The health of adolescent boys is complex and surprisingly little is known about how adolescent boys perceive, conceptualise and experience their health. Thus, the overall aim of this thesis was to explore adolescent boys’ perceptions and experiences of health, emotions, masculinity and subjective social status (SSS). This thesis consists of a qualitative, a quantitative and a mixed methods study. The qualitative study aimed to explore how adolescent boys understand the concept of health and what they find important for its achievement. Furthermore, the adolescent boys’ views of masculinity, emotion management and their potential effects on wellbeing were explored. For this purpose, individual interviews were conducted with 33 adolescent boys aged 16-17 years. The quantitative study aimed to investigate the associations between pride, shame and health in adolescence. Data were collected through a cross-sectional postal survey with 705 adolescents. The purpose of the mixed methods study was to investigate associations between SSS in school, socioeconomic status (SES) and self-rated health (SRH), and to explore the concept of SSS in school. Cross-sectional data were combined with interview data in which the meaning of SSS was further explored. Individual interviews with 35 adolescents aged 17-18 years were conducted. In the qualitative study, data were analysed using Grounded Theory. In the quantitative study, statistical analyses (e.g., chi-square test and uni- and multivariable logistic regression analyses) were performed. In the mixed method study, a combination of statistical analyses and thematic network analysis was applied. The results showed that there was a complexity in how the adolescent boys viewed, experienced, dealt with and valued health. On a conceptual level, they perceived health as holistic but when dealing with difficult emotions, they were prone to separate the body from the mind. Thus, the adolescent boys experienced a difference between health as a concept and health as an experience (paper I). Concerning emotional orientation in masculinity, two main categories of masculine conceptions were identified: a gender-normative masculinity and a non-gender-normative masculinity (paper II). Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite that their expressions are in contrast to each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity, emphasising the personal values of the boys. Emotions were expressed more independently of peer group norms. The findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are intricately intertwined and that managing emotions is vital for wellbeing. The present findings also showed that both shame and pride were significantly associated with SRH, and furthermore, that there seems to be a protective effect of experiencing pride for health (paper III). The results also demonstrated that SSS is strongly related to SRH, and high SRH is related to high SSS, and further that the positioning was done in a gendered space (paper IV). Results from all studies suggest that the emotional and relational aspects, as well as perceived SSS, were strongly related to SRH. Positive emotions, trustful relationships and having a sense of belonging were important factors for health and pride was an important emotion protecting health. Physical health, on the other hand, had a more subordinated value, but the body was experienced as an important tool to achieve health. Even though health was mainly perceived in a holistic manner by the boys, there were boys who were prone to dichotomise the health experience into a mind-body dualism when having to deal with difficult emotions. In conclusion, this thesis demonstrates that young, masculine health is largely experienced through emotions and relationships between individuals and their contexts affected by gendered practices. Health is to feel and function well in mind and body and to have trusting relationships. The results support theories on health as a social construction of interconnected processes. Having confidence in self-esteem, access to trustful relationships and the courage to resist traditional masculine norms while still reinforcing and maintaining social status are all conducive to good health. Researchers as well as professionals need to consider the complexity of adolescent boys’ health in which norms, values, relationships and gender form its social determinants. Those working with young boys should encourage them to integrate physical, social and emotional aspects of health into an interconnected and holistic experience. / Tonårspojkars hälsa är komplex och det finns förvånansvärt lite forskning gällande hur tonårspojkar uppfattar, konceptualiserar och upplever hälsa. Därför var det övergripande syftet med denna avhandling att undersöka tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status. Denna avhandling består av tre delstudier: en kvalitativ, en kvantitativ och en mixed metod studie. Den kvalitativa studien syftade till att undersöka hur tonårspojkar uppfattar begreppet hälsa och vad de tyckte var viktigt för att uppnå hälsa, samt deras syn på manlighet, känslohantering och potentiell påverkan på deras välbefinnande. För detta ändamål genomfördes individuella intervjuer med 33 unga pojkar i åldern 16-17 år. Den kvantitativa studien syftade till att undersöka sambandet mellan stolthet, skam och hälsa i tonåren, och data samlades in genom en postenkät där 705 ungdomar deltog. Syftet med mixed metod-studien var att undersöka sambanden mellan subjektiv social status (SSS) i skolan, socioekonomisk status (SES) och självskattad hälsa (SRH) samt att undersöka innebörden av begreppet subjektiv social status. Data från en enkät kombinerades med intervjudata av 35 ungdomar i åldern 17-18 år. I den kvalitativa studien analyserades data med hjälp av Grounded Theory metoden. I den kvantitativa studien användes statistiska analysersåsomchi-två-test samt uni- och multivariabel logistisk regressionsanalys. I mixedmetod-studien användes en kombination av statistiskaanalyser ochtematisknätverksanalys. Resultaten visade att det fanns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattade, upplevde, hanterade och värderade hälsa. På en teoretisk nivå uppfattade de hälsa som holistisk men när det handlade om att hantera svåra känslor, var de benägna att separera kroppen från sinnet. Således upplevde de en skillnad mellan hälsa som begrepp och hälsa som upplevelse (I). Gällande den känslomässiga maskulina orienteringen, identifierades två huvudkategorier av maskulina föreställningar: könsnormativ och icke-könsnormativ maskulinitet (II). Könsnormativ maskulinitet bestod av två till synes motsatta maskulinitetsorienteringar, en mot tuffhet och den andra mot känslighet, som båda var starkt påverkad av kontextuella och situationella gruppnormer och krav, trots att deras uttryck kontrasterade varandra. Icke-könsnormativ maskulinitet inkluderade en inriktning mot uppriktighet som betonade de personliga värdena för pojkar; känslor kunde uttryckas mer oberoende av kamratgruppens normer. Resultaten tyder på att olika maskuliniteter och känslouttryck är starkt sammanflätade och att känslohantering är avgörande för välbefinnandet. Resultat visade också att upplevelser av skam och stolthet var signifikant associerade med självskattad hälsa, och att stolthet verkar ha en skyddande effekt för hälsa (III). Vidare visade resultaten att det finns ett starkt samband mellan subjektiv social status och självskattad hälsa och att mycket god självskattad hälsa är relaterad till hög subjektiv social status. Positioneringarna gjordes i en starkt genuskodad skolmiljö (IV). Resultat från allastudier visarattde känslomässiga ochrelationellaaspekternavaravgörandeförhälsa, liksomden subjektivt upplevda statussomvar starktrelaterad tillsjälvskattad hälsa. Positivakänslor och tillitsfulla relationer, och att känna tillhörighet och stolthet varviktiga faktorerförhälsa. Fysiskhälsa å andra sidan hadeettmerunderordnat värde menkroppen var ettviktigt verktyg för attuppnåhälsa. Även omhälsauppfattadespå ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som varbenägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor. Sammanfattningsvis visar denna avhandlingatt den unga, manligahälsantill stor delupplevs genomkänsloroch relationermellanindivider och derassammanhang som är starkt genuskodade. Resultaten stöderteorier omhälsasomensocial konstruktionav sammankopplade processer. Hälsa är att må och fungera bra i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Att ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar positivt till hälsa. Forskare samt yrkesverksamma måste ta hänsyn till komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer. De som arbetar med unga pojkar bör uppmuntra dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter av hälsa till en sammanlänkad helhetsupplevelse.

<p>Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas.</p> / <p>Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care</p>

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen &amp; allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen &amp; allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen &amp; allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen &amp; allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas. / Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care

In Pride and Prejudice by Jane Austen, gender roles and gender expectations relate to class differences in a system of social convention which operates to delimit all of the characters - men and women, rich people and less privileged people - to a greater or lesser extent, in a way which reflects actual class and gender structures in England around 1800. The most important strain of social commentary on gender and class in the novel is constituted by the characterisation of Elizabeth Bennet. She is associated with intelligence in a way which is vital to her successful breach of gender and class conventions. This essay starts out from Susan Morgan’s ”Intelligence in Pride and Prejudice” and will extend her arguments in my reading of the novel to prove that Elizabeth’s intelligence allows her to transgress social conventions related to gender and class more successfully than other characters and arrive at a happy ending despite having defied social convention. A number of other characters also represent a breach of class and gender conventions. Lydia Bennet elopes with Mr. Wickham, which at the time was considered scandalous. Mr. Darcy tries to ignore his affection for Elizabeth but fails to do so. In comparison to the unconventionality of Elizabeth, who manages to overcome every obstacle by relying on her intelligence in a way which also benefits Darcy and secures a happy ending for him as well, their transgressions are not as successful. / Sammanfattning I Jane Austens Pride and Prejudice så relaterar könsroller och könsförväntningar till klassskillnader i ett system av sociala konventioner som fokuserar på att begränsa alla karaktärer, t.ex. kvinnor, män, rika och fattiga , till en större eller mindre utsträckning samt på ett sätt som reflekterar faktiska köns och klasstrukturer i England runt 1800-talet. De viktigaste sociala kommentarerna som rör köns- och klassteman i novellen utgörs av Elizabeth Bennets karaktärisering. Hon associeras med intelligens på ett sätt som är betydande för hennes lyckade överträdande mot köns- och klasskonventioner. Denna uppsats utgår från Susan Morgans ”Intelligence in Pride and Prejudice” och kommer förlänga hennes argument inom min läsning av romanen för att bevisa att Elizabeths intelligens tillåter henne att överträda sociala konventioner relaterade till genus och status på ett framgångsrikare sätt än andra karaktärer samt åstadkomma ett lyckligt slut trots att hon utmanat sociala konventioner. Andra karaktärer i romanen representerar också ett överträdande mot köns- och klasskonventioner. Lydia Bennet rymmer med Mr Wickham, vilket under den tiden ansågs vara skandalöst. Mr Darcy försöker ignorera sina känslor för Elizabeth men lyckas inte. I jämförelse med Elizabeth, som genom att förlita sig på sin intelligens lyckas överkomma varje hinder på ett sätt som också gynnar Darcy och även säkrar ett lyckligt slut för honom, så är de andra karaktärernas överträdande inte lika framgångsrikt.

Sponsring av idrottsevenemang innefattar ett ömsesidigt utbyte mellan sponsorn och idrottsevenemanget vilket gör att sponsring blir aktuellt både i idrottsvärlden och företagsvärlden. Företag som sponsrar idrottsevenemang kan arbeta med sponsringen både externt och internt. Det externa arbetet har länge varit det primära syftet med sponsring vilket har lett till att det interna arbetet inte uppmärksammats i samma utsträckning. En central faktor vid internt arbete är att påverka de anställdas arbetsmotivation.   Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för samt beskriva hur sponsring av idrottsevenemang används internt för att påverka de anställdas arbetsmotivation. För att undersöka detta har intervjuer med Vasaloppets samtliga fem huvudsponsorer genomförts. För att analysera det empiriska materialet tog vi stöd i studiens teoretiska referensram.  Vår studie visar att samtliga företag arbetar internt med sin sponsring av idrottsevenemang men i olika utsträckning och på olika sätt. Studien tyder på att företagets storlek, bransch samt sponsorskapets långvarighet kan påverka skiljaktigheter i det interna arbetet. Studien visar även att det interna arbetet med sponsorskapet av Vasaloppet kan generera arbetsmotivation hos de anställda på grund av stolthet och engagemang.  Bidraget med vår studie är framtagandet av tre olika arbetsområden som företag bör ta i beaktning i det interna arbetet vid sponsring av idrottsevenemang för att påverka de anställdas arbetsmotivation: värderingar, personligt intresse och involvering. Avslutningsvis kan vi konstatera att det interna arbetet med sponsring av idrottsevenemang kan bli begränsat på grund av att de interna effekterna är svåra för företag att mäta och sätta ett värde på. / Sport event sponsorship involves a mutual exchange between the sponsor and the sporting event, which makes sponsorship relevant in the world of sports and the business world. Companies that sponsor sport events can work with sponsorship both externally and internally. External work has long been the primary purpose of sponsoring, which had led to a minor focus on the internal work. A key factor of internal work is to influence employees work motivation.  The purpose of this study is to create an understanding of and describe how sport event sponsorship is used internally to influence employees’ work motivation. To investigate this interviews with all of the five main sponsors of Vasaloppet were conducted. To analyze the empirical material, we took support in the theoretical frame of the study.  Our study shows that all companies work internally with their sport event sponsorships, but in varying extent and in different ways. The study indicates that the differences in the size of the company, the industry and the longevity of the sponsorship may affect differences in how a company forms the internal work. The study also shows that the internal work with the sponsorship of Vasaloppet can generate work motivation among the employees’ due to staff pride and commitment.  The contribution of our study is the development of three different work areas that companies should take into account when forming the internal work of a sport event sponsorship to influence employees’ work motivation: values, personal interest and involvement. In conclusion, we can conclude that the internal work with sponsoring sport events can be limited because the internal effects are difficult for companies to measure and value.

This essay analyses Curtis Sittenfeld’s novel Sanning och Skvaller as an adaption of Jane Austen’s Stolthet och fördom. The purpose of this essay is to take a closer look at how the characters and the plot changes in Sittenfeld’s version compared to the original. The character analysis mainly focuses on Mr. Wickham, lady Catherine de Bourgh and Caroline Bingley as characters, as well as Mary Bennet and how her sexuality is portrayed. Elizabeth Bennet’s relationship with Mr. Darcy and the importance of a proposal and a marriage is also something that this essay analyses. The reception of the novel is something that will be addressed by highlighting some of the negative, and positive, reviews that the novel received upon publication. The discussion at the end brings up whether or not Sittenfelds novel can be classified as an adaption after changing so much of the story, how the elements in the new version changes its believability and how the problematic aspects may ruin the story.

This thesis analyses protagonist Elizabeth Bennet in Jane Austen’s book Pride and Prejudice (1813) and protagonist Bridget Jones in Helen Fielding’s book Bridget Jones' Diary (1996) from a gender theory perspective. I use a comparative method to analyse how two themes are portrayed in the books: family and marriage and education and career.  The study shows that Elizabeth, from a gender perspective, is controlled by the society and her family's expectations that she must marry a man of the right table. Bridget, on the other hand, lives in accordance to the patriarchal norm, but this seems rather appear on a more personal level. Regarding education and career it seems to have gone from seeing this as an important part of being a woman not just for herself personally but also for being more attractive for men, to an objective perspective where education seems to define your work ability instead of the woman herself.  The study, in a didactic point of view, can be useful for teachers to help their pupils to see how gender is constructed and deconstructed from time to time. The syllabus of the subject of Swedish gives opportunities for the pupils to discuss and maybe first and foremost problematize gender and equality in both a literary historical perspective and a personal way.

Syftet med studien är att undersöka hur förändringar inom kriminalvården påverkar kriminalvårdares arbetsvillkor och förutsättningarna för det emotionella arbetet.  Därför har vi lagt fokus på kriminalvårdens arbete som präglats av de förändringar som skett, både på arbetstid och privat. Därför har vi gjort en tydlig avgränsning gällande just kriminalvårdare, för att det är de som utför emotionellt arbete.  Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kriminalvårdare. För att hitta de respondenterna har vi kombinerat ett bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval. Vi har använt oss av ett emotionssociologiskt perspektiv där vi utgår ifrån Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Vi har också använt oss av Lean production, just in time för att förstå förändringarna i organisationen samt Thomas J. Scheffs teori om sociala band och känslorna skam och stolthet som påverkar det sociala samspelet.  Arbetet som kriminalvårdare är en emotionellt krävande uppgift. Förändringarna inom organisationen har lett till en mer pressad arbetsmiljö som har påverkat arbetsvillkoren. Kriminalvårdare uppmärksammar de långa och intensiva arbetsdagarna som leder till trötthet och utmattning. Det har även märkt av en högre arbetsbelastning på sig själva och deras kollegor som har resulterat till flera sjukskrivningar och uppsägningar. / The purpose of this studie is to investigate how changes in prison affect the prison guards' conditions and the conditions for the emotional labor. Therefore have we focused on the prison guards' work, which is characterized by changes that have taken place that affects both working hours and privately. Therefore have we made clear demarcation regarding just prison guards, because it is them who performs emotional labor. We have used a qualitative study where we have interviewed eight prison guards. To find the respondents, we have combined a convenience selection with a goal-oriented selection. We have used an emotional sociological perspective where we start from Arlie Hochschild's theory of emotional labor. We have also used Lean production, just in time to understand the changes in the organization and Thomas J. Scheff's theory of social ties and feelings of shame and pride that affects social interactions. Working in a prison as a prison guard is a difficult emotional request. The changes within the organization have led to a more pressured work environment that has affected working conditions. Prison guards pay attention to the long and intense working days that lead to fatigue and exhaustion. It has also been noticed by a higher workload on themselves and their colleagues which has led to more sick leave and dismissals.