• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 3
  • Tagged with
  • 49
  • 25
  • 19
  • 19
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Inte bara ett jobb : En kvalitativ studie om yrkesidentitet kan bidra till en känsla av yrkesstolthet

Hardselius, Maria January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka om anställda inom detaljhandeln känner en identifiering med sitt yrke och om den bidrar till en känsla av yrkesstolthet. Jag har använt mig av relevant teori tillhörande yrkesidentitet, som ger en ökad förståelse kring forskningsområdet. Jag försöker förstå och förklara hur yrkesidentitet kan leda till en känsla av stolthet. Tidigare forskning kring hur identitet formas till en yrkesstolthet presenteras och ger ett stöd och komplement till forskningsområde som kommer att undersökas. För att lättare kunna undersöka om yrkesidentitet kan bidra till yrkesstolthet för anställda inom detaljhandeln, delades teorin in i tre teman efter Marita Flisbäcks (2010) resonemang och slutsatser om strategier som kan användas. Dessa teman är identifiera, särskilja och lokalisera. För att studera de anställda inom detaljhandelns upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en semi-strukturerad intervju med åtta anställda inom detaljhandeln. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet och jämförts med varandra. För att plocka ut det material som ansågs var relevant delades analysen in i samma teman som teorin. Resultatet visade att de intervjupersoner som identifierade sig med sitt yrke, även kände en yrkesstolthet. Detta visade sig i att de bland annat kände en trivsel på arbetsplatsen, kände en tillhörighet med kollegorna och fick feedback på det arbete de utförde. De kände även att deras uppgifter och arbete var meningsfullt. Resultatet visade även att informanterna visste om att de representerade organisationen de arbetade för även på deras fritid och accepterade det. Resultatet visade att de informanter som svarade att de kände en identifiering med sitt yrke, svarade att de kunde även känna ett behov av att särskilja sig från det. Detta yttrade sig främst genom att de inte berättade om sitt yrke till personer de inte kände så väl. Det kunde också vara så att de inte var så sociala när de kom hem. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor vill distansera sig från sitt yrke. En anledning kan vara att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras behov för återhämtning. En del av de intervjuade kände stolthet när de blev förknippade med den organisation de arbetade för. Detta visade framför allt en respondent som med glädje och stolthet berättade att i privata sammanhang hälsade kunder på hen med ”Hej XX!” (organisationens namn), där respondentens yrkesidentitet grundade sig på organisationens goda namn och rykte.
2

Boendemedverkan i Ringdansen : en kvalitativ intervjustudie om ett bostadsområde på stark frammarsch

Stenström, Adrian January 2012 (has links)
Stadsdelen Ringdansen – belägen söder om Norrköping – är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt. Ringdansprojektet visade sig, till skillnad från tidigare projekt i området, vara mycket lyckat vilket beror på den starka boendemedverkan; de boendes delaktighet i processen och att de fått delta redan från början. Ringdansen är idag ett stabilt område men kräver ett aktivt engagemang för att i fortsättningen upprätthålla detta.
3

Plain Capital - Where the magic happens : En fallstudie om organisationsidentifikation

Joelsson, Elin, Palm, Linnéa, Petersson, Viktoria January 2015 (has links)
Purpose: The aim of this thesis is to create a greater understanding of organizational identification and the factors influencing this process. The understanding will be obtained by identifying what individuals identify them selves with and why this identification occurs. Method: The thesis is a case study with an abductive research approach with a focus on organizational identification. Data has been collected with a qualitative focus in interviews and images. Conclusion: The employees at Plain Capital primarily identify themselves with their profession, the company and their co-workers. The reasons why they identify are mostly because of the feeling of pride and participation. We have discovered a link between a strong group identity and a high organizational identification. We have also drawn attention to that high identification with the profession contributes to a lower identification with the organization.
4

Den lyckligaste är kanske inte den som dör med flest bilar. : En socialpsykologisk studie om f.d. kriminellas förändringsprocess

Causevic, Amra, Ekholm, Charlotte January 2015 (has links)
ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta. Lyckas man att återanpassasig till samhället och hur ser den vägen ut? Vi menar att man behöver en egen vilja samtett stödjande socialt nätverk för att bli återanpassad till samhället. Vi har utgått från enkvalitativ metod i samband med intervjuerna, där vi har utfört intervjuer med åtta styckenf.d. kriminella verksamma på organisationen KRIS. KRIS har en betydande roll för derasframsteg mot en etablering i samhället och leder dem i rätt riktning genom sina olikametoder. Vårt resultat analyseras utifrån teorier av Vanessa May, Thomas Scheff, RandallCollins samt Howard Becker. Vår analys visar att informanterna i tidig barndom har käntsig som avvikare där de inte kunde hitta sin plats för att passa in vilket i sin turresulterade i kriminalitet. Vidare anser dem att samhället överlag har fördomar mot f.d.kriminella vilket försvårar deras återanpassning.
5

Arbetsgivarvarumärket : Vikten av att skapa goda ambassadörer

Lammers, Isabelle, Bergqvist, Josefine January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka en organisations arbete kring det externa arbetsgivarvarumärket genom att studera ambassadörernas upplevelser och egenskaper. Detta är en kvalitativ studie och därmed genomfördes sju intervjuer med anställda på en organisation i Mellansverige. Ur resultatet framkom det fem olika huvudteman med tillhörande underteman som beskrev ambassadörernas upplevelser av organisationen som arbetsgivare och egenskaperna som en ambassadör anses ha samt måste ha för att vara en god ambassadör. Respondenterna upplevde stolthet över att vara arbetstagare inom denna organisation, dem upplevde meningsfullhet i sina arbetsuppgifter samt utvecklingsmöjligheter i och med att organisationen är stor, till antal anställda. Det framkom även att ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för att kunna vara en god ambassadör samt vad dem ska förmedla. Sammanfattningsvis visar studien att ambassadörernas upplevelser av arbetsgivarvarumärket och ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för hur organisationen arbetar med det externa arbetsgivarvarumärket. / The purpose of the study was to examine an organization’s work on the external employer’s brand by studying ambassadors' experiences and characteristics. This qualitative study has seven interviews with employees of an organization in central Sweden. From the result, five different main themes were found describing ambassadors' experiences of the organization as employee and the qualities that an ambassador considers to be and must have, to be a good ambassador. Respondents perceived pride in being an employee in this organization, they felt meaningfulness in their duties and development opportunities as the organization was large, to the number of employees. It also emerged that the ambassadors' qualities are of great importance to be a good ambassador and what they should convey. In conclusion, the study show that ambassadors experiences of the employer brand and the ambassadors characteristics are of great importance to how the organization works with the external employer brand.
6

Stolthet-statusmodellen och attityder till utbildning : En kvantitativ studie om hur gymnasielevers upplevelser av stolthet och social status korrelerar med deras attityder till utbildning / The pride-status model and attitudes towards education : A quantitative study about high school students experiences of pride and social status and how these experiences correlates with attitudes towards education

Ajdahi, Sami, Hansson, Erik January 2016 (has links)
Tidigare forskning av Cheng, Tracy och Henrich (2010) har identifierat samband mellan tvåfacetter av stolthet och två olika strategier för att nå social status. Dessa samband harkonceptualiserats till stolthet-statusmodellen. Den har tidigare undersökts i en amerikanskpopulation och det finns enbart en studie på en liten avgränsad svensk population. Vidarefinns det inga tidigare studier som har undersökt om stolthet-statusmodellen samvarierar medpositiva attityder till utbildning. Denna studies syften var därför att undersöka stolthet-statusmodellen på en svensk population samt undersöka hur de olika statusstrategierna ochstolthetsfacetterna samvarierar med positiva attityder kring utbildning. För att undersöka dettagjordes ett bekvämlighetsurval av 609 stycken elever på teoretiska gymnasieprogram som fickskatta sin subjektiva upplevelse av stolthetsfacetterna, statusstrategierna samt sina positivaattityder till utbildning. Gymnasieelevernas skattningar korrelerades och skillnaden mellankorrelationerna undersöktes. Resultaten visar att stolthet-statusmodellen delvis är valid på ensvensk population, att statusstrategier samvarierar signifikant med positiva attityder tillutbildning och att stolthetsfacetterna till viss del samvarierar signifikant med positiva attitydertill utbildning. Möjliga förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med enmetoddiskussion samt praktiska implikationer och förslag på framtida forskning om stolthet-statusmodellen och positiva attityder till utbildning. / Previous research by Cheng, Tracy and Henrich (2010) has identified relationships betweentwo facets of pride and two different strategies to attain social status. These relationships havebeen conceptualized to a pride-status model. The model has been tested on an Americanpopulation and only in one study has it been tested in a Swedish context. Moreover, there areno previous studies on the possible relationship between the pride-status model and positiveattitudes towards post-secondary education. Therefore, the purposes of this study were toinvestigate if the pride-status model is valid on a Swedish population and investigate how thedifferent status strategies and facets of pride relate to positive attitudes towards post-secondary education. In order to examine this, a convenience sample consisting of 609students in high school preparing for post-secondary education rated subjective experiences offacets of pride, social status strategies and attitudes towards post-secondary education. Thestudents’ ratings were correlated with each other and the difference between the correlationswas examined. The findings show that the pride-status model is partly valid on a Swedishpopulation and that the status strategies correlated significantly with positive attitudes towardspost-secondary education. The facets of pride were significantly correlated with positiveattitudes towards post-secondary education to some extent. Possible explanations of thefindings are discussed together with a methodology discussion and proposals for futureresearch within the area of the pride-status model and attitudes towards education.
7

Defensiv stolthet : En fenomenologisk undersökning av stolthet i konflikter

Berg, Helena January 2007 (has links)
<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>
8

Defensiv stolthet : En fenomenologisk undersökning av stolthet i konflikter

Berg, Helena January 2007 (has links)
Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.
9

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Jansson, Peter M. January 2016 (has links)
Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie III undersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IV undersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II och III användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives.
10

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Jansson, Peter M. January 2016 (has links)
Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Page generated in 0.0487 seconds