Abstrakt I´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer – Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld. Samtidigt har bildskärmar i olika tider setts som ett hot mot samhället, med videovåld, våldspornografi, videospelsvåld, och beskyllts för att vara både fördummande och att man blir fyrkantig i ögonen om man tittar för länge på den. Projektet är framförallt en jämförande studie av porrfilmens -, spelfilmens - och konstfilmens visningsinrättningar och dess betydelse för upplevelsen. I filmen Satisfaction som är en undersökande lek med de skilda filmgenrernas konventioner, har jag utgått från en porrfilm som jag omarbetat och senare visat i en utställningskontext. Detta för att försöka se vad som händer med ursprungsfilmen och hur man som betraktare också förhåller sig till den nya filmen i utställningsrummet. Blir det porrfilm, videokonst eller kortfilm? Undersökningen bygger framförallt på intervjuer och deltagande observationer på respektive inrättning. Och utifrån min förförståelse och i mötena med de olika institutionerna har jag fått en ökad förståelse för deras olika synsätt och förhållningsätt till filmmediet. Filmmediets presentationsformer utvecklas hela tiden och i takt med ny teknologi sker det också förflyttningar mellan hur vi väljer att använda filmmediet i hemmet och hur vi konsumerar det i mer offentliga sammanhang. De olika visningsinrättningarna måste förhålla sig till filmmediet på olika sätt, faktorer som ekonomi, visningstraditioner och ändamål spelar in. Men det är svårt att veta om det är det filmen som skapar rummet eller rummet som skapar filmen.

Hur kommer digitaliseringen att förändra biografbranschen? Kommer den att förändras? / How will the digitalization change the cinema? Will it change the cinema?

Submitted by Ricardo Cedraz Duque Moliterno (ricardo.moliterno@uefs.br) on 2015-07-20T22:05:23Z No. of bitstreams: 1 Disserta??o 2014 - Completa - RICARDO THADEU GUIMARAES SOUZA.pdf: 727468 bytes, checksum: dfb2401c47e2288d15ee36d911abb97e (MD5) / Made available in DSpace on 2015-07-20T22:05:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Disserta??o 2014 - Completa - RICARDO THADEU GUIMARAES SOUZA.pdf: 727468 bytes, checksum: dfb2401c47e2288d15ee36d911abb97e (MD5) Previous issue date: 2014-08-28 / En este trabajo, se analizan aspectos de la vida y de la obra de Roberval Pereyr ? importante poeta bahiano contempor?neo -, buscando delinear dos perfiles biogr?ficos: el del sujeto emp?rico, trazado a trav?s de una retrospectiva de su actuaci?n en el campo de la cultura y de las artes en Feira de Santana, bien como sus puntos de vista sobre arte y sociedad; y el perfil del sujeto l?rico, al cual tenemos acceso a trav?s de la apreciaci?n de los poemas. Con este estudio objetivase ampliar el abanico de informaciones a respecto de la relaci?n vida y obra del poeta. Memoria, intertextualidad y metapoes?a son ejes del abordaje que hacemos en convergencia con datos biogr?ficos del poeta, militante cultural, ensayista, artista pl?stico y profesor Roberval Pereyr. En suma, hacemos el cruzamiento de los datos biogr?ficos socioculturales con la construcci?n de la persona po?tica. / Neste trabalho, analisam-se aspectos da vida e da obra de Roberval Pereyr ? importante poeta baiano contempor?neo ?, buscando delinear dois perfis biogr?ficos: o do sujeito emp?rico, tra?ado atrav?s de uma retrospectiva de sua atua??o no campo da cultura e das artes em Feira de Santana, bem como seus pontos de vista sobre arte e sociedade; e o perfil do sujeito l?rico, ao qual temos acesso atrav?s da aprecia??o dos poemas. Com este estudo objetiva-se ampliar o leque de informa??es a respeito da rela??o vida e obra do poeta. Mem?ria, intertextualidade e metapoesia s?o eixos da abordagem que fazemos em converg?ncia com dados biogr?ficos do poeta, militante cultural, ensa?sta, artista pl?stico e professor Roberval Pereyr. Em suma, faz-se o cruzamento dos dados biogr?ficos socioculturais com a constru??o da persona po?tica.

Once upon a time there was a beautiful cinema in Stockholm called Draken. This story is about her, a lost public space that once boasted many qualities and expectations. Sadly, today, she is nothing more than a large storage facility where Stockholm residents can rent a few extra square meters. The awakening of Draken highlights the importance of adapting to changing behaviors in the context of cinemas and screen watching, to update the cinema room and to revive these public spaces for future use. The proposal focuses on contemporary behaviors of interacting with moving images, such as watching movies, dancing, sing-alongs and gaming, among others. By creating a narrative around it, and a spatial dramaturgy in the interior, I aim to tell an alternative story where Draken in the future is transformed into an atmospheric and thriving place for social interaction and screen viewing

Cinematography in the Czech lands went through a dynamic development during first decades of the 20th century. Original nomadic theatres and vaudevilles were replaced by permanent cinemas. The first one of this kind in the Czech lands was opened in 1907 in Brno. Movies became soon one of the most common way of spending free time as it was obtainable to all sorts of public. The biggest amount of movie theatres were obviously located in bigger aglomerations, the highest level of cinemas in Czech lands were concentrated in Prague. Here, in the center of the Czech capital, had also started a new trend of building a big screening halls, for a first time originaly projected only for a cinema purpose. These venues, builded in the 20's of 20th century as a part of commercial and financial palaces, were unique for reason to be premiere cinemas. Owners of majority of these special cinemas got together into a special ellite club called The association of the premiere cinemas. In the first part of this Thesis is will be described a social-culture context of the defined time period, with focus on a life of society in big aglomerations, together with coherencies of the community life and cinematography in the Czech lands. The second part describes work of the Association of the premiere cinematographs - the...

Transforming the first floor of a 1950s building at Sveavägen, Stockholm, this project aims to redefine the traditional cinema. This is not a perfect quiet black box, but a place for sharing, experiencing and discussing film. A cinema for independent films, short films, documentaries and film festivals, but perhaps also presentations and lectures. A flexible building that can open up, or close down, depending on the event. A cinema where one can sit down for a brief movement with a coffee, or spend an evening at the big screen.

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet är att lyfta fram ett till stora delar outforskat ämne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar från 50-talet och moderna trailrar. Frågorna jag ämnar svara är: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som är genomgående för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förändrats i marknadsföringen av 3D-teknologin sedan 1950-talet? Forskningsfältet trailrar är till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram några studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmänhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer är. Hon utgår ifrån ett retoriskt synsätt och menar att det går att utläsa hur studior via trailrar "talar" till publiken. Street har skrivit en artikel som utgår ifrån Esther Harris, som skapade trailrar i England, och hennes arbete. Street redogör för Harris trailrar i synnerhet och filmtrailrar i allmänhet och knyter an till det Kernan redogör för i sin bok. Johnston har skrivit om hur trailrar marknadsför teknologi, däribland en artikel om just trailrar för 3D-filmer. Det är denna artikel, med hans resonemang och resultat, som ligger till grund som teoretisk ram för detta arbete. Johnston menar att en rad konventioner och grepp utvecklades under 1950-talet för att lyfta fram 3D-formatet som den stora stjärnan som skulle locka tillbaka publiken till biograferna. Han menar att scener och sekvenser med action, specialeffekter och spektakel lyftes fram så att publiken skulle få se prov på vad formatet kunde göra. Speciellt klipp med utstickande föremål eller armar, vapen eller liknande, framhävdes för att understryka den tredje dimensionen. Man använde även textskyltar och berättarröster som berättade och informerade om 3D-teknologin., samt så kallade "Masters of Ceremonies"; specialskapade segment i trailern där, oftast, en skådespelare (som sig själv eller i sin roll) vände sig direkt till publiken och berättade om 3D-formatet.  I min analys utgår jag ifrån Johnstons teorier och analysrerar sedan trailrarna till Avatar, The Final Destination, Tron: Legacy, Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides, The Three Musketeers, The Adventures of Tintin, Men In Black 3 samt The Smurfs. Jag finner att trailrarna gör väldigt lite eller inget alls för att informera om 3D-formatet, men att konventioner i val av klipp och scener sig lika sedan 1950-talet. Med andra ord, att scener med action, specialeffekter, spektakel, och saker och föremål och annat som sticker ut ur skärmen lyfts fram. Undantaget är trailern till The Smurfs som till stor del är lik trailerkonventionerna från 50-talet, i det att den vänder sig direkt till publiken i specialgjort material i sitt tilltal och använder sig av "the Master of Ceremonies".  Jag kommer fram till att mycket i de moderna trailrarna är sig likt och att flera konventioner och grepp lever kvar sedan 50-talet. De största skillnaderna ligger i det direkta tilltalet till publiken och att de moderna trailrarna tycks tona ner budskapet om 3D-formatet.