No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat. Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare. Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat. Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit.   Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts.   Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet.   I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingår i de olika delarna av samlingen på förskolan. Den tittar även närmare på hur medvetna pedagogerna är om ämnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlärningstillfälle för barnen. Två avdelningar på olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som används för att få fram resultatet är enkätundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om ämnet matematik och endast hälften hänvisade till läroplanen på frågan om de hade en medveten målsättning inom ämnet matematik i samlingen. Matematiken fanns genomgående i samlingen och om det används på rätt sätt så kan det vara ett bra tillfälle för barnens utveckling och lärande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna. De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer. Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli. För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie. Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden, fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.