The aim of the study was to reach a deeper understanding and knowledge about how women with an experience of prostitution perceive what this has meant for them and how it has influenced their lives. The questions of the study were: (1) How has the prostitution experience affected the women in their lives? (2) How have they learnt to deal with this experience? To answer these questions a qualitative method was used where interviews were conducted with four women with experience of prostitution. All women experienced that the prostitution had affected their lives. Examples given that inter alia relationships, sexuality, and self-image had been affected. This is largely dependent on that prostitution is stigmatized in our society and, hence, shameful. The women have dealt with their prostitution through therapy for a long duration. Through it they have received a new point of view on themselves, their relationships and their life. Today they are content with their lives, even so they can see that they host and have been affected by their experience. The results of the study have been analyzed from a fenomenological-hermeunutic research perspective and the tools for the analysis were symbolic interactionism, stigma theory and shame. The results are in concordance with earlier studies.

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer. Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda på deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohälsa och till sig själva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar på stigmatisering, diskriminering och mediapåverkan i samband med psykisk ohälsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna beträffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapåverkan samt generell okunskap om psykisk ohälsa. Resultatet bekräftar tidigare studier om okunskap och mediapåverkan samt motsäger delvis tidigare forskning gällande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar även hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrån ökad kunskap om psykisk ohälsa och medvetenhet om varje människas värde.

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas. Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

This dissertation provides an ethical justification of surgical weight loss interventions for the treatment of obesity. Situating obesity as not merely a public health concern but also fundamentally a problem of clinical medicine confronting individual patients and physicians, the dissertation argues that the time frame of public health interventions is too long for individuals presently facing obesity and its deleterious physical and social co-morbidities. It argues that failure to address weight loss on an individual level, and specifically to consider the clinical appropriateness of weight loss surgery (WLS), raises serious questions about failure to respect autonomy and promote patient welfare. Moreover, social skepticism or rejection of WLS as a treatment option raises concerns about fairness, as this failure indicates that obesity is not regarded in relevantly similar ways to other life-threatening and health-impairing conditions. The dissertation examines various reasons that obesity and its myriad interventions, including WLS, are inadequately addressed in the clinical setting. It argues that considerations with cultural and ethical valence play a critical role in obesity's different and unfair treatment within clinical medicine. Gendered and theologically informed attributions of blame, self-blame, shame, and self-stigma influence the attitudes and actions of both patients and clinicians with regard to addressing obesity. Inappropriate and conceptually confused ascriptions of responsibility impede social acceptance of, and access to, WLS. The dissertation's criticism and subsequent reconceptualization of these ascriptions of responsibility from a perspective informed by feminist epistemology and ethics provide the foundation upon which to consider reform of current clinical practices surrounding treatment of obesity. This dissertation concludes that WLS is both ethically and clinically justified. / McAnulty College and Graduate School of Liberal Arts; / Health Care Ethics / PhD; / Dissertation;

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc. Man kan bli bemött av samhället som icke trovärdig vilket ökar avståndet och klyftorna mellan den kriminella och den icke kriminella vilket försvårar återetableringen i samhällsgemenskapen. Att gå från ett utanförskap med stigmatisering till att ingå i en gemenskap är en komplex process. Utifrån vår uppsats ser vi att ett gott och respektfullt bemötande, där man inte bemöter individen utifrån dennes stigma, är en av flera betydande komponenter för individens förändringsprocess. KRIS har varit en plats för den kriminella att i lugn, trygg och respektfull miljö kunna återetablera sig i samhället. / The purpose of this study is to use qualitative methods to understand how it is possible for the former criminals to move from a closed system, characterized by alienation and loneliness, to a community in the organization KRIS. Based on ten semi-structured interviews of former criminals in the organization KRIS (Criminals Return into Society) in Gothenburg we collected our material. The results of the study show that criminals easily fall into exclusion and stigmatization which making it difficult for the individual to get a job or to have trusting relationships etc. The individual can be treated by the society as non-credible and increasing the distance and the gap between the criminal and the non criminal which impedes the re-establishment in the society. To go from an outsider with a stigma to being a part of a community is a complex process. A good and respectful treatment, which does not react to the individual based on their stigma, is one of several significant components of the individual change. KRIS has been a calm, safe and respectful environment for the individuals to re-establish themselves in the society.

Marginalization and stigmatization heighten the vulnerability of sexual minorities to inequitable health outcomes. Although men who have sex with men (MSM) are at elevated risk for HIV infection in India in comparison with the general population, there is a lack of MSM-focused research—particularly regarding stigma and mental health outcomes. This dissertation aimed to explore the influence of sexual stigma, gender non-conformity stigma and HIV-related stigma on depression and life satisfaction among MSM in South India. This study used a cross-sectional survey design and was conducted with MSM (n=200) in two locations in Tamil Nadu, South India: Chennai (urban) and Kumbakonam (semi-urban). Due to multicollinearity between sexual stigma and gender non-conformity stigma, the stronger predictor of each outcome (gender non-conformity stigma) was included in regression models. Results were analyzed to identify the associations between independent (gender non-conformity stigma, HIV-related stigma), moderator (social support, resilient coping) and dependent (depression, life satisfaction) variables. Due to significant differences between locations across a substantial number of variables, block regression analyses were conducted separately for each location. Higher levels of depression were predicted by gender non-conformity stigma in both locations, and also by HIV-related stigma in Kumbakonam. Lower levels of depression in both locations were predicted by higher levels of social support and resilient coping. Higher life satisfaction was predicted by social support and resilient coping in both Chennai and Kumbakonam. Lower life satisfaction was predicted by gender non-conformity stigma and HIV-related stigma in Kumbakonam, but not in Chennai. Social support and resilient coping did not moderate the impact of stigma(s) on depression or life satisfaction in either location. The results indicate that the majority of participants experienced stigmatization based on same-sex sexual behaviour and/or gender non-conformity. Another striking finding of the study was the alarmingly high rates of depression, whereby over half of participants in each region reported moderate to severe depression scores. Practice and policy implications include the development, implementation and evaluation of: multi-level stigma reduction interventions that account for socio-environmental and contextual factors; mental health interventions that promote resiliency and build social support; and policy initiatives to advance human rights protection.

The aim of this study was to examine how Russian press represents people with disabilities. The study was conducted using the method of qualitative content analysis. The material for the analysis consisted of sixty articles selected from Russian's four national newspapers. The study covered a period of the year 2011. Labeling theory and stigma were used for the analysis of the results. The results showed that Russian press described discrimination of people with disabilities, social support provided to them by the Government and their active way of life. The newspaper articles mentioned that the Russian Government tries to integrate disabled people into society. The study did not find any significant differences in the representation of people with disabilities in various newspapers. It was found that the articles covered physical disabilities, such as mobility, hearing and visual impairments.