Den teknologiska utvecklingen öppnar möjligheter att utnyttja teknologi för att skapa konkurrensfördelar. Traditionella aktörer ställs inför utmaningar vid anpassning mot ny teknologi. Den här studiens syfte var att undersöka hur teknologisk utveckling har påverkat traditionella aktörers marknadsstrategier. Det har gjorts genom att studera traditionella svenska tv-bolags strategiska anpassning mot SVOD-tjänsternas ökade inflytande på den svenska tv-marknaden. Genom en kvalitativ metod bestående av fyra semistrukturerade intervjuer med tre stora svenska tv-bolag samt sekundärdatainsamling har empiriskt underlag samlats in och analyserats utifrån en teoretisk analysmodell bestående av Porters generiska strategier samt Kim et al.:s integrerade strategi. Resultatet indikerar att samtliga studerade tv-bolag implementerar integrerade strategier i olika konstellationer, samt att kostnadsledarskap är av ökande betydelse. Vidare används data i högre utsträckning i tv-bolagens marknadsstrategier. / Technological advances opens up opportunities for companies to utilize new technology to create competitive advantages. Traditional companies faces challenges when adapting to new technologies. This study aimed to explore how technological advances has affected traditional companies’ competitive strategies. This has been examined within the scope of the Swedish television market by analyzing how traditional Swedish television companies has adapted their competitive strategies to the market entry of SVOD services. The data was collected through a qualitative method including four semi-structured interviews with three major Swedish television companies and through secondary data collection. The data has been analyzed through an analysis model composed of Porter’s generic strategies and Kim et al.’s integrated strategy. The findings indicate that all studied companies implement integrated strategies in different constellations, and that implementation of overall cost leadership is of increasing importance. The findings also shows that big data is increasingly used in the examined companies’ competitive strategies.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.

Denna studie ämnar att undersöka studenters attityder till utvecklingen av personalisering inom webbaserade tjänster och utforska skillnader och likheter mellan studenternas attityder. Studiens empiriska material är insamlat genom fem kvalitativa intervjuer och en webbenkät med 72 respondenter. Studien behandlar fördelar och nackdelar med personalisering, möjligheter att förhindra personalisering och möjliga konsekvenser av personalisering. Majoriteten av studenterna har en positiv attityd till personalisering av webbaserade tjänster. Resultatet visar att studenterna var mest positivt inställda till personalisering av streamingtjänster och minst positiva till personalisering av nyhetstjänster. Jag fann att användare i stor utsträckning inte anser att nyhetstjänster bör vara personaliserade. Det visade sig finnas en tydlig skillnad mellan studenternas kännedom om olika verktyg som kan användas för att förhindra personalisering. Ju mer teknisk utbildning som studenterna läser, desto bättre kännedom hade studenterna om verktygen. Resultatet visade även att en stor del av studenterna önskade att de kunde stänga av personaliseringsfunktionen på tjänster. Personalisering har blivit en naturlig del av användarnas vardag och att majoriteten av användarna inte har tillräcklig kunskap om fenomenet och därför intar de en passiv attityd och undviker att reflektera närmare över personaliseringen och dess möjliga konsekvenser. / This essay aims to study student’s attitudes towards web personalization and explore where the student’s attitudes differ and converge. The empirical materials of the study where assembled by the usage of five qualitative interviews and a quantitative survey with 72 respondents. The study discusses the pros and cons, the ability to constrain web personalization and possible effects and outcomes of web personalization. The majority of the students have a positive attitude towards web personalization. The students were most positive towards personalization of streaming services and least positive towards personalization of media channels that output news. There was an explicit difference between the students’ knowledge of the possibilities to constrain web personalization through the usage of different extensions and tools. Those students who studied a more technical program showed more knowledge of extensions and tools that can be used to prevent or constrain web personalization. The results also showed that the over all students desire more control over web personalization and demand a function where the personalization of web services could be turned off. The study resulted in the findings that web personalization has become a part of the users every-day life and that the students do not have enough knowledge of web personalization which have led to a passive attitude towards it.

Media are created to disseminate information and foster dialogue to support democratic societies. As society evolved and liberalism and marketization gained ground, Public Service Broadcasting was established to produce and distribute content that benefits society without aiming for profit. The notion has faced several challenges with technology development, leading to a transition to Public Service Media being the current one, where media content is consumed through different online platforms. Public Service Broadcasters transition on different phases to Public Service Media based on the country they operate in and the sociopolitical conditions. This research explores the history and origins of PSB and the challenges they face, focusing on the Greek media landscape and the Greek PSB ERT, which since 2020 has been following an online media-focused strategy. By conducting a survey of Greek audience members, quantitative data are generated on the public perception of ERT, the media habits of the Greek audience, and their view on the new strategy of ERT and its streaming platform ERTFLIX. Results indicate that Greek PSB is a state broadcaster due to its lack of editorial autonomy, while the low viewership and survey responses show a lack of trust of the Greek audience in ERT. Participants are in favor of the new ERT strategy, and the majority have used ERTFLIX even once. On the other hand, the news programming of ERT is still not trusted by the audience, indicating that further actions need to be taken to change the state broadcaster identity of ERT. / Medierna skapas för att sprida information och främja dialog för att stödja demokratiska samhällen. I takt med att samhället utvecklades och liberalismen och marknadsföringen vann terräng inrättades public service-bolag för att producera och distribuera innehåll som gynnar samhället utan att sträva efter vinst. Begreppet har stått inför flera utmaningar i samband med den tekniska utvecklingen, vilket har lett till en övergång till Public Service Media, där medieinnehållet konsumeras via olika onlineplattformar. Public service-bolagen övergår i olika faser till public service-medier beroende på vilket land de är verksamma i och de sociopolitiska förhållandena. Denna forskning utforskar de offentliga radio- och tv-bolagens historia och ursprung och de utmaningar de står inför, med fokus på det grekiska medielandskapet och det grekiska offentliga radio- och tv-bolaget ERT, som sedan 2020 har följt en strategi inriktad på onlinemedier. Genom att genomföra en undersökning bland grekiska tittare genereras kvantitativa uppgifter om allmänhetens uppfattning om ERT, den grekiska publikens medievanor och deras syn på ERT:s nya strategi och dess streamingplattform ERTFLIX. Resultaten visar att den grekiska public service-bolaget är ett statligt radio- och tv-bolag på grund av bristen på redaktionell självständighet, medan det låga tittarantalet och enkätsvaren visar att den grekiska publiken saknar förtroende för ERT. Deltagarna är positiva till ERT:s nya strategi och majoriteten har använt ERTFLIX en enda gång. Å andra sidan har publiken fortfarande inget förtroende för ERT:s nyhetsprogram, vilket tyder på att ytterligare åtgärder måste vidtas för att ändra ERT:s identitet som statligt programföretag.

The user experience offered by a video streaming service plays a fundamental role in customer satisfaction. This experience can be degraded by poor playback quality and buffering issues. These problems can be caused by a user demand that is higher than the video streaming service capacity. Resource scaling methods can increase the available resources to cover the need. However, most resource scaling systems are reactive and scale up in an automated fashion when a certain demand threshold is exceeded. During popular live streaming content, the demand can be so high that even by scaling up at the last minute, the system might still be momentarily under-provisioned, resulting in a bad user experience. The solution to this problem is proactive scaling which is event-based, using content-related information to scale up or down, according to knowledge from past events. As a result, proactive resource scaling is a key factor in providing reliable video streaming services. Users viewing habits heavily affect demand. To provide an accurate model for proactive resource scaling tools, these habits need to be modelled. This thesis provides such a forecasting model for user views that can be used by a proactive resource scaling mechanism. This model is created by applying machine learning algorithms to data from both live TV and over-the-top streaming services. To produce a model with satisfactory accuracy, numerous data attributes were considered relating to users, content and content providers. The findings of this thesis show that user viewing demand can be modelled with high accuracy, without heavily relying on user-related attributes but instead by analysing past event logs and with knowledge of the schedule of the content provider, whether it is live tv or a video streaming service. / Användarupplevelsen som erbjuds av en videostreamingtjänst spelar en grundläggande roll för kundnöjdheten. Denna upplevelse kan försämras av dålig uppspelningskvalitet och buffertproblem. Dessa problem kan orsakas av en efterfrågan från användare som är högre än videostreamingtjänstens kapacitet. Resursskalningsmetoder kan öka tillgängliga resurser för att täcka behovet. De flesta resursskalningssystem är dock reaktiva och uppskalas automatiskt när en viss behovströskel överskrids. Under populärt livestreaminginnehåll kan efterfrågan vara så hög att även genom att skala upp i sista minuten kan systemet fortfarande vara underutnyttjat tillfälligt, vilket resulterar i en dålig användarupplevelse. Lösningen på detta problem är proaktiv skalning som är händelsebaserad och använder innehållsrelaterad information för att skala upp eller ner, enligt kunskap från tidigare händelser. Som ett resultat är proaktiv resursskalning en nyckelfaktor för att tillhandahålla tillförlitliga videostreamingtjänster. Användares visningsvanor påverkar efterfrågan kraftigt. För att ge en exakt modell för proaktiva resursskalningsverktyg måste dessa vanor modelleras. Denna avhandling ger en sådan prognosmodell för användarvyer som kan användas av en proaktiv resursskalningsmekanism. Denna modell är skapad genom att använda maskininlärningsalgoritmer på data från både live-TV och streamingtjänster. För att producera en modell med tillfredsställande noggrannhet ansågs ett flertal dataattribut relaterade till användare, innehåll och innehållsleverantörer. Resultaten av den här avhandlingen visar att efterfrågan på användare kan modelleras med hög noggrannhet utan att starkt förlita sig på användarrelaterade attribut utan istället genom att analysera tidigare händelseloggar och med kunskap om innehållsleverantörens schema, vare sig det är live-tv eller tjänster för videostreaming.

Studien undersöker betydelsen av god användarupplevelse inom streamingtjänster. För att utforska detta område ytterligare kommer syftet med studien att fokusera på hur designprinciper kan förbättra användarupplevelsen för streamingtjänster samt vilka av dessa designprinciper som bör beaktas för att förbättra användarupplevelsen bland streamingtjänster. För att samla in data genomfördes användbarhetstester på två olika streamingtjänster, där 8 olika personer fick utföra olika uppgifter på de utvalda streamingtjänsterna. Efter att testerna slutfördes ställdes några uppföljningsfrågor för att utforska vissa uppgifter ytterligare, beroende på resultatet. Alla tester spelades in med samtycke från personen som utförde testet. Resultatet av testerna noterades och analyserades senare. Data som insamlades ledde till slutsatsen att de designprinciper som utmärkte sig mest och hade störst inverkan på testpersonernas användarupplevelse var navigationsdesign, konsistens och feedback samt synlighet. Studien vänder sig till personer som arbetar inom områden såsom användargränssnittsdesign och interaktionsdesign men även till systemvetare, UX-designers, och till och med webbdesigners. Andra användare som är intresserade av användarupplevelse och användbarhet i gränssnitt, till exempel de som arbetar inom gränssnittsutveckling eller liknande områden. Denna studie initierades med att sammanställa olika teorier om varför Netflix har en sådan fördel gentemot andra streamingtjänster och varför många föredrar Netflix framför andra streamingtjänster. Vi har använt en kvalitativ metod för att samla in vår information där vi har analyserat teorin med den empiriska data vi har fått. / The study explores the importance of user experience within streaming services. To explore this area even further the purpose of the study will focus on how design principles can improve the user experience for streaming services and which of these design principles should be considered to improve the user experience among streaming services. To gather data, usability testing on two different streaming services was conducted on 8 different people where they did different tasks on the chosen streaming services. After the tests were done some follow up questions were made to explore some tasks even further, depending on the result. All the tests were recorded with the consent of the person who did the test. The result of the tests was later noted and analyzed. The data led to the conclusion that the design principles that stood out the most and had the biggest impact on the tester’s user experience was navigation design, consistency, and feedback as well as visibility. The study is aimed at people who work in the areas that are being studied by us for example, User interface designers, system scientists, UX designers and interaction designers. Also, other users that are interested in user experience and usability in interfaces, for example those who work in interface development or similar areas. This study began by compiling various theories as to why Netflix has such an advantage over other streaming services and why many people prefer Netflix over other streaming services. We have used a qualitative method for collecting our information where we have analyzed the theory with the empirical data we have received.