Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket. Dessa strategier ser lite olika ut, men de mest vanliga är, att undvika att delta för mycket på lektionerna, använda eleverna som hjälp vid framplockning och tillbakaplockning av material, samt att använda eleven som resurs vid passning av andra elever och vid presentation av nya moment och övningar. När det kommer till frågan om det finns skillnader i strategier för de manliga och kvinnliga respondenterna så gick det inte att utläsa några signifikanta skillnader.Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att de intervjuade idrottslärarna upplever sin arbetssituation som väldigt krävande och att det snarare är en regel än undantag att de måste ha ett speciellt arbetssätt eller strategi för att orka fysiskt i yrket. Idrottslärarna vi intervjuat uppger att yrket är väldigt komplext i den meningen att flera faktorer som stora klasser, säkerhet, administrativa uppgifter och dåliga arbetsförhållanden spelar in på deras fysiska hälsa.De Idrottslärare vi har intervjuat, har inte någon specifik strategi, då det är svårt att tillgodose alla faktorer runt omkring.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

<p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier barn i åldrarna fyra till sex år anser sig använda för att ta kontakt med andra barn för att leka.</p><p>För att belysa syftet har en kvalitativ studie med intervju som metod genomförts. Barnen intervjuades parvis på de förskolor där barnen vistades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna analyseras genom meningskoncentrering.</p><p>Huvudresultaten som framgår i studien är att barnen har visat sig vara sociala och kontaktsökande. Barnen anser att kamratskap är viktigt och att det skulle vara tråkigt utan kompisar. Deltagarna i studien har även många uppfattningar om vad som krävs för att få deltaga i lek. Man ska bland annat vara ”snäll”, ”dela med sig”, ”vänta på sin tur”, ”inte slåss”, man ska lyssna på varandra och inte säga dumma saker.</p><p>De flesta barnen i studien angav att de använde någon form av frågestrategi när de ville ta kontakt med andra barn för att leka. Vanligt var att barnen gick och frågade den de ville leka med, men det fanns också andra strategier som att ge bort en present, sjunga en sång, eller att man bara går och leker med dem. I samband med att barnen berättade om sina frågestrategier nämnde de också hur de gjorde om de inte ville ha med någon i leken. Många gånger använde barnen sig då av olika former av verbala nekanden.</p>

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn använde sig av när de räknade samt om variation av antal, föremål och gruppering påverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer då femton barn, födda 2002, på tre olika förskolor räknade föremål där antal, gruppering och material varierades. I vårt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem räkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn använde sig av samtliga fem räkneprinciper på olika sätt och i olika ordning när de räknade samt att både antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestämning. Barnen hade lättare att räkna legobitar än kulor och behärskade de olika principerna bättre då antalet var färre eller materialet grupperat i rader.</p>

<p>I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik –A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer. Jag utför en stor undersökning i form av prov som består av 8 uppgifter. Efter att provet genomförs och rättas så väljs några elever för en intervju. Förhoppningen var att med hjälp av intervjun komma underfund med vad i dessa uppgifter eleverna har problem med. Arbetet visar att elever oftast är osäkra när det gäller de olika matematiska begreppen. När det gäller formuleringen i textuppgifter har många elever i min undersökning svårt att hålla isär och hämta in rätt information för att kunna lösa uppgifterna rätt. Vidare visar arbetet att majoriteten av eleverna har problem med formuleringarna i uppgiften dvs. när uppgiften är lång och mycket information ges.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden.</p><p>Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.</p>

Idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie från kusten, vilket innebär att en stor del av vår bebyggelse ligger inom riskområde för havsvattennivåhöjningen. Det är av stor vikt att samhället angriper detta problem och tar det på största allvar, både på nationell, regional och på lokal nivå. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, såväl den befintliga som den framtida, samt vilka svårigheter och konflikter de kan ställas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, där jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivåhöjningen. Intervjuer med ansvariga på stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, där frågor ställts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar. Samtliga kommuner i undersökningen fortsätter med exploatering i riskområde och tar med i sina beräkningar att skydd skall uppföras längs kusten som omger de tätbebyggda områdena. För de mer glesbebyggda orterna, med övervägande del småhusbebyggelse, är risken stor att dessa hamnar utanför kommunens skyddsåtgärder och får därmed själv ansvara för att skydda sin fastighet. Kommunerna har inget svar på hur de skyddsåtgärder som de planerar för, ska finansieras utan förväntar sig att staten ska ta ansvar för denna framtida problematik.I kommunerna råder en viss motsägelsefullhet gällande hur nybyggnation ska hanteras. De egna framtagna styrdokumentens riktlinjer frångås, som jag uppfattar det, delvis beror på osäkerheten inför hur den framtida havsnivåhöjningen kommer utveckla sig i kombination med att efterfrågan är stor på bostäder i attraktiva kustnära lägen.

Denna studie syftar till att ta undersöka vilka olika lösningsstrategier elever i årskurs 2 använder då de får ett rikt matematiskt problem. Metoderna som används för att undersöka detta är ett elevtest med ett rikt matematiskt problem och intervjuer av några elever. Respondenterna valdes utifrån sina lösningsförslag på testet. Det som visar sig i resultatet är att 24 av 25 elever väljer att använda sig av strategin och representationen rita. Andra representationer som var vanligt förekommande var att genomföra operationer det vill säga räkna.

De patienter som har högst morbiditet och minst marginaler för överlevnad utan sjukvård vårdas på en intensivvårdsavdelning. När en sådan patient förbättras ska hen förflyttas till en vårdavdelning där vården fortsätter. Förflyttningen kräver en fungerande process i flera steg som enligt forskningen innebär flera olika problem och risker. En intensivvårdssjuksköterska ställs här inför flera utmaningar där hänsyn måste tas till patienten, närstående, mottagande vårdavdelning, lagar och bestämmelser. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans strategier vid förflyttningsprocessen av patienter från IVA till vårdavdelning. Öppna forskningsintervjuer har genomförts med tio intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar med olika inriktning. Intervjuerna analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning. I resultatet har strategier för att vårda framträtt som en huvudkategori. Där inkluderas tre allmänna kategorier: att vårda relationer, att anpassa vårdandet och att vårda patientsäkert. Kategorierna berör varandra på olika nivåer och utgör strategier som intensivvårdssjuksköterskan använder i sin strävan att genomföra en säker förflyttningsprocess. Vilka strategier som används vid vilken tidpunkt skiljer sig dock åt mellan olika situationer och en klar koppling kan dras till platssituation och tidstillgång. De individuellt utvecklade strategierna har i många fall vuxit fram ur organisationens struktur. Patientens säkerhet och välbefinnande samt intensivvårdssjuksköterskans känsla av kontroll över processen är centrala element i dessa strategier. I de fall processen av någon anledning inte fungerade var det just dessa element som riskerades. Det uppenbara gapet mellan IVA och vårdavdelning som har påvisats skulle kunna överbryggas med hjälp av en samverkanssjuksköterska vilket är en lösning som utomlands haft positiva resultat.