Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier. I uppsatsen redogörs för olika pedagogiska perspektiv och hur lärandet i projektet knyter an till dessa. Pedagogiska inriktningar som diskuteras är konstruktivismen, det sociokulturella perspektivet samt fenomenografiskt perspektiv. Projektarbetsformen utgår från tankar om självstyrt lärande och pragmatismens nyttoperspektiv på lärande varför även dessa pedagogiska riktningar berörs och diskuteras i relation till filmprojektet. I uppsatsen fokuseras på elevernas arbete, deras görande och lärande, i ämnena teknik och matematik. I teknikämnets kursplan presenteras fem perspektiv på teknik som undervisningen ska beröra och filmprojektet omfattar mer eller mindre samtliga. Ämnet syftar bland annat till användning och konstruktion av fysiska verktyg och i projektet utvecklar eleverna förmågan använda filmpraktikens verktyg och såväl praktiskt som teoretiskt reflektera kring tekniken och de tekniska system de använder. När det gäller matematik förs resonemang om betydelsen av fördjupad förståelse av begreppet volym och hur filmskapandet kan bidra till den processen. Filmskapande innebär dock arbete som spänner över flera kunskapsfält och även ämnena svenska, bild och musik involveras i projektet. Arbetsmomenten i filmskapandet placeras inom ramen för olika ämnen, tidsomfattningen bedöms och ett körschema för hela projektet presenterats. Varje arbetsmoment i den filmskapande processen förklaras och dess plats i projektet motiveras.

Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell. Alla introducerar också fotonbegreppet på liknande sätt; genom Plancks kvanthypotes och Einsteins ljuspartikelantagande (när han förklarade den fotoelektriska effekten). En sammanfattning av slutsatserna blir att det finns vissa problem med framställningen av kvantmekaniska fenomen i läroböckerna och i synnerhet då det gäller atomers struktur. Detta kan medföra problem när eleverna ska uppfylla kursplanens mål. / In the national syllabus for the B-course in physics for the Swedish upper secondary school, there are some stated objectives to be achieved. This paper identifies the objectives that have quantum mechanical related content. The aim is then to analyse how five Swedish textbooks for the B-course in physics for upper secondary school describe physics that are related to these identified objectives. One of the books do not have a quantum mechanical description of the structure of the atom and two of the other books lack a quantum mechanical description of the positions of the electrons inside an atom. There is a general problem how spin is presented. All books describe the electronic energy levels and atomic spectra in the light of the atomic model of Bohr. All books do also introduce the photon in the quantum hypotheses of Planck and Einstein’s explanation of the photoelectric effect. The main conclusion of this study is that there are some problems how the textbooks present physics that have quantum mechanical related objectives in general, but in particular those parts that are related to the atomic structure. This can lead to problems for the students to fulfil the goals in the syllabus.

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område. Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5. Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs. Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden. En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.

I den här studien görs ett försök att finna ut varför kommunen väljer cook chill, om det blir någon näringsförlust när man använder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har använts; intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Två personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkäter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgår i studien att det är ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att använda sig av cook chillmetoden, då många förskolor inte är anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar på att metoden medför vissa näringsförluster. Pedagogerna vid förskolor med mottagningskök ansåg att maten som serverade inte var speciellt bra och de var oroliga över näringsinnehållet och hur alla tillsatser påverkar barnen. De påvisade även vikten av eget som kök som en pedagogisk resurs för att skapa matlust och goda matvanor.

Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete. Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap.   Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna. Detta är en utveckling som har skett samtidigt som resurserna i skolan har minskat samt att nya direktiv för skolan har kommit.   Resultatet visar att de blivande lärarnas syn på sitt kommande uppdrag i många avseenden överensstämmer med tidigare forskning och styrdokumenten.  Lärarnas syn på läraryrket är att det är ett fritt yrke med många uppgifter och att detta innebär både negativa och positiva aspekter.  Resultatet visar också att lärarna framför allt ser två huvuduppdrag inom läraryrket, kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget. Samtliga lärarna i undersökningen anser att båda är viktiga men att det sociala uppdraget blivit allt mer viktigt i dagens skola

Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brädspel om kost och hälsa, är ett bra inlärningsmaterial att använda sig av och om kön har någon betydelse vid användandet av spel. Spelet (vid namn, Hälsostigen) som användes i studien är planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och få ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfällen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var från två olika förskolor uppdelade på totalt fyra avdelningar (ålder 4-5 år) samt från en skola. Barnen från de två olika förskoleklasserna var även från två olika städer. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel. Denna studie visade även att placeringen i spelet inte hade någon betydelse för hur mycket barnen lär sig, det viktigaste är att delta i spelet. Vidare visade denna studie att spel är lika bra för pojkar som för flickor, eftersom det inte gick att se någon skillnad mellan könen, varken rent kunskapsmässigt eller vilken som var initiativtagare i spelet. Med stöd från denna studie anser jag att spel är ett bra verktyg att använda sig av för inlärning av olika slags kunskap. Det är ändå viktigt att man kan använda spel i kombination med annan typ av inlärning, så att man når ut med kunskapen till alla barn trots olika inlärningsstilar.