• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 3
  • Tagged with
  • 49
  • 25
  • 19
  • 19
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Skam och stolthet : En kvalitativ studie om unga och äldre människors egna upplevelser av emotionerna

Julardzija, Esma, Caban, Emmy January 2019 (has links)
Vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan äldre således yngre människor och hur de själva upplever emotionerna stolthet och skam. Åldersgruppen som representerade äldre var 60-70 åringar och den yngre åldersgruppen var 20-30 åringar. Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som analyserats utifrån både emotion och interaktionsinriktade teorier. Studiens resultat visade att det fanns både likheter och olikheter bland de två åldersgrupperna som jämförts.  Vad gäller likheter så hade samtliga informanter en gemensam bild av hur en stolt respektive skamsen person såg ut. Informanterna menade att en stolt person är glad och energisk medan en skamsen person är ledsen, tillbakadragen och ihopkrupen. Den största olikheten bland de äldre och yngre var att den äldre åldersgruppen relaterade till stolthet utifrån deras välmående, hälsa och självständighet. För att nämna några exempel så relaterade den äldre åldersgruppen till stolthet när de klarade av att på egen hand ta sig ner för en trappa utan sin käpp, likaså var de stolta när de inte behövde någon annans hjälp. Den yngre åldersgruppen relaterade till stolthet när de hade gjort en bra uppgift inom ett skolsammanhang, när de uppfyllt sina personliga mål, eller när de tilldelats en högre position inom arbetet. Sammanfattningsvis så relaterade de yngre inte till hälsan som de äldre, utan mer till skola och karriär. / We wanted to investigate if there were any differences between older and younger people and how they experienced the emotions pride and shame. The age group that represented the elderly was 60-70 year olds and the younger age group was 20-30 year olds. The survey is based on ten qualitative interviews that have been analyzed based on both emotion and interaction-oriented theories. The study's results showed that there were both similarities and differences among the two age groups compared. As for similarities, all informants had a common picture of how a proud and ashamed person looked. The informants said that a proud person is happy and energetic while a shameful person is sad, withdrawn and confused. The greatest difference among the elderly and younger was that the older age group related to pride based on their well-being, health and independence. To name a few examples, the older age group related to pride when they managed to get down on a staircase without their cane, as well as being proud when they didn't need someone else's help. The younger age group related to pride when they had done a good job in a school context, when they fulfilled their personal goals, or when they were assigned a higher position in the work. In conclusion, the younger did not relate to the health of the elderly, but more to school and career.
12

Den finska romen som balanskonstnär - mellan skam och stolthet : Ett sociologiskt perspektiv på gruppdynamiska processer

Bondeson, Petra January 2006 (has links)
<p>De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. </p><p>Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.</p><p>Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.</p>
13

Interaktioner och medlemskap inom KRIS : (Kriminellas revanxdh i samhället)

Andersson, Emma, Karlsson, Therese January 2009 (has links)
<p>Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)</p>
14

Relation mellan vårdare och intagna på anstalt X

Ibrahim, Deshne, Adamovic, Andrea January 2010 (has links)
<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i. Dessa termer kommer att vara grundläggande för vår undersökning. Kontentan av vår uppsats, och därmed också det som kommer att lyftas fram i avsnittet "sammanfattning", är de faktiska relationer som uppstår mellan de intagna och vårdarna på anstalten X.</p><p>Vad är det för utveckling som sker inom dessa relationer och hur påverkar denna utveckling individerna, d.v.s. vilken effekt har utvecklingen av relationerna?</p>
15

Den finska romen som balanskonstnär - mellan skam och stolthet : Ett sociologiskt perspektiv på gruppdynamiska processer

Bondeson, Petra January 2006 (has links)
De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer. Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.
16

Interaktioner och medlemskap inom KRIS : (Kriminellas revanxdh i samhället)

Andersson, Emma, Karlsson, Therese January 2010 (has links)
Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)
17

Relation mellan vårdare och intagna på anstalt X

Ibrahim, Deshne, Adamovic, Andrea January 2010 (has links)
Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i. Dessa termer kommer att vara grundläggande för vår undersökning. Kontentan av vår uppsats, och därmed också det som kommer att lyftas fram i avsnittet "sammanfattning", är de faktiska relationer som uppstår mellan de intagna och vårdarna på anstalten X. Vad är det för utveckling som sker inom dessa relationer och hur påverkar denna utveckling individerna, d.v.s. vilken effekt har utvecklingen av relationerna?
18

”Trivs man inte med sina arbetskamrater så trivs man inte på sitt arbete heller” : En socialpsykologisk studie om sociala bands beskaffenhet och dess betydelse för emotionell energi &amp; motivation på en arbetsplats.

Saranovic, Amanda, Nilsson, Mia January 2012 (has links)
I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.
19

En studie om rehabilitering - en skamgörande process

Pettersson, Ewa, Willman, Veronica, Jonsson, Anna January 2008 (has links)
The purpose of this essay is using theories about labeling and social bonds to study whether a measure of rehabilitation for the psychically disabled contributes to a return to a normal status as not-labeled. Partly we examine whether the activities organized by the regulation-ruled authorities during the work of rehabilitation lead to shame or pride, and partly how these activities are organized regarding the processes that lead to the emotions pride or shame among the participants. Method: qualitative semi-structured face-to-face interviews with professional rehabilitation-actors at the Public Employment Office (PEO), the Social Insurance Office (SIO), the Social Service (SOS), the Psychiatry and the Division of Labour Market (AME).Conclusions: the Psychiatry clients are treated with respect, may participate, and communication is characterized by attunement, therefore strong social bonds can be built. On the contrary, among the other examined activities, we found many elements that arouse shame. Since these are more ruled by regulations, the result is engulfment and demands on conformity, because the compromise-possibilities are almost non-existent. Psychically disabled persons are met by prejudice, ignorance, disrespect and a non-solidarity-language. To get help, the individual has to accept a label in form of a diagnosis, and this labeling leads to a negative self-image. Furthermore the psychically disabled persons are falling between two chairs because of a weak cooperation between the rehabilitation-actors. Bimodal alienation and triangulation contributes to the difficulties in cooperation.Result: the social bonds are not strong enough to achieve a rehabilitation-effect. Even if the treatment from each administrator is important, we find the explanation-level primarily in laws, rules and government, because the structure rules the rehabilitation-measures, with shame as a consequence. Since we found elements of shame institutionalized in the way of working at PEO, SIO, SOS and AME, it means that social bonds can never reach a level good enough for achieving pride and normalization from a deviance or labeled identity.
20

Yrkesidentitetens betydelse för individen i dagens senmoderna samhälle : En hermeneutisk studie om hur arbetet påverkar identitetsskapandet

Oscarson, Julia, Edefalk-Gruvegård, Emelie January 2015 (has links)
Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.

Page generated in 0.0436 seconds