<p>Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.</p><p>Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.</p><p>Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.</p><p>I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.</p><p>Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.</p><p>Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.</p><p>Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.</p><p>Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete.</p><p>Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete. / The aim of the study was to increase the knowledge of how some career counselors work with students with ADHD and what skills and resources they might have to support well-founded career choices. Qualitative interviews were accomplished and the result shows that the respondents personalized guidance to a large extent, for students with ADHD above all through more time, educational visits, accompanied by someone, visualization and empowerment. They use no specific guidance method for these students, but it turns out that it would be welcomed with method development, training and increased cooperation.

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvägledare kan agera när vi ställs inför etiska frågeställningar. I uppsatsen förklaras även vad etik egentligen är och vad som är skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkäter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvägledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera när man stöter på ett etiskt dilemma, de har givit sin syn på om de etiska frågeställningarna har ökat eller minskat under de senaste åren och de har även givit förslag på vilka etiska frågeställningar som man stöter på då och då som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare. / This essay is about how a person how works with guidance for studdys and works can act when they manage ethical questions. In the essay explains even what is ethics really are and what moral really are, what are the difference? The essay are a quantity study and the examination have been done with help by a questionnaire which haw been sent out too the persons how works with guidance for studdys and works in a Swedish municipality. The people how works with guidance for studdys and works and have participate in this study have among other tings given proposition off how too act when they have too take position in a ethical questions, they have also given his/her sight of if the ethical questions have increased or reduced under the latest years and they have even given proposition at ethical questions how they how works with guidance for studdys and works can thrust during work.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg. Dilemman som de intervjupersonerna istället belyste var bland annat ekonomiska riktlinjer inom försörjningsstöd, att förmedla objektiv information och aspiranternas önskan om expertutlåtanden. / The purpose of this essay was to examine how the guidance counselour on Jobbtorg Stockholm works with the dilemmas which may arise over the ethical guidelines. The authors' hypothesis has been that it is difficult to apply the ethical guidelines of a targeted activity such as Jobbtorg. A qualitative approach was used in which five randomly selected guidance counselours on Jobbtorg Stockholm were interviewed. The result shows that guidance counselours experience dilemmas about their professional ethics, but have developed different strategies to deal with these dilemmas. It turned out that the guidance counselours have created a wide space around the guidance and counseling on Jobbtorg. Dilemmas that the interviewees rather highlighted, among other was economic policies, to provide objective information and the clients desire for expert advice.

I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd. Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta. Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd. I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier. Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet. Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet. Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS. Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd. Då ensamt arbete med programmet tar mer tid och engagemang är samarbete att föredra. Förutsatt att ett samarbete finns är det troligt att studie- och yrkesvägledare både kan tillföra mycket och själva tjäna på ett sådant samarbete. Resultatet av studien kan vara till nytta för studie- och yrkesvägledare på gymnasium, särgymnasium och arbetsförmedlingar, samt för kommuner och för övriga yrkesgrupper som arbetar med ungdomar i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vägledare på olika arbetsplatser. I undersökningen ges också en blick över vägledarnas upplevelser när det gäller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod där fem intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Stockholms län har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvägledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolväsendet. Alla vägledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fått från utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller. Dessa vägledare upplever också att vägledarens yrkesroll ibland kan upplevas som diffus genom att andra begär uppgifter som inte ligger i vägledarens kompetens. / The purpose of this study is to achieve better understanding of how tasks can see out for a new graduated counselor of various sites. The study a look across the practitioner experiences of the relationship between their skills and duties. Through a qualitative method, five interviews with guidance counselors in Stockholm County have been analyzed. We have concluded that these studies and counselors have had a job after graduating in the school system. All advisers see a connection between the skills they have gained from education and their tasks and roles. These counselors also feel that the counselor's professional role can sometimes be felt as diffuse through the second requires information that is not in the counselor's skills.

Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. / The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.