• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 276
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 279
  • 279
  • 190
  • 122
  • 114
  • 82
  • 79
  • 51
  • 49
  • 43
  • 33
  • 22
  • 22
  • 21
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Vem tänder stjärnorna? : Gotländska studie- och yrkesvägledares arbete med genus-, klass- och etnicitetsfrågor / Who Lights The Stars? : Gotlandic Career Guidance Counselors Work with Gender, Class and Ethnic issues.

Vestling, Sara, Funk, Birgitta January 2009 (has links)
Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls. Vi har sänt ut postenkäter till 24 vägledare, verksamma inom grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, komvux, folkhögskolan, högskolan och arbetsförmedlingen. Även friskolorna har tillsänts enkäter. 16 vägledare har svarat. Det resultat vi har fått fram visar att en majoritet av vägledarna inte har uppfattat att de har fått ett uppdrag att arbeta med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Trots detta är det en del vägledare som arbetar med detta, i individuella samtal och vid gruppvägledning. Genusfrågor är det område som flest arbetar med, därefter kommer klassfrågor och då det gäller etnicitetsfrågor är det endast en vägledare som har arbetat med detta under det senaste året. Inget samarbete sker vägledare emellan, men i vissa fall med övrig personal. Uppsatsen visar att vägledarna sannolikt behöver ett formulerat uppdrag av sina chefer för att arbetet skall initieras, men också att fortbildningsinsatser krävs för att kunna utföra uppdraget. Vi anser att det är ett angeläget uppdrag, som om det uteblir får till följd att människor begränsas i sina studie- och yrkesval på grund av genus, klass och etnicitet. Om inte vägledarna arbetar med detta, vem är det då som tänder stjärnorna? / The purpose of this essay is to examine whether or not career guidance counselors in Gotland work with consideration to gender, class and ethnicity.  We wish to find out which methods are employed and whether or not there is any collaboration among counselors concerning these issues. As well, we are interested in finding out if the directors take responsibility for these tasks and have a framework for how the work is to be executed. Interest has been raised during our guidance counselor education and particularly as a result of our B-essay in which we examined the level of knowledge principals had concerning the competence of guidance counselors and to which extent guidance counseling had been a part of the principal's education. We found that the principals had very little knowledge of guidance counseling and that their education had not even touched on the subject.  We have sent questionnaires to 24 guidance counselors working in comprehensive schools, upper secondary schools, schools for handicapped children, adult education schools, university and the employment office.  Even independent schools received questionnaires. 16 guidance counselors have responded.  Our results show that a majority of the counselors have not comprehended that their task includes working with questions of gender, class and ethnicity. In spite of this, there are a number of counselors who work with these issues, in individual conversations and in group discussions. Gender issues are most frequently taken up followed by class issues. During the past year there was only one counselor who had worked with questions of ethnicity.  There occurred no collaboration between counsellors. However, in certain cases, there was collaboration with other staff members. The essay shows that counselors likely require a framework from their directors in order for this process to get under way but that continued education is required in order to follow through with this task. We consider this a mission of urgency, the lack of which will result in students being limited in their choice of study and vocation as a result of gender, class and ethnicity. If guidance counselors don't work with these issues then who will light the stars?
152

"Det får jag se när jag blir vuxen!" (Greta, 5 år) : 4-6-åringar berättar om karriär

Jensen, Aleksandra, Johannesson, Helena January 2015 (has links)
Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar har blivit ett allt mer aktuellt ämne på senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa små barns egna perspektiv när det gäller deras upplevelse av karriär. Studien består av tio intervjuer med barn i 4-6 års ålder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet när det gäller karriär. Barnen kan berätta om vad ett arbete är, hur man får ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrån begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrån tidigare forskning. Några slutsatser som dras är att barnen till övervägande del kopplar arbete till föräldrarna, att de inte ser några begränsningar vad gäller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer. / Career guidance and counselling at younger age has become an increasingly current topic lately. This forms the basis for this study, which aims to show small children‟s perspectives regarding the concept of career. The study consists of ten interviews with children 4-6 years of age, and the results show that the children have a great awareness of the concept of career. The children can describe what a job is, how to get a job, who is working, etc., which are analyzed from the concepts of self-concept, circumscription and images of occupations and based on previous research. Some conclusions drawn are that the children predominantly connects work to the parents, they do not see any limitations in terms of gender roles and all the children seem to have realistic work aspirations.
153

Att ge elever förutsättningar att kunna välja : En kvalitativ studie om hur två grundskolor arbetar för att möta studie- och yrkesvägledaruppdraget

Lindqvist, Hannah January 2015 (has links)
Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.
154

Könsblandning är bra - men kön spelar ingen roll : Hur ungdomar ser på könsblandade respektive könsuppdelade arbetsgrupper.

Heiel Ekeborg, Randi January 2013 (has links)
Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.     Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?    Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.     Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra. Men kunskaperna påverkar inte deras eget yrkes- och gymnasieval: för deras personliga del spelar könsfördelningen ingen större roll. Det är vilka individerna är som har betydelse för arbetet.    Den könsblandade gruppen framträder som normativ, vidare uppvärderas manliga enkönade grupper medan kvinnliga nedvärderas, av både flickor och pojkar.  Det som upplevs som mest problematiskt är att vara ensam i grupper med det motsatta könet. Könsbrytare vill ingen i den här studien vara, då spelar könsskillnaderna stor roll.       Slutligen diskuteras hur lärare och studie- och yrkesvägledare genom att tona ner genusteorin och istället framhålla normbrytande praktiker kan förändra diskurserna eleverna har tillgång till, och på så vis påverka eleverna att göra fler könsöverskridande val till gymnasiet.
155

Ur en annan synvinkel : Om unga med synnedsättning och vad som inverkar på deras gymnasieval / From another point of view : About young people with visual impairment and what influences their choice of upper secondary school

Hultgren, Jessica, Nyström Idevik, Ramona January 2014 (has links)
The study deals with young people with visual impairment and their choices of upper secondary school, what is behind and how they are affected by other aspects and other people around them. It also describes how these students experience the career counseling they received for the election. This has been the purpose of the study and was examined through qualitative method and interviews with five young people aged 15 to 21 years with severe visual impairment or blindness. The results and conclusion is that these young people are greatly affected by their parents in choice of upper secondary school and that the school’s attitude to the pupil has a major impact on whether the pupil chooses the school. Most students report that they are satisfied with the career counselling they received in elementary school, but it also occur shortcomings. The basis of the work was Careership theory thanks to its concepts about turning points and routines, mainly in young people's lives such as the transition from elementary to upper secondary school.
156

Konsten att bryta upp utan att bryta ihop : Om individers behov av studie- och yrkesvägledning i vändpunkter

Jansson, Nathalie, Söderlund, Sofia January 2014 (has links)
Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande. I uppsatsen diskuteras om intresset för studie- och yrkesvägledning skulle öka i vuxengrupper om fler gavs möjlighet att ingå i en kontinuerlig studie- och yrkesvägledningsprocess. / This essay examines the need for career counselling when reaching a turning point based on the career selection theory, Careership. All individuals are recurrently faced with turning points during their career, some clearer than others. Previous research indicates that individuals with more options in their turning point feel a greater need for career counselling than individuals with fewer choices. For example jobseekers often experience that they have little room for manoeuvres and a low confidence in authorities. The result from this study shows that the need for and also the satisfaction with career counselling are biggest in elementary school and the lowest for jobseekers. In the essay we discuss whether the interest in seeking for career counselling would increase if grown ups were given the opportunity to be a part of a continuous career counsellingprocess.
157

Drama & vägledning : Metoder som speglar livet / Drama & Career counselling : Methods that reflect life

Bengtsson, Eva January 2014 (has links)
This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education. A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development. The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling. Both methods aim to raise the students’ awareness of themselves and their surrounding world. Also, both are in a field between psychology and education, which must be acknowledged and addressed. It further emerged that drama could contribute positively to the development of career counselling methods. Participating in a drama group could provide greater self-knowledge and give a broader vision of possibilities in the future. Interpretation of the results indicates that some drama techniques are particularly suited for use in career counselling. These include: values clarification practices, mirroring and role reversal, all techniques which involve the participants’ personal experiences. But even role playing which does not involve personal experience is probably appropriate, as long as the participants feel engaged in the topic and then given ample space for reflection. The techniques mentioned above are used (more or less) in drama methods like psychodrama, playback theater, role play, sociodrama, rainbow of desire and values clarification exercises. Some possible models for the interaction between drama and career counselling were discussed in the interviews: Career counselors could take an active part in an ongoing drama course (with a focus on personal development) by going into and be involved in certain stages of the interaction with the drama leader.  Career counselors could receive training in drama methodology (psychodrama training or similar) and then run their own courses. Career counselors could receive training in drama methodology (short courses) and bring elements of drama into counseling groups and classroom instruction, or into individual counselling sessions. People educated in drama could learn more about career counselling and bring questions around career into the drama groups. The results of the study may be useful for career counsellors who are interested in method development. Although this study has a particular focus on upper secondary school it does not exclude other school forms and organizations where career counselling is conducted. Since professionals, other than career counselors, may also have an interest in developing methods of career issues, the result could be useful for them as well, especially for professionals in the field of drama. / Detta är en studie som belyser metoderna drama och vägledning samt hur de eventuellt skulle kunna samverka. Syftet är att undersöka om drama skulle kunna bidra till en metodutveckling av vägledning. Drama definieras här som ett paraplybegrepp innefattande alla metoder där handling och gestaltning används, både från psykologins och pedagogikens områden. En litteraturstudie genomfördes parallellt med en intervjustudie. Tre professionella inom drama intervjuades enskilt. Sedan genomfördes en gruppintervju med fem gymnasieelever. De hade alla gått en kurs i drama med inriktning mot personlig utveckling. I resultatet framkom att det finns överensstämmande mål och värdegrund mellan drama och vägledning. Båda metoderna strävar mot att höja individens medvetenhet om sig själv och omvärlden. De befinner sig bägge i ett fält mellan psykologi och pedagogik och måste förhålla sig till detta. Vidare framkom att drama skulle kunna bidra positivt till en metodutveckling av vägledning. Deltagande i en dramagrupp kan ge ökad självkännedom och en bredare syn på framtida möjligheter. Tolkningen av resultatet indikerar att vissa dramatekniker är särskilt lämpade att använda i vägledningssyfte. I första hand värderingsövningar, speglingar och rollbyten med delar av sig själv, tekniker som alla involverar personligt material. Men även rollspel som inte är personliga är troligtvis lämpliga, så länge deltagarna är engagerade i temat och får utrymme att reflektera efteråt. Dessa tekniker ingår (mer eller mindre) i dramametoder som psykodrama, playbackteater, rollspel, sociodrama, värderingsövningar och rainbow of desire. Några möjliga modeller för samverkan mellan drama och vägledning diskuterades i intervjuerna:  -Vägledare skulle kunna ta en aktiv del i en pågående dramakurs (med inriktning mot personlig utveckling) genom att gå in och vara delaktiga i vissa moment i samverkan med dramaledaren.   -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (psykodramautbildning eller liknande) och hålla egna kurser.  -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (kortare kurser) och ha inslag av drama i vägledningsgrupper och klassrumsundervisning, kanske också göra enklare rollbyten i enskilda samtal. -Dramautbildade skulle kunna lära sig mer om vägledning och ta in vägledningsfrågor i dramagrupperna. Resultatet av studien kan vara till nytta för vägledare som är intresserade av metodutveckling. Även om denna studie har ett visst fokus på gymnasieskolan utesluter detta inte andra skolformer och organisationer där vägledning bedrivs. Eftersom även andra yrkesgrupper än vägledare kan ha intresse av metodutveckling av vägledningsfrågor kan resultatet vara till nytta även för dessa, särskilt yrkesverksamma inom dramaområdet.
158

Kompetensutveckling för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom kommunal sektor

Selin, Karin, Vennberg, Lina January 2015 (has links)
Syftet med detta arbete var att skapa en bild av studie- och yrkesvägledares egen syn på behov av och möjligheter till kompetensutveckling, detta i förhållande till de kunskaper och färdigheter som de själva och gällande bestämmelser säger behövs för att klara av yrkets utmaningar. För att uppnå syftet och för att få svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ intervjustudie med 15 stycken utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och 5 stycken skolledare. När det gällde kompetensutveckling uttryckte samtliga respondenter i studien framförallt att för dem innebar det annat än kunskaper som utvecklas genom utbildning. Det de såg som kompetensutveckling var snarare egenskaper, erfarenheter och värderingar hos vägledaren som kunde utvecklas genom arbetet och samspelet med klienter och kollegor. Denna brist på kunskap hos vägledarna själva om de kunskaper de kan utveckla sina kompetenser inom kan ses bero på det faktum att studie- och yrkesvägledare inte har en arbetsbeskrivning för sitt yrke. Hade vägledarna haft en sådan skulle det vara enklare för dem att veta och visa på vilka kunskaper de bör ha i yrket, och vad de behöver kompetensutveckling inom. Att ungefär hälften av respondenterna saknade utvecklingsplan tyder även det på behovet av detta. En utvecklingsplan skulle då kunna kopplas till arbetsbeskrivningen för att få större tyngd. Respondenterna är rörande överens om att grundutbildning, återkommande kompetensutveckling och livslångt lärande tillhör de viktigaste framgångsfaktorerna för dem för att klara sig i sitt yrke i dagens snabbt föränderliga samhälle.
159

MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN : En kvalitativ studie med syfte i att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering

Ivarsson, Tihna January 2020 (has links)
Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.
160

Studie- och yrkesvägledning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier

Dahlqvist, Anette, Lewin, Hanna January 2020 (has links)
Mellan gymnasiestudier och vidare studier uppstår en institutionell brytpunkt. Förmågan att hantera en brytpunkt är olika men individer med neuropsykiatriska nedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd. Syftet med den här studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledningen av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Detta undersöks i form av tre frågeställningar om förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan bearbetats och analyserats genom tolkning av de teman och mönster som har kunnat utläsas. Pågående och tidigare forskning, Careership-teorin samt begreppet self-efficacy har använts i resultatanalysen av empirin. Resultatet visar att förutsättningarna för vägledningen skiljer sig åt mellan skolor och kommuner och att kompetensen att använda framgångsrika arbetssätt är hög, men att strukturerade övergångsstrategier saknas. Andra utvecklingsområden berör exempelvis behovet av nationella styrdokument och utbildningsinslag om vägledning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Page generated in 0.092 seconds