Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.   Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter. Studien visar också att åtgärderna utformas på en svag grund.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ”Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?” och ”Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?” För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner. Dessa lärare representerar både fristående ochkommunala skolor. Detta urval gjordes för att kunna jämföra de olika typerna av skolor samtkommunerna. För att analysera våra data har vi använt oss av tidigare forskningsresultat, blandannat kategorier av yttre faktorer som urskiljts i tidigare studier. Resultatet av intervjuernavisar på att de medverkande lärarna uppfattar många olika faktorer som kan tänkas ha eninverkan på betygsättning samt att det finns skillnader mellan vilka faktorer som lärarnanämner inom de huvudkategorier som vi analyserat och presenterat resultatet med. De yttrefaktorer som är främst förekommande handlar om elevernas arbetsinsats, svårigheter att tolkabetygssystemet, elevens framtidsplaner, konkurrens mellan skolor och det faktum att lärare”friar hellre än fäller”. Studien visar också att det finns vissa skillnader mellan kommunala ochfristående skolor kring vilka yttre faktorer lärare på dessa skolor upplever, främst när det gällerelevens hemförhållanden, framtidsplaner och föräldrar samt konkurrens mellan skolor och detfaktum att det finns en kultur i skolan att alla ska klara ett godkänt betyg. Mellan de bådekommunerna går det att urskilja skillnader när det gäller inverkan på betyget vad gäller elevensframtid, konkurrens mellan skolor, de nationella proven samt lärarens magkänsla ochmedvetenhet om betygsinflationen.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ”det historiskafolkmordet” används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i. Detta manifesteras bland annat i den moraliska ochpolitiska historieförmedling som lyser igenom i texterna om folkmord.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap. Resultatet som framkom i studien visar att studenterna möter sina VFU-erfarenheter med tämligen nyanserade preferenser kring hur de önskar att deras egen undervisning så småningom skall bedrivas. Elevens välbefinnande som individ och som lärande subjekt står i fokus för studenternas sätt att värdera undervisning de möter och planerar under sina VFU-erfarenheter. Yttre faktorer som VFU-skolans organisation av lärararbetet i form av konferenser o. dyl. samt den fysiska miljön är andra faktorer som påverkar.

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner. Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.

I denna uppsats har erfarenheterna kring och upplevelserna av arbetet med och i lokal styrelse med elevmajoritet och elevråd studerats. Detta i syfte att belysa hur dessa forum bidrar till elevers möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skola och utbildning. Jag har genomfört fem intervjuer på en skola i Mellansverige. Resultatet visar att såväl elever som personal upplever arbetet i lokal styrelse och elevråd som positivt, och menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att utöva inflytande över skolsituationen, undervisningen och viktiga beslut som rör skolan och utbildningen. Utifrån respondenternas erfarenheter kring och upplevelser av arbetet med och i en lokal styrelse och elevråd, kan jag dra slutsatsen att de som i helhet förefaller vara goda. Dock framhålls elevgruppens bristande deltagarintresse som en påtaglig svårighet, vilket delvis beror på bristfällig information kring den lokala styrelsens och elevrådets arbete.