<p>Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Huvudresultatet i vår studie visar att ledarskap är centralt i det gruppdynamiska arbetet. Däremot har vi sett att det finns stora skillnader mellan hur lärare utövar sitt ledarskap. Tydlighet och humor var två av de ingredienser som ansågs vara viktiga. Att det finns en koppling mellan inlärning och gruppdynamik framkom tydligt, men på vilket sätt hade våra informanter svårt att beskriva med ord. Det gruppdynamiska arbetet får aldrig stanna av, lärare måste kontinuerligt fortsätta med det arbetet med hjälp av olika strategier.</p><p>We have performed a qualitative study of how teachers work with group dynamics in the classroom. We made four interviews that turned out in four main themes: the definition of group dynamics, the view of leadership, teachers´ strategies and the connection between learning and group dynamics. The level of experience among the informants varied between only a couple of years up to more than 40 years in the profession. The study was carried out to investigate what strategies teachers use when they work with a group of students to create a good group climate. We also wanted to make visible the teachers´ thoughts when it comes to leadership and also their view of the connection between learning and group dynamics. The main result of our study shows that leadership is central in group dynamic work. However, we have seen big differences between how teachers practice their leadership. Plainness and humour are two of the ingredients that considered important. That there is a connection between learning and group dynamic appeared very clear but in which way was hard for our informants to describe with words. The group dynamic work must never stop but teachers have to continuously keep the work going using different strategies.</p>

<p>Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötande</p><p>av elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien på</p><p>lärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,</p><p>men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppet</p><p>utagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier att</p><p>bemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod</p><p>där vi har gjort observationer och intervjuer av fem lärares</p><p>bemötande. Studien undersöker dels de observerade strategierna hos</p><p>lärarna, dels deras egna upplevda strategier. I resultatet kan man se</p><p>variation i val av strategier. Struktur och tydliga regler var strategier</p><p>som lärarna själva nämnde som framgångsrika, men även att ge beröm</p><p>och skapa motivation. Forskning visar att relationen mellan lärare och</p><p>elev har stor betydelse för beteendet, vilket även studien visade. Slutsatsen</p><p>av studien visade att lärarna anser sig ha fungerande strategier, men</p><p>att det såg olika ut för olika lärare.</p>

<p>Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. </p><p>För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi. </p><p>Studiens resultat visar att lärarna använder flertalet av de strategier som enligt aktuell forskning bidrar till att väcka och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskap och kemi. De använder sig dock av dessa strategier i olika grad och lägger olika stor vikt vid deras betydelse för intresseväckande och motiverande undervisning. Det handlar dels om individuella olikheter, men också olikheter relaterade till hur lång yrkeserfarenhet läraren har. </p><p>I viss mån kan dessa olikheter även relateras till huruvida läraren har kemi som huvudämne ellev ej. Olikheter relaterade till huvudämne är dock inte desamma över lärargrupper med olika lång yrkeserfarenhet.</p>

<p>Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer. Det är dock en frihet under ansvar, där det är viktigt att känna till de förutsättningar och regler som finns att tillgå. Det krävs att vi har en god uppfattning om matematikens grunder och dess uppbyggnad. Med hjälp av en litteraturgenomgång och en empirisk undersökning, innehållande kvalitativa intervjuer och praktiskt genomförda uppgifter med elever i år 8, har jag tittat närmare på begreppet huvudräkning, dess vikt samt elevers tankesätt och strategier i huvudräkning. Mina resultat har jag ställt emot en undersökning som gjordes i början av 1980-talet, HÖJMA-projektet, där man inriktade sig mot elever i år 5. Trots det faktum att eleverna inte anser sig arbeta aktivt med huvudräkning i skolan kunde jag ändå se att en utveckling har skett i det strategiska tänkandet och att flertalet elever har utvecklat nya strategier, som kan hjälpa dem att effektivisera sin huvudräkning.</p>

<p>Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper is about how the future picture of the public housing sector in Stockholm (capital of Sweden) may look like. It will focus on how these companies need to develop to be able to handle future threats. A recent bill proposed by the government will make it possible for right of tenancy owners to reorganize their tenancy right to tenant-ownership, without permission from county administration. This bill will most likely be approved. This increases the risk/possibilities that large parts of the public housing sector in the inner city may disappear. This will make the public housing sector in Stockholm less attractive.</p><p>The questions how the public housing sectors run its business and what its goals should be have always been discussed. This paper will from an organizational perspective describe the role of public housing in Sweden. It will also discuss possible development of the public housing sector, how the bill may affect the public housing sector and which related tasks these companies work with today.</p><p>This paper will also describe the importance of working with strategic marketing and which problems non-profit companies have had in the past in this area. Research has shown that these companies often in their marketing try to aim at all people. Historical this has shown to be a non successful approach. Therefore working with segmentation has become more and more important to companies. The paper shows that this also is the case in Stockholm’s public housing sector and will show areas were the strategic work with segmentation can be improved.</p><p>To make this paper as reliable as possible interviews with market responsibility persons who work in the public housing sector in Stockholm were made. These interviews made it possible to compare the theoretical starting-point with the reality in these companies and show were the lack in there organizations are.</p><p>One of the results this study will show is that the public housing companies in Stockholm run their business in a less strategic way. Today’s public housing companies often wait until problems appear before they try to obstruct it. This paper claims that one of the reasons for this way of dealing with changes in the environment has to do with the companies political steering.</p><p>In conclusion of this paper it will be discussed how the future of the public housing sector in Stockholm may look like and in what way its organizations need to change direction. Points will also be made on some of the things that must be taken care of if public housing in the future wants to stay as an attractive alternative on the housing market. Today’s activity makes it hard to think in longer terms and act strategic. According to the paper this depends a great deal on their political steering and how changes in politics can redirect the company’s whole activity. This makes the employees in these companies less enthusiastic to think in long terms.</p><p>Why work in a strategic way when the focus can change the next day? The paper argues that there need to be a change in how Stockholm’s public housing sector works today if they want to stay competitive in the future.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid. De har fått skapa sina egna pedagogiska strategier för det arbetet. Vidare visade resultatet att de fem pedagogerna använder olika strategier för att underlätta för både sig själva och barnen. Men vi fann att de utgår från samma princip, barnets individuella behov.</p>

<p>Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.</p><p>Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.</p><p>Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.</p>

<p>Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital.</p><p> </p><p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen. För att få svar på vårt syfte valde vi att genomföra tre fallstudier med ägare till små oberoende butiker i centrala Karlstad. Vi har gjort en kvalitativ studie och har intervjuat Anna Törling på Lilla Ego, Robert Gärdesund på Ballroom och Sofia Skogh på Sofias garderob. Intervjuerna har ägt rum i butikerna för att vi ska kunna få se hur de ser ut samt få en ökad förståelse för vad de berättar om genom att kunna se det med egna ögon. För att inte styra intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade frågor och vi valde också att först göra intervjuerna för att sedan ta fram relevanta teorier. I teorin har vi därför försökt sätta in läsaren i den problematiken som finns kring småföretagare och även beskriva vad som kan förekomma i en uppstartsprocess. Vidare tas även marknadsmixen upp samt olika strategier och vad som är viktigt i dessa.</p><p> </p><p>I analysen belystes de områden som vi ansåg var viktiga delar för företagare i deras arbete med butiken. Det visade sig att det fanns områden som de upplevt problem med, till exempel med att sköta själva redovisningen av ekonomin, men det visade sig även att även andra delar som att få kapital som kan vara ett problem hade gått relativt smidigt. Den största anledningen till att våra respondenter startade sina klädbutiker var att de såg att det fanns ett behov av det i stan men även att de ville skapa någonting eget. Även ett stort klädintresse och tankar på att starta eget under en längre tid påverkade dem. För att överleva på marknaden så gäller det att ha ett väl genomtänkt koncept och att skapa en säkerhet hos kunden genom att inte förändra sig för mycket och ofta. Det är dock viktigt att inte bli stillastående utan att ha många idéer och att ha mod att genomföra dem så länge det inte innebär för stora förändringar och utsvävningar från butikens image och koncept. Lokalisering av butiken har också visat sig ha en stor betydelse samt marknadsföring genom word-of-mouth. Vikten av att ha en stark vilja och att brinna för det de gör visade sig också men däremot så verkar det inte som tidigare erfarenhet spelar en avgörande roll. </p>

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi. Studiens resultat visar att lärarna använder flertalet av de strategier som enligt aktuell forskning bidrar till att väcka och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskap och kemi. De använder sig dock av dessa strategier i olika grad och lägger olika stor vikt vid deras betydelse för intresseväckande och motiverande undervisning. Det handlar dels om individuella olikheter, men också olikheter relaterade till hur lång yrkeserfarenhet läraren har. I viss mån kan dessa olikheter även relateras till huruvida läraren har kemi som huvudämne ellev ej. Olikheter relaterade till huvudämne är dock inte desamma över lärargrupper med olika lång yrkeserfarenhet.