• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utveckling av metod för erfarenhetsåterföring vid stadsbyggnadsplanering

Frid, Hampus, Magnusson, Emil, Åkesson, Viktor January 2014 (has links)
The paper is a thesis made by three students in the engineering program at Jönköping School of engineering. The thesis was overseen by the urban planning office and features data from Jönköping County.The purpose of the thesis is to improve future central districts by improvement of work methods. The aim of this thesis is, through an evaluation of process mapping, develop a model for systematical work methods with better experience feedback in the urban planning. The following three questions have been answered: How is the process mapping of the urban planning in Jönköping County built today and how did it affect the current district Kålgården? How can the urban planning of Jönköping improve with a more systematical work method with better experience feedback? How can critics elaborate the developed method to make it enough stable and in general applicable method to enforce on future districts?Literature studies and interviews were made to review the work methods of the office of urban planning as well as how their experience feedback works. Currently, systematical experience feedback and the communication between the departments and other operators is defective in Jönköping County.A case study was made because there is doubt about the success of Kålgården through the aspect of urban planning. The result of the case study shows that Kålgården was meant to be a link between two existing districts, which is correct. Studies of old local plans shows that there was a beneficial alternative for the landlords which was created by Jönköping County. The landlords took advantage of the technicality and prioritized their building processes for their own profit.The thesis contains elaborated proposals to improve established problems in the work methods. One of the solutions could be to arrange a steering group for every big project. The steering group would contain one member from different departments of the urban planning and one of the members will be given a main responsibility. This will shorten the information and decision paths. Another proposal is to adopt a town architect, for a more hierarchal point of view, with more direct decisions in the office of urban planning in Jönköping County.A process map has been created where the different proposals are included. It has been reviewed by key figures in Jönköping County and they think that it is stable enough to be applied in urban planning of other counties. There is an activity in the process map where the steering group evaluates the district after approved building permits and after a few years when the district has “grown in” to the city.
2

Projektledning i offentlig sektor : En studie av strategi i ESF-finansierade projekt / Project management in Public sector : A study of strategy in projects financed by ESF

Svanström, Lina, Frank, Oskar January 2010 (has links)
Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ”Hållbar tillväxt”, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet. Detta på grund av bland annat oklara och motstridiga mål, vilket i sin tur kan leda till att ett projekt fallerar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur projektledare inom offentlig sektor hanterar osäkerheten i projekt samt att visa på vilka möjligheter som finns för projektledare att skapa en så effektiv koordination och samverkan som möjligt för att uppnå projektets mål. Metod: Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex projektledare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att många samverkansprojekt i offentlig sektor befinner sig i en interaktionsmiljö med hög vertikal osäkerhet, vilket framför allt har lett till att det krävs en omfattande rapportering till ESF. Detta torde kunna minskas genom att mål och delmål gås igenom av projektledaren och de vertikala intressenterna tillsammans. För att minska den vertikala osäkerheten bör projektledaren och ESF bilda en tidig och öppen dialog för målsättning och underlätta insyn i projektet från ESF:s sida. Något som tydligt har framkommit i denna studie är även projektens stora beroende utav de horisontella aktörerna. Här anser vi att det för projektets framgång och överlevnad är avgörande att skapa en stabil grund från början, både för det ekonomiska resultatet samt för att uppnå projektets mål. För att åstadkomma detta anser vi att skriftliga avtal bör ingås för att undvika att viktiga samarbetspartners drar sig ur. En annan viktig del i att minska den horisontella osäkerheten anser vi vara att skapa ett behov hos de avgörande intressenterna så att de ser projektet som en nödvändig kompletterande resurs till deras verksamhet. Det är också mycket viktigt att projektledaren är medveten om vilka osäkerheter som denne har att hantera i projektet och även hur dessa går att begränsa med hjälp av olika strategier såsom avtal och kooptering. Det har också framkommit att intresseorganisationerna saknar kunskap om projekten, varför en tydlig förankring hos dessa om projektens uppgifter samt intentioner borde ske i större utsträckning. / Background and problem: 40 percent of EU’s total budget goes to an area called “Sustainable development”, which is foremost represented by EU’s regional politic. The regional politic is developed to decrease the economic and social differences between the regions I EU and in that way contribute to a more harmonious development. This is done by local interaction projects between municipalities, authorities and companies. In the public sector though, there is different demands on project owners, project managers and other stakeholders than in the private sector. This is, amongst others, due to diffuse and conflicting goals, which can lead to a total failure for the project. Objective: The objective of this study is to analyze how project managers within the public sector handle the interactional uncertainty in projects and to show the different possibilities that project managers have to create an effective coordination and cooperation to achieve the goal of the project. Method: This study is based on a qualitative research with interviews of six project managers. Conclusions: This study has revealed that many interactional projects in the public sector exists in an interactional environment with a high vertical uncertainty, which foremost has led to an extensive demand on reports to ESF. The vertical uncertainty should be possible to decrease by the project manager and the stakeholders working through the goals together. To further decrease this uncertainty the project manager and ESF should form an early and open dialog for setting goals and to facilitate the transparency of the project for ESF. In this study it has also come to light that the projects have a high horizontal uncertainty. We consider it crucial for the project to create a stable foundation, both for the economical result and for being able to reach the goal of the project. To achieve this, we consider written agreements to be important to avoid key stakeholders from pulling out. Another way of decreasing the horizontal uncertainty is to create a need among the important stakeholders so that they see the project as a necessary complementing resource to their organization. It is also important that the project manager is aware of the different uncertainties that he/she has to maneuver in the project and how these can be limited with different strategies like contracts and cooptation. It has also come to light that the organizations of the stakeholders are lacking knowledge and awareness of the projects, which is why anchoring of the project’s missions and intentions should be carried out in greater extent in these organizations.
3

Ett misslyckat IT-projekt : En fallstudie om faktorer som påverkar resultatet av ett IT-projekt / One Failed IT-project : A Case Study in What Determinants Affect the Result of an IT-project

Santos, Sofia January 2014 (has links)
IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer. Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ ansats, bestående av en fallstudie med intervjuer och dokumentstudier. Teoristudier leder fram till en analysmodell med nio faktorer, som har påverkan på utgången av ett IT-projekt. Dessa faktorer är: Kravhantering, Planering, Projektledning, Ledning och styrgrupp, Användarmedverkan, Projektmedarbetare, Leverantör, Test samt Införande och avslut. För att hjälpa till och besvara C-uppsatsens syfte ställs tre undersökningsfrågor: 1. Hur förhölls sig IT-projektet till var och en av de nio faktorerna? 2. Vilken eller vilka faktorer påverkade misslyckandet? 3. Vad kunde gjorts annorlunda för att undvika ett misslyckande? Resultatet av slutsatsen i C-uppsatsen är att de faktorer som haft en avgörande påverkan på IT-projektets misslyckande är Planering, Projektledning, Leverantör samt Införande och avslut. I Planering och Projektledning brast det genomgående med att identifiera och hantera risker, både initialt och löpande under IT-projektets gång. Faktorn Leverantör var den faktor som mest påverkade misslyckandet, eftersom problem med leverantören och uteblivna leveranser påverkade resultatet starkt. Den sista faktorn som påverkade misslyckandet är Införande och avslut där det fanns brister i driftsättningen av IT-produkten och det uppstod fel som påverkade verksamheten och slutkunder. Nyckelord: IT-projekt, misslyckat IT-projekt, kravhantering, planering, projektledning, ledning, styrgrupp, användarmedverkan, projektmedarbetare, leverantör, test, införande, avslut.
4

Styrgruppens roll i digitaliseringsprojekt : En studie av projektledare i statliga myndigheters upplevelser / The role of the steering committee in digitalization projects : A study of the experiences of project managers in government agencies

Mollstedt, Ulrika January 2022 (has links)
Den svenska regeringens digitaliseringspolitik har det övergripande målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den offentliga sektorn möter olika möjligheter och utmaningar när deras verksamheter digitaliseras för att möta medborgarens behov. Den här studien fokuserar på digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Projekt och projektledares roll är enligt tidigare forskning på olika sätt och i olika grad påverkade av styrgruppens insatser, ställningstaganden och beslut. Syftet med den här studien är att, genom att undersöka projektledarens upplevelser, bidra till ökad förståelse om styrgruppens roll under digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna i studien är:  · Hur upplever projektledaren att styrgruppen styr och/eller stödjer digitaliseringsprojekt? · Vilka utmaningar upplever projektledaren i interaktionen med styrgruppen under digitaliseringsprojekt? En kvalitativ studie med fem intervjuer med projektledare i digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter har genomförts. Tematisk analys har använts och fyra teman presenteras Roller i styrgruppen – kliva i kostymen och ta på sig rätt hatt, Styrgruppsmötet – svåra beslut och olösta frågor, Oavsett projektmetodik – startsäkra projekt samt Diffusa uppdrag och komplexa digitaliseringsprojekt. Vid jämförelse med tidigare forskning i privata verksamheter dras slutsatsen att projektledare i statliga myndigheter upplever liknande utmaningar med styrgruppens roll när det kommer till stöd och styrning i komplexa digitaliseringsprojekt. Utmaningar som lyfts i studien är styrgruppens sammansättning, otydliga roller eller roller som inte förstås eller efterlevs, bristfälligt beslutsfattande och otydliga projektdirektiv. En relaterad utmaning är att tolka digitaliseringsuppdrag som kommer från Regeringskansliet till genomförbara projekt som levererar nytta till medborgarna enligt uppsatta tids- och lagkrav. Framgångsfaktorer är att säkerställa ett tydligt projektdirektiv från beställaren där målbild och effekter av projektet framgår. Att i starten av digitaliseringsprojektet mötas i styrgruppen för att diskutera mål, effekter, förväntningar på de medverkandes roller samt projektets spelplan ger förutsättningar att lyckas. / The Swedish government's digitalization policy has the overall goal of being the best in the world at using the opportunities of digitalization. The public sector faces different opportunities and challenges when their operations are digitised to meet the needs of citizens. This study focuses on digitalization projects in government agencies. According to previous research, the role of projects and project managers is influenced in different ways and to different degrees by the steering committee's actions, positions and decisions. The aim of this study is to contribute to a better understanding of the role of the steering committee during digitalization projects in government agencies by examining the experiences of the project manager. The research questions of the study are:  · How does the project manager perceive the steering committee to steer and/or support digitalization projects? · What challenges does the project manager experience in interacting with the steering committee during digitalization projects? A qualitative study with five interviews with project managers in digitalization projects in government agencies has been conducted. Thematic analysis has been used and four themes are presented: Roles in the steering committee – stepping into the suit and putting the right hat on, Steering committee meeting – difficult decisions and unresolved issues, Whatever project methodology – start-proof projects and Diffuse missions and complex digitalization projects. When compared to previous research in private sector organisations, it is concluded that project managers in government agencies experience similar challenges with the role of the steering committee in terms of support and governance in complex digitalization projects. Challenges highlighted in the study include steering committee composition, unclear roles or roles that are not understood or followed, poor decision making and unclear project directive. A related challenge is to interpret digitalization mandates coming from the Government Offices into feasible projects that deliver benefits to citizens according to set time and legal requirements. Success factors are to ensure a clear project directive from the project owner, stating the objectives and effects of the project. Meeting in the steering committee at the start of the digitalization project to discuss the objectives, effects, expectations of the roles of the participants and the project's game plan provides conditions for success.

Page generated in 0.0354 seconds