I denna studie undersöks med hjälp av semistrukturerade intervjuer lärares upplevda stress vid inträdet i yrket, samt hur förberedda de upplever sig vara inför yrkesrollen. I studien undersöks bland annat faktorer såsom nyexaminerade lärares upplevda stress, strategier för att hantera den upplevda stressen, samt lärarutbildningens utformning. Undersökningens resultat diskuteras, med Kugels teori om faser i universitetslärares professionella utveckling, som utgångspunkt. Undersökningens resultat visar att informanterna har olika uppfattningar om den upplevda stressen. Dock kan det konstateras att samtliga informanter har känt eller känner sig stressade som nyexaminerade lärare. Det finns inga större skillnader avseende vilket stadium man undervisar på, det vill säga att det inte spelar någon roll om man är lågstadie-, mellanstadie-, högstadie- eller gymnasielärare. Vidare visar resultatet att det finns flera bidragande stressorer till den upplevda stressen, bland annat lärarutbildningens utformning som resulterat i bristande kunskaper inom vissa arbetsområden. Det framgår även stressorer som krav, kontroll, tid och så vidare i föreliggande resultat. Studien visar även att de informanter som redan under utbildningens gång hade strategier för att hantera stress även använde sig av samma strategier för att dämpa stressen i arbetslivet. De informanter som inte hade några tydliga strategier för stresshantering sedan innan uppger att de nu som verksamma lärare istället har utvecklat detta, främst med hjälp från exempelvis kollegor. Gällande lärarutbildningens utformning och förberedelse framkommer olika uppfattningar och åsikter och det framgår tydligt att det vore önskvärt med mer utbildning inom exempelvis stresshantering, föräldrakontakt och bemötandet av elever i svårigheter.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier. Under varje avsnitt i resultatdelen har en analys gjorts, där det mest framträdande har lyfts. Det resultat som framkom är att planering, struktur, tid, motivation, socialt stöd, trygghet, självkänsla samt balans mellan krav och kontroll är viktiga faktorer för att inte eleverna ska uppleva stress. Deras stressorer är väldigt individuella och skapar både fysiologiska och beteendemässiga stressreaktioner. Eleverna i undersökningen hanterade sin stress genom att vara fysiskt aktiva och umgås med familj och vänner.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen. De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen. Handlingsstrategierna i relation med krav-kontroll-stöd modellen ger även en lärande arbetssituation vilket är gynnsamt för upprätthållande av välbefinnandet. Handlingsstrategierna kan vidare ses som ett uttryck för sociokulturellt lärande då arbetstagarna lär sig i kulturen och i interaktion med andra.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa. / The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.

Bakgrund: Akutsjukvård är en varierande arbetsplats där högt patientflöde, tidsbrist och påfrestande situationer är vanligt förekommande, sjuksköterskor vårdar människor som lider av en kritisk skada eller sjukdom där utgången kan bli fatal. Sjuksköterskan måste ha full kontroll och överblick för alla patienter för att snabbt uppmärksamma om en patients tillstånd försämras. Den ofta stressfulla situationen ställer höga krav på sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor försöker vara tidseffektiva genom att fokusera på den medicinska vården vilket kan leda till att patientens behov av att bli bekräftad och att bli lyssnad till brister i de akuta situationerna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress inom akutsjukvård. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design där tio artiklar användes. En artikel var av kvantitativ ansats och en använde mixed method, de resterande artiklarna var av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskorna beskrev hur brister i organisationen medförde högre arbetsbelastning och ledde till att stress upplevdes som oundvikligt inom akutsjukvård. Sjuksköterskorna beskrev arbetsmiljön som oförutsägbar och påfrestande och medförde fysiska såväl som psykiska konsekvenser. Detta till följd av en brist på strategiska verktyg och resurser för att hantera den upplevda stressen. Sjuksköterskorna upplevde att på grund av tidsbrist kände de sig otillräckliga i sitt holistiska arbetssätt och att de under bättre omständigheter hade kunnat ge en bättre omvårdnad till patienterna. Det totala antalet deltagare i studierna var 333 sjuksköterskor och majoriteten var kvinnor i åldrarna 20-62 år. Slutsatser: Genom förbättrade arbetsförhållanden och kunskap om copingstrategier kan vården och hälsan hos sjuksköterskorna förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patienten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka stressorer som påverkar trafikledarna vid Trafikverket och hur de upplevs samt vilka åtgärder som togs för att förebygga stress. Data samlades in med en enkät som besvarades av 21 trafikledare och intervjuer där fyra trafikledare deltog. Resultaten visar på hög mental arbetsbelastning och hög tidspress. Deltagarna ansåg sig inte ha tid för reflektion eller utnyttjande av raster på ett bra sätt, men de visste vad som krävs av dem i arbetet och kan lägga tankar på arbetet åt sidan på sin lediga tid. De åtgärder ledningen vidtar är att digitalisera arbetsrutinerna och genomföra årliga prov av säkerhetsregler så att de som arbetar med trafikledning har rätt kompetens och ledningen erbjuder samtalsstöd för de som vill ha det stödet.

Bakgrund: Föräldrar som får ett prematurfött barn kan uppleva en känslomässig berg-och-dalbana när deras barn får ligga på en neonatal intensivvårdsavdelning. Föräldrarna hamnar i en ny situation som kan medföra nya stressorer. Som sjuksköterska bör man uppmuntra till en närkontakt mellan föräldrar och barnet så att föräldrar kan skapa en god anknytning med barnen. På en neonatal intensivvårdsavdelning är familjecentrerad vård är ett centralt begrepp där man fokuserar på både patient och familj samtidigt. Föräldrar är konstant i behov av information och därför bör sjuksköterskan finnas tillhands och ha en god kommunikation med föräldrarna. Syfte: Syftet är att belysa vilka stressorer föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar: fem kvantitativa, sex kvalitativa och en mixad. Resultat: Stressorer från analysen redovisas under fyra huvudkategorier: Förväntningar, Det förtidigt födda barnet, Omgivningen och Vårdpersonalen. Slutsats: Föräldrar som har ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning upplever olika stressorer. Föräldrar som haft en god kommunikation och ett gott informationsutbyte med sjuksköterskan har upplevt mindre stress. Klinisk betydelse: Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap om stressorer föräldrar med ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning kan mötas av. Det är kunskap som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med föräldrar, eller andra anhöriga. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

This study aimed to investigate whether young children between the ages of 1-3 experience stress as a result of larger class sizes and the manner in which to mitigate this stress. I have also investigated whether educators may induce stress in children and generally whether stress amongst adults is transferrable to children. I propose the following questions: How do educators perceive stress in children's groups? How do children react to stress? How to prevent stress in preschool children? This study is based on a qualitative method with semi-structured interviews and participant observations. My theoretical approach to this study is the sociocultural perspective. The literature points to the fact that various stress-related situations and unstable relationships in preschool can contribute to the stress levels of children. Interviews and observational studies have found that there is a positive relationship between classroom size and stress among children. Classroom sizes lead to stressed teachers, less time devoted to each individual child, loud noises in the children's groups, fewer staff as well as less space for children to play and move around in. These are only some of the burdens of larger classroom sizes. In addition, the investigation showed that for children who do not speak, upon interaction they tended to mimic their educator’s stressful behaviour and thus felt stressed themselves. The educator’s stressful behaviour very strongly influenced the stress levels of all of the children in the group. Teachers had strategies to prevent and manage stress in kindergarten but also suggested organizational changes to divide the children more frequently into small groups, to adapt the physical environment to accommodate for a larger group of children and to give children more time in the dining room.

Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier. Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med kvalificerade säljare i en utvald organisation. Studien visar att skillnader i utformning av styrsystem kan inverka på hur individer upplever att stressorer påverkas. Studien har även funnit direkta, mellanliggande och bakomliggande samband mellan styrsystem och stressorer som förklarar hur styrsystem påverkar stressorer.