Verksamhetsnära chefer i sjukhusvården har ett viktigt arbete där de ofta fungerar som länk mellan operativ personal och överordnade chefer. Statistiken visar stigande sjukskrivning och hög personalomsättning. Forskning visar att övertid ofta förekommer, och att organisationer ger bristande inflytande och delaktighet i beslut, för verksamhetsnära chefer. Höga krav och små resurser är vanligt i sjukvården. Trots detta upplever många chefer en god hälsa. Det är dock av vikt att belysa stressorer inom arbetet samt hälsofrämjande strategier för att öka de verksamhetsnära chefernas hälsa och hållbarhet, för att belysa inom vilka områden organisationen bör arbeta för en minskad chefsomsättning. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan hälsa, stressorer och hälsofrämjande strategier. Metoden är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkätundersökning utförts. Resultatet visar att hälsan försämras vid upplevelser av stressorer som rör organisationsstruktur, att hälsan förbättras vid användning av hälsofrämjande strategier för tid, samt att det finns ett starkt samband mellan hälsoskattning och motion. Studien saknar samband mellan stöd och hälsa. Bifynd visade att den verksamhetsnära chefens befattning kan ha en hälsopåverkan och att akademisk ledarskapsutbildning kan ha en positiv hälsoeffekt. Slutsats: Resultatet visar att en ändring i organisationsstrukturen och chefers egen tidsanvändning skulle ge förbättrad hälsa. Att tydliggöra beslutsvägar och att ge de verksamhetsnära cheferna i sjukhus-vården större delaktighet i beslut som fattas och ökad autonomi i arbetet kan föreslås som åtgärder för att stärka hälsa och hållbarhet, och därigenom minska omsättning och sjukskrivning för berörda chefer.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

Studiens syfte var att undersöka hur upplever Pro-gamers inom FIFA stressorer och vilka copingstrategier som används för att hantera dem. Studiens fokus var på att få fram upplevelser av stressorer hos deltagarna och om de upplever just dessa faktorer, vad de använder sig av för copingstrategier för att hantera dessa situationer. Det deltog totalt åtta stycken intervjupersoner där alla var män i åldrarna 17-34 år (M=22,5) där dessa intervjupersoner befann sig i inklusionskriterie för att medverka i studien där alla var pro-gamers inom FIFA. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod och använt sig av semistrukturerade intervjuer för samla in data och intervjuguide som grund har utgått utifrån ett teoretiskt ramverk, McGrath (1970) fyra-stegs stressprocess modellen. I studiens resultat framkommer det totalt två stycken huvudteman, det första huvudtemat som nämns är upplevda stressorer, som totalt har fem stycken underliggande teman. Dessa är krav på sig själv, krav från samhället, krav från föreningen, krav från fans och krav från vänner och familj. Det andra huvudtemat som framkommer i studien är copingstrategier som används för att hantera upplevda stressorer som har totalt fyra stycken underliggande teman. Dessa är stöd från föreningen, stöd från familj, stöd från vänner och copingstrategier i sitt FIFA-utövande. Resultatdelen i studien har olika svarsteman men det var bland annat att intervjupersoner upplever stressorer i sitt FIFA spelande där de bland annat upplever krav på sig själv, samhället, föreningen, fans samt från sina vänner och familj. I resultatdelen framkom det även vilka copingstrategier som intervjupersoner använder sig av för att hantera dessa krav som kan bidra till att deltagarna upplever stressorer. Det som framkom var till exempel att de upplevde att det fanns bra stöd från föreningen och använde sig av den möjligheten, från sin familj och vänner men att de också använde sig av individuella copingstrategier såsom fysisk aktivitet eller att gå ut och promenera. Studiens resultat kan i framtiden vara användbar till framtida forskning för esportföreningar och liknande organisationer. Detta genom att studiens resultat kan forskas vidare kring bland annat vilka copingstrategier som kan användas om man i sitt FIFA-utövande upplever stressorer. / The purpose of the study was to investigate how Pro-gamers within FIFA experience stressors and which coping strategies are used to deal with them. The focus of the study was to bring out experiences of stressors in the participants to write if they experience and lead to any stress and performance anxiety when they are in a competitive context and if they experience these factors what they use for coping strategies to deal with these situations. A total of eight interviewees participated where all were men aged 17-34 years (M=22.5, SD=?) where these interviewees were in the inclusion criteria to participate in the studies where all were pro-gamers within FIFA. The study was based on a qualitative research method and used semi-structured interviews to collect data and an interview guide based on a theoretical framework, McGrath's (1970) four-step stress process model. In the results of the study, a total of two main themes emerge, the first main theme mentioned is perceived stressors, which in total has five underlying themes. These are demands on oneself, demands of society demands of the association, demands of fans and demands of friends and family. The second main theme that emerges in the study is coping strategies used to manage perceived stressors, that have a total of four underlying themes. These are support from the association, support from family, support from friends and coping strategies in their FIFA practice. The results part in the studies has different answers, but it was, among other things, that interviewees experience stressors in their FIFA playing, where they experience demands on themselves, society, the association, fans and from their friends and family, among other things. In the results section, it was also revealed which strategies the interviewees use to deal with these demands, which can contribute to the participants experiencing stressors. What emerged was, for example, that they felt that there was good support from the association and used the opportunity from their family and friends that they also used individual strategies such as physical activity or going out for a walk. The results of the study may in the future be useful to future research for esports associations and similar organizations. This is because the study's results can be further researched on, among other things, which coping strategies can be used if you experience stressors in your FIFA practice.

Dual career (DC) means that an athlete combines sport and study/work. A balanced DC strongly depends on an athlete's ability to cope with stressors and is of paramount importance to succeed with both studies and sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman &amp; Reints, 2010). The study aimed to explore dual career (DC) motivation, stressors, and coping in Swedish football players. The participants were nine male student-football players from seven football clubs in Sweden aged between 22 to 27 (M = 24.84, SD = 1.50) in Division 1, Superettan, and Allsvenskan (three highest levels of football in Sweden). A semi-structured interview guide was designed to explore the study’s aim.      Based on the result, a thematic map was developed from the central concept, categories, themes, and sub-themes created from analyzing the corresponding data. The thematic map connects all parts of the results and summarizes the study. The results revealed that internal DC motivation dominated, but education was partly affected by external motivation. Lack of support, dealing with time pressure and the challenge with performance and pressure in DC were the most significant stressors. Student-athletes demonstrated different ways of coping with stressors. Three coping strategies were identified. The participants highlighted physical and mental recovery in DC and the importance of social support. Findings showed that Covid-19 (C-19) positively impacted education, where remote learning was beneficial. The discussion, therefore, highlights the recommendations for flexible academic programs for all student-athletes at university to facilitate DC. The study concluded that internal motivation, combined with social support and previous experiences, is the predominant factor in succeeding with DC. / Dubbel karriär (DC) betyder att en idrottare kombinerar sport och studier/arbete. En balanserad DC beror starkt på idrottarens förmåga att hantera stressfaktorer och är en avgörande faktor för att lyckas med både studier och sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman &amp; Reints, 2010). Syftet med studien var att utforska svenska studerande fotbollsspelares erfarenheter med fokus på motivation, stressorer och stresshantering. Deltagarna bestod av nio manliga studerande fotbollsspelare, från sju olika fotbollsklubbar i Sverige vars ålder varierade mellan 22 till 27 (M = 24,84, SD = 1,50) i Division 1, Superettan och Allsvenskan (tre högsta fotbollsligorna i Sverige). En semistrukturerad intervjuguide designades för att studera syftet. Baserat på resultatet utvecklades en tematisk karta utifrån de kategorier, teman och sub-teman som uppkom av den analyserade datan. Den tematiska kartan är studies produkt som sammanfattar resultatet och hur de sammankopplade. Resultatet påvisar att dubbla karriärer drivs mer från inre motivation, men utbildning påverkas delvis av yttre motivation. Brist på stöd, hantering av tidspress och utmaningarna med prestation och krav inom DC var de största stressorer. Student-idrottare demonstrerade olika sätt att hantera stressfaktorer och tre hanteringsstrategier identifierades. Deltagarna lyfte fram fysisk och mental återhämtning i DC och vikten av socialt stöd. Resultaten visade att Covid-19 (C-19) påverkade utbildningen positivt, där distansundervisning var fördelaktig. Diskussionen vill därför lyfta fram rekommendationerna för flexibla akademiska program för alla studentidrottare vid universitetet för att underlätta DC. Studien drog slutsatsen att intern motivation, kombinerat med socialt stöd och tidigare erfarenheter, är de dominerande faktorerna för att lyckas med DC.