<p>Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.</p>

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid är tydlig. 703 000 personer dör globalt i suicid varje år och suicidförsöken beräknas vara 20 gånger fler. Som grundutbildad sjuksköterska kan suicidala patienter påträffas oavsett arbetsplats och sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdandet av patientgruppen. Därför anses det vara av betydelse att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med suicidrisk så att vården kan utvecklas och anpassas till det bättre.Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med att vara suicidal eller efter ett genomfört suicidförsök.Metod: En litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna hämtades från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL), PubMed och PsycInfo och analyserades sedan enligt en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: positiva upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och negativa upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och till dessa identifierades sex underteman, tre till varje huvudtema.Konklusion: Upplevelserna och erfarenheterna av omvårdnaden var varierande mellan patienterna vilket tyder på ett behov av att individanpassa omvårdnaden. De framträdande delarna som var av betydelse för god omvårdnad beskrevs vara en god relation mellan patient och sjuksköterska samt patientens möjlighet till delaktighet i vården. Bristerna i vården beskrivs bero på både individuella brister hos sjuksköterskan men även på organisatoriska brister i ledningen av sjukvården. / Background: Mental illness is a widespread problem in the society and the link between mental illness and suicide is clear. 703 000 people die globally in suicide every year and the suicide attempts are estimated to be 20 times more. As a registered nurse suicidal patients can be cared for regardless of workplace and the nurse plays a major role in the care of these patients. Therefore, it is considered important to examine these patients’ experiences of nursing care in conjunction with a suicide risk to develop and adapt the care to the better. Aim: The aim of the study was to examine patients’ experiences of nursing care in conjunction with being suicidal or after a suicide attempt.Method: A literature review that was based on 12 scientific articles with a qualitative approach was implemented. The articles were retrieved from the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed and PsycInfo and were analyzed through a content analysis. Result: The analysis resulted in two main themes: positive experiences of nursing care and negative experiences of nursing care and to these, six sub-themes were identified, three to each main theme.Conclusion: The experiences of nursing care varied between the patients which indicates the need for customized nursing care. The prominent parts that were of importance for good nursing care were a good relationship between the nurse and the patient together with the patient’s opportunity to be a part of the care provided. The deficiencies in care are due to both individual deficiencies in the nurse but also organizational deficiencies in the management of healthcare.

Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.

<p>Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka unga, icke suicidala kvinnors föreställningar om suicidalitet. Mer ingående var syftet att undersöka vad respondenterna hade för föreställningar om suicidala individer, varför vissa människor blir suicidala samt hur självmordsbenägna individer går till väga i en suicidal situation. Syftet var också att undersöka om respondenterna uppfattade suicidalitet som accepterat i samhället, eller inte. Metoden var kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 15–24 år. Studien hade genusperspektiv. Kritisk diskursanalys i form av Faircloughs tredimensionella modell förevisade ett antal tematiska diskurser. Analysen visade exempelvis att traditionella föreställningar om genus finns kvar och att en anledning till att individen blivit suicidal upplevdes bero på att personen varit utsatt för något traumatiskt. Frågeställningen om acceptans visade att suicidalitet inte ses som accepterat i samhället på grund av stigman, och även att självmord inte är någon utväg. Respondenternas föreställningar kan tolkas till stor del ha internaliserats av rådande samhällsnormer

Suicidalitet bland äldre utgör en växande utmaning med olika faktorer som ökar äldres sårbarhet. Förståelsen för omvårdnad vid suicidalitet hos äldre är fortfarande begränsad. Sjuksköterskor spela en central roll i vården av äldre suicidala patienter. Att vårda suicidala patienter är en komplex uppgift som innefattar att vara uppmärksam på suicidala signaler, lindra patientens psykiska smärta och förmedla hopp. En ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter kan förbättra vården och minska suicidalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid suicidalitet hos äldre patienter över 65 år i äldrepsykiatrisk specialistvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och 10 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: Vikten av ömsesidigt stöd, samarbete och kommunikation mellan vårdpersonal; Åldersspecifika utmaningar i omvårdnad vid suicidalitet hos patienter över 65 år; Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för äldre suicidala patienter; och Vikten av utbildning och kompetensutveckling för personal. Förståelsen för äldre patienters subtila uttryck för suicidalitet är viktig. Sjuksköterskor måste lyssna aktivt och stödja en öppen dialog. Kollegialt stöd, utbildning och personcentrerad omvårdnad är centrala vid vården. Ytterligare forskning behövs för att uppnå bättre omvårdnadsåtgärder och möta behoven hos äldre suicidala patienter. / Suicidality among the elderly is a growing challenge with various factors increasing their vulnerability. Understanding care for elderly suicidal patients remains limited. Nurses play a central role in caring for older suicidal patients. Caring for suicidal patients involves recognizing suicidal signals, easing emotional pain and instilling hope. Enhanced understandig of nurses´ experiences can improve care and reduce elderly suicidality. The aim of the study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly suicidal patients over 65 years within the geriatric psychiatric specialty care. A qualitative method with an inductive approach was used and 10 semi-structured interviews with nurses were conducted. Data was analyzed using manifest qualitative content analysis. The result reveald four categories: The importance of mutual support, collaboration and communication among healthcarestaff; Age-specific challenges in the care of suicidality in patients over 65 years; The significance of person-centered care for older suicidal patients; and The importance of training and professional development for staff. Recongnizing subtle expressions of suicidality in older patients is vital. Nurses must actively listen and encourage open dialogue. Collegial support, education and person-centered care are essential. Further research is needed to achieve better care measures and meet the needs od older suicidal patients.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.

Detta examensarbete syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolkuratorers uppfattningar om och erfarenheter av skolsocialt arbete med suicidalitet hos elever. Två frågor har ställts. Den första frågan handlar om skolkuratorers uppfattningar och erfarenheter av suicidalitet hos elever. Resultatet visar att suicidalitet uppfattas vara ovanligt förekommande bland de elever skolkuratorerna har kontakt med, trots att erfarenheter av självmordstankar, självmordsförsök och självmord finns. Stress, psykisk ohälsa och svåra livssituationer ses vara bidragande orsaker till suicidalitet hos elever. Den andra frågan handlar om hur skolkuratorer beskriver det praktiska arbetet med suicidalitet hos elever. Resultatet visar att även om det i arbetet finns möjligheter att upptäcka och arbeta med suicidala elever är dessa möjligheter begränsade. Skolkuratorerna saknar i hög utsträckning suicidpreventiva instrument för att upptäcka och arbeta med suicidalitet i skolan. Istället beskrivs relationer med elever, samt internt samarbete med andra personalgrupper i skolan, utgöra grunden för arbetet med suicidalitet. / This study aims to examine school social workers perceptions and experiences of school social work with suicidality among students. To fulfill this purpose, six qualitative interviews have been made and two questions have been asked. The first question we asked was what kind of perceptions and experiences school social workers have when it comes to suicidality among adolescents in school. The second question we asked was how school social workers describe their practical work with students who are suicidal. The result shows that even though there are experiences of students who have suicidal thoughts, students who have made suicide attempts and students who have committed suicide, suicidality among students is something that is perceived as rare among the school social workers. Stress, mental health problems and difficult life situations is seen to be contributing causes of this phenomena. The result also shows, that school social workers in some ways have the ability to discover and work with students who are suffering from suicidality. However, these possibilities are also limited. School social workers experience a lack of instruments to detect suicide and to be able to work with suicidality in school. Instead, school social workers describes relationships and collaboration with both students and with other groups of staff in school as the primary basis for their work with suicidality among students.

I Sverige dör i genomsnitt 22 barn under 18 år i suicid årligen, varav en handfull är under 15. För att motverka suicidalitet och suicid bland barn krävs att viktiga samhällsaktörer har kunskap och kompetens att agera kring problematiken. För professionella generellt lyfts att kunna identifiera riskfaktorer, att samtala med barn, att ha kännedom om åtgärder och ageranden etc. som viktiga suicidpreventiva aspekter. I skolans värld är det skolkuratorn som ska bidra med psykosocial expertis för att främja barns hälsa. Utifrån syftet att få en överblick över hur grundskolekuratorer själva skattar sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan, har i denna undersökning 36 kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad svarat på en självskattningsenkät bestående av 18 frågor kopplade till ämnet. Studiens frågeställning är “Hur skattar kommunala grundskolekuratorer i Malmö Stad sin kunskap och kompetens beträffande suicidalitet och suicid hos barn som går i grundskolan?”. Resultatet visar att det, mer eller mindre, föreligger skillnader i hur dessa upplever sin kunskap och kompetens inom de olika områdena. Inom vissa områden har skillnaderna visat sig vara större - som i att prata med barn i grupp om suicidalitet och suicid, vari vissa skattade sig lägst och andra högst. Inom andra områden var skattningarna generellt mer samstämmiga - som i att fråga ett barn om suicid vid misstanke om detta samt i samarbetet med utomstående aktörer. Trots att majoriteten fått utbildning inom området så upplever en ännu starkare majoritet att de skulle behöva mer sådan. Resultatet visar även att skolkuratorerna generellt skattar sin kunskap något högre än sin kompetens. / In Sweden, an average of 22 children under the age of 18 die in suicide anually, of which a handful are under 15. To counteract suicidality and suicide among children, professionals in society requires knowledge and competence to act against the issue. For professionals in general, important areas such as knowledge about and ability to identify risk factors, conversations with children, knowledge about how to act etc. are highlighted. In the school world, the school counselor shall contribute with psychosocial expertise to promote children’s health. Based on the purpose of getting an overview of how elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicididality and suicide among elementary school childen, in this study, 36 municipal elementary school counselors in Malmö Stad have answered a self-assessment survey which included 18 questions related to the subject. The question of the study was “How do elementary school counselors rate their knowledge and competence regarding suicidality and suicide among elementary school children?”. Result shows that there are differences in how the school counselors rated their knowledge and competence within the different areas. In some areas the differences were greater; such as talking with groups of children about the issue; where some rated themselves at lowest and some at highest. In other areas the responses were a bit more consistent; when asking a child about suicide thoughts if such suspicions exist and in the cooperation with external actors. Although the majority have received education within the subject, a larger majority experiences a greater need of this. It also appears that in general, the counselors rated their knowledge to be a bit higher than their competence.