988 to 2010. The research was an extension of an earlier investigation on portrayals of psychological disability in Hollywood movies (Levers, 1988, 2001). The theoretical and historical grounding for the project included Sander Gilman's (1982) scholarship on madness in the pictorial arts, the history and treatment of mental disorder over the course of time, social constructionism and the media, and research on media depictions of mental illness. The author employed two content analysis instruments (Levers, 1988, 2001) to record the appearance of icons, stereotypes, and positive portrayals of mental illness in 14 feature-length American films, which contain scenes of psychiatric hospitalization. Each film became a case study, and for each case, the author included content analysis findings, plot and character summaries, and discussion on mental disorder representation through images, speech, and themes. The multiple cases culminated in a filmography, which can be a resource for individuals interested in, and concerned about, the nature in which mental disorder is portrayed in popular, contemporary movies. The results from this study indicate that iconic and stereotypical representations of mental disorder have remained consistent since Levers' (1988, 2001) inquiries. The author identified 60 of 61 icons listed on the Icons of Madness viewing rubric (Levers, 1988, 2001) and all stereotypes and positive portrayals on the Thematic Portrayals of Mental Disorder viewing rubric (Levers, 1988, 2001). More specifically, the four most commonly depicted icons and the top five stereotypes were the same in both the present and Levers' (1988, 2001) studies. The one notable difference between these and Levers' (1988, 2001) results was the increased frequency of positive portrayals of mental illness; more positive portrayals occurred in this investigation as compared to Levers' earlier research. New icons, stereotypes, and positive portrayals of mental disorder not originally listed on the viewing rubrics were identified, too. The author discusses the present findings in light of future research possibilities, counselor education, and client advocacy. / School of Education; / Counselor Education and Supervision (ExCES) / PhD; / Dissertation;

Thesis (Ph. D.)--University of Rhode Island, 2005. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 89-99).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden. Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala teman som ungdomarna berättade. Resultatet visar att bristen på sysselsättning påverkar respondenternas välfärd negativt. Det framgick även att ungdomarna generellt har en positiv syn på möjligheten att inom en snar framtid få ett arbete, detta genom att ihärdigt fortsätta söka jobb parallellt med kompetensutveckling. Ungdomarna i studien uppfattar det sociala nätverkets vara av störst betydelse för deras möjlighet att få arbete, dock framgår det att de har ett begränsat socialt nätverk som är ytterst resurssnålt. Generellt uppfattar ungdomarna sin arbetssökning som stressade, även det rådande samhällsklimatet som resulterat i omfattande ekonomiska restriktioner skapar en stressfylld osäkerhet i ungdomarnas framtidsvisioner