The purpose of the study has been to investigate youths experiences of being unemployed and having a job. To answer the purpose of the study, two questions have been asked; how young people are affected by having and missing a job and the importance of work for youths after being unemployed. In order to complete the study, we have used a qualitative research interview, through semi-structured life-world interviews. To the study, nine life-world interviews have been conducted to gain an increased understanding of the informants' experiences of having and missing a job. To the study, theoretical concepts have been used and those who have been treated are identifying, stigma, pride and shame, inclusion, exclusion and alienation. These theoretical concepts have been used to interpret the stories and experiences of the informants. In order to analyze the collected material we have been using deductive and inductive coding. Based on the coding, we have come up with five different themes, where two of themes represent youths experiences as unemployed and reads as follows: Limited and to be different. Themes that represent experiences of having a job are as follows: Pride, independence and economy. The result shows that youths are affected by unemployment in the form of youths having an unstructured everyday life, limited economy, poor self-image and experiencing the feeling of stigma. The result shows that youths are positively affected by having a job in the form of increased self-confidence, pride and improved economics that give greater opportunities to participate in various social activities with friends such as coffee, dinner or bowl etc. In addition, the result shows that job have a decisive role for youths to take an adult position and thus also adopt a new identity. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelser av att vara arbetslösa respektive att ha ett arbete. För att besvara syftet med studien har två frågeställningar ställts; hur ungdomarna påverkas av att ha samt sakna ett arbete och vilken betydelse arbete har för ungdomarna efter att ha varit arbetslösa. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju, detta genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Till studien har nio livsvärldsintervjuer genomförts för att få en ökad förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter av att ha samt sakna ett arbete. Till studien har teoretiska begrepp används och de som har behandlats är identitetsskapande, stigma, stolthet och skam, inkludering, exkludering och alienation. Dessa teoretiska begrepp har tillämpats för att tolka informanternas berättelser och erfarenheter. För att analysera det insamlade materialet har vi använts oss av deduktiv och induktiv kodning. Utifrån kodningen har vi kommit fram till fem olika teman, där två av teman representerar ungdomars upplevelser och erfarenheter som arbetslösa och lyder på följande sätt; begränsad och vara annorlunda. Teman som representerar upplevelser och erfarenheter av att ha ett arbete lyder på följande sätt; stolthet, självständighet och ekonomi. I resultatet framkommer det att ungdomarna påverkas av arbetslösheten i form av att ungdomarna får en ostrukturerad vardag, begränsad ekonomi, dålig självbild och upplevt känslan av stigma. Det framkommer i resultatet att ungdomarna påverkas positivt genom att inneha ett arbete i form av ökad självförtroende, stolthet samt förbättrad ekonomi som ger större möjlighet till att delta på olika sociala aktiviteter med vänner såsom fika, äta middag eller bowla etc. Dessutom redovisar resultatet att arbetet har en avgörande roll för ungdomarna att inta en vuxen position och därmed också inta en ny identitet.

Studie- och yrkesvägledarens roll på arbetsmarknaden är viktig, men trots den viktiga rollen är det få personer som vet vad yrket i själva verket innebär. Därför är syftet med denna studie att undersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på sin yrkesidentitet. Perspek- tivet från tio utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har med hjälp av semistrukturerad kvalitativ intervju kartlagts och analyserats med hjälp av tematisk inne- hållsanalys. Vidare har resultatet även analyserats genom karriärteorin Social Cognitive Ca- reer Theory (SCCT). Forskning påvisar bland annat att extern påverkan är försvagande för yrkesidentiteten, men respondenterna som intervjuats i denna studie har visat på stark yr- kesidentitet trots att de bemöts av en förlegad syn på yrket. Ett begrepp som förekom i större omfattning genom intervjuerna än i den forskning som presenterats var stolthet. Emot den bakgrunden finns behov av framtida forskning som belyser vilken roll status spelar för yr- kesidentiteten.

Stolthet karaktäriseras som en positiv och prestationsrelaterad känsla som härstammar ur en specifik händelse relaterad till framgång. Den tidigare forskningen på området visar att tiden man stannar på sin arbetsplats hör ihop med stoltheten man känner för sin organisation, men andra faktorer har också visats påverka den organisatoriska stoltheten. Utifrån detta var studiens syfte att undersöka hur faktorer av employer branding och psykologiskt välbefinnande associeras med organisatorisk stolthet. En enkätstudie genomfördes med ett urval av anställda inom den privata sektorn (n = 53; 60 % män, 40 % kvinnor; Målder = 26 år gammal). För att analysera datan har Pearsons korrelationskoefficient och multipla regressioner utförts. Resultatet visade signifikanta korrelationer mellan attitydmässig organisatorisk stolthet (AOS) och följande faktorer: mening i arbetet, socialt klimat, innovativt klimat, jämlikhet, personalinriktning, ledarskapskvalité, socialt stöd från överordnad, social gemenskap och utvecklingsmöjligheter. Faktorerna som signifikant korrelerade med emotionell organisatorisk stolthet (EOS) var: mening i arbetet, socialt klimat, innovativt klimat, jämlikhet, personalinriktning, socialt stöd från överordnad och autonomi. Inga faktorer visade sig signifikant predicera EOS, däremot signifikant predicerar faktorerna mening i arbetet, personalinriktning, ledarskapskvalité och socialt stöd från överordnad AOS. Den starkaste prediktorn för AOS var ledarskapskvalité. Autonomi hade tidigare visats ha en positiv association till organisatorisk stolthet men i denna studie signifikant predicerar den varken AOS eller EOS. / Pride can be defined as a positive and performance-oriented emotion originating from a specific event related to success. Previous research shows that the time of your employment is positively associated with pride for your organization, but other factors have also been shown to affect organizational pride. Based on this, the purpose of the study was to investigate how elements of employer branding and psychological well-being were associated with organizational pride. A survey was conducted with a sample consisting of workers of the private sector (n = 53; 60 % men, 40 % women; Mage = 26 years old). Pearson's correlation coefficient and multiple regressions were performed to analyze the data. The results showed significant correlations between attitudinal organizational pride (AOP) and the following factors: meaning in work, social climate, innovation climate, equality, staff orientation, leadership quality, social support from superiors, social community, and development opportunities. The factors that significantly correlated with emotional organizational pride (EOP) were: meaning in work, social climate, innovation climate, equality, staff orientation, social support from superiors and autonomy. However, while none of the factors were found to significantly predict EOP, the factors meaning at work, staff orientation, leadership quality, and social support from superiors significantly predicted AOP. The strongest predictor for AOP was leadership quality. Autonomy had previously been shown to have a positive association with organizational pride, but in this study, it did not significantly predict either AOP, or EOP.

In today's society, an employer brand is important both for establishing oneself as a goodemployer but also for retaining competent staff. This is a quantitative study with the aim ofexamining the difference of an employer brand within Luleå Kommunon employees and theirfeelings about Luleå Kommun as an employer and workplace, at group level in pride and worksatisfaction. The data were collected through a repeated cross-sectional survey that Luleåkommun sent out to 10 and 20 percent of its employees during the years 2020 and 2022,respectively. A total of 996 people responded to the survey (n = 369 in 2020; n = 627 in 2022).The data were analyzed using descriptive statistics and Mann-Whitney U-tests. The resultsshowed that pride has increased at the group level in Luleå kommun from 2020 to 2022.Satisfaction with their work and workplace has also increased at the group level in Luleåkommun from 2020 to 2022. While the employer brand Spela roll has aimed to increase supportand sense of belonging for employees, this study, however, can not draw any conclusions aboutcausality to attribute the aforementioned changes to the employer brand.

Arbetslivet ställer idag större krav på arbetsgivare och arbetstagare, och en dålig hälsa hos anställda inom organisationer är ett stort samt dyrt samhällsproblem. Samtidigt har företag svårt att attrahera ny arbetskraft och behålla sina anställda. Rapporten har därför som syfte att öka förståelsen för hur företag kan stärka sitt Employer Brand genom att fokusera på de anställdas hälsa. I denna rapport har två kvalitativa intervjuer med två olika företag genomförts, för att undersöka deras syn på Employer Brand och de anställdas hälsa. Utöver detta gjordes även två fokusgrupper med studenter på Linnéuniversitetet, för att representera nästa generations arbetstagare. Den empiri som samlades in tolkades och sammanställdes, och tre teman togs fram för att studeras teoretiskt och analyseras; Employer Branding, Organisation (struktur & kultur) samt Ledarskap. Vår slutsats landar i att ett starkt Employer Brand och en god hälsa hos de anställda grundar sig i företagets ledarskap och kultur, och att det finns ett starkt samband mellan en engagerad personal, varumärket och en attraktiv arbetsplats. En ledares uppgift är att agera inspiratör, förebild och varumärkesambassadör för att aktivt jobba med kulturen, och på så sätt skapa en engagerad personal. För att skapa detta krävs det uthållighet, och insikten i att det är en långsiktig förändring. Likt ett långsamt gående svänghjul, som knappt kan rubbas till en början, men som efter varje ansträngning får mer och mer fart, och efter varje varv och försök att genomföra en handling resulterar i en starkare arbetskraft och bättre resultat.

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff. / In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

No description available.

<p>I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.</p> / <p>In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.</p>

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem. Genom kvalitativ metod med induktiv ansats behandlar vi fenomenet tradition. En fallstudie har tillämpats med intervjuer och observationer som primärdata. Genom denna studie har vi funnit att betydelsen och upplevelsen av tradition ter sig annorlunda bland tjänstemän och produktionsarbetare. Uppdelning av upplevelser i respektive grupp kan härledas till, förklaras genom och i vissa fall påverkas av andra organisatoriska aspekter, såsom corporate heritage, corporate heritage brand, identitet, internal branding, stolthet, storytelling samt gemeinschaft och gesellschaft.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. / Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.