This study deals with the topic of social class and mortality. In particular, the analyses are concentrated on the question of how social differences developed in an era which was characterised by industrialisation, urbanisation and sanitary improvements. This work also discusses how the problems of social class and health were dealt with in the nineteenth Century. The development of medicai care and public health are especially studied. The development of mortality in different social classes is analysed on micro level in the town of Sundsvall during the 19th century, for which the parish registers for the period 1803-1894 have been transferred on to data. This town became the centre of an expansive saw mill area from the middle of the Century. In contrast to the view of contemporary witnesses, inequality seems to have been fairly small in some age groups, but the pattems diverged between them. Mortality among adults was largely dependent on cultural variables such as life style and attitudes, and social differences played a minor role. Men had much higher mortality than women. The development does not seem to have been primarily affected by industrialisation, urbanisation or sanitary improvements. For children 1-14 years old, on the other hand, conditions created by industrialisation and urbanisation seem to have been of the utmost importance. Child mortality increased from 1860, affecting first of all working class children. Overcrowding increased the spread of infectious diseases. Sanitary improvements may have had an effect on the mortality level from around 1880, but more definitely in the 1890's. The same is also the case regarding infant mortality. They may have had some impact on the initial decline in infant mortality, but the connection appears to be stronger in the 1890's. The social inequality in infant mortality was insignificant until late 19th centuiy, but increased at that time. Among infants, feeding practises were also of importance. / digitalisering@umu

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

The Internet has become a communication system that includes a direct and personal communication as well as traditional mass communication. For example, the Internet has become a channel for self-publishing. It provides opportunities for discussion and blogs can be woven together into a dialogue between network users. The conversation is both personalised and addressed to the wider community.   Our study is based on how fashion bloggers perceive their role as a fashion blogger, and how young women, 18 to 30 years old, in Sundsvall, perceive fashion blogs. We chose to conduct qualitative research and held qualitative interviews and focus groups. Since fashion blogs are a relatively new phenomenon, we chose to do interviews with the active fashion bloggers, Nina Johansson and Karolina Skande, to use them as informants. To get a glimpse of how young women in Sundsvall view the phenomenon of fashion blogs, we used four focus groups. These focus groups were divided into age categories to better analyse their responses.   We have concluded that fashion bloggers are aware of their power and position as lobbyists. However, they do not see it as a problem but rather as a means of informing and forming fashionistas around the country. We noted that our focus groups were active consumers of goods and products promoted by fashion bloggers. They believe that fashion bloggers are knowledgeable in the subject and they also regard them as honest. Although the focus group subjects are active as consumers, they believe that it is mainly young and insecure readers who are affected by consumption.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.

Det finns en splittrad image kring platsen och dess identitet. Med hjälp av fokusgruppen går det att se att en del upplever staden som naturnära med ett stabilt utbud av aktiviteter, medan andra inte känner till staden eller inte ser staden som sin framtida plats. Det visar att det även finns ett stort behov av kommunikativa och strategiska åtgärder för att sätta platsen på kartan samt attrahera flera till platsen. Sundsvall kommun har under de senaste åren kontinuerligt arbetat med att ta fram en kommunikations- ochvarumärkesstrategi för platsen. Sundsvall kommun visar att de är väl medvetna om vilka utmaningar som de står inför i arbetet med att stärka platsvarumärket. Det finns utrymme för förbättring för att stärka platsvarumärket inom vissa områden. Eftersom Sundsvalls kommun påvisar en stor medvetenhet kring vilka utmaningar de står inför, och vilka styrkor respektive svagheter de besitter, så har Sundsvall kommun dock i framtiden goda förutsättningar att ha ett konkurrenskraftigt platsvarumärke.

Den här rapporten är en sammanställning utav processerna och resultat av ett examensarbete som har utförts i samarbete med Sundsvalls stadsbibliotek. De planerar att utforma en visningsmiljö för välfärdsteknik. Den ska uppfylla målgruppernas behov samtidigt som visningsmiljön blir en integrerad del av bibliotekets miljö. Vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal har för dålig eller för liten kunskap om välfärdsteknik. För att göra den känd, och också visa på nyttan behövs visningsmiljöer. Syftet med detta projekt har varit att ta fram olika koncept för hur en visningsmiljö kan se ut. Detta projekt har utförts utifrån designprocessen. Den består av en analytisk fas, en kreativ fas och avslutningsvis en presentationsfas. Under analysfasen har information inhämtats med hjälp av enkäter, en marknadsanalys, funktionsanalys, kravspecifiation, aktivitetsanalys, intervjuer och ett studiebesök. Under den kreativa fasen så har idégenereringar utförts, skisser och testmodeller har utformats och användartester har genomförts. I presentationsfasen så presenteras det slutgiltiga konceptet i form av renderingar, miljöbilder och en slutmodell. Utifrån svaren från enkäterna framkom det att respondenternas topp tre alternativ för att testa välfärdsteknik var en fysisk plats där de kunde känna på grejerna, en informationsvideo eller en visningsmiljö i VR (Virtual reality). Dessa tre koncept har därefter gått igenom användartester. Resultatet av användartesterna visade att ett VR-koncept var att föredra framför en fysisk modell eller en instruktionsvideo. Det slutgiltiga konceptet blev en visningsmiljö i VR. Denna visningsmiljö kan användas på tre olika sätt: genom att besöka DigidelCenter inne på Sundsvalls stadsbibliotek, få besök av Mobidig, eller själv hemifrån med hjälp av ett VR-headset.

Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli. / What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be.

The Methodology for inventory of contaminated sites (MIFO) is a method designed by the Swedish Environmental Protection Agency with an aim to facilitate agents and consultants during inventory of contaminated areas. It is structured into two stages, the first phase comprises oriented studies of the area while the second one consists of conceptual studies, such as field testing and analysis. After each phase the object is assigned a risk class that describes the degree of contamination and the risk associated with it. At Sundsvall-Timrå airport, the soil, surface- and groundwater at two fire drilling sites are contaminated with the anthropogenic substance PFOS, a former supplement in extinguishing foam. As a result of this, a number of environmental investigations have occurred over the past seven years which has led to a substantial amount of data in regards to the degree and dispersion of the contamination. However, prior to this date no risk classification according to MIFO phase 2 has been done. In order to appropriately remediate the site, it is essential that this step of the process is completed. Thus the County Administrative Board of Västernorrland in Sweden commissioned this thesis for the purpose of risk classifying Sundsvall-Timrå Airport. This was done by analysing the results from previous environmental investigations made by WSP Environmental and comparing them to the Swedish Geological Institute’s preliminary benchmark value for PFOS. The fact that Sundsvall-Timrå airport is situated in close approximation to a nature reserve and due to the high degree of contamination together with the substance distribution capabilities and high toxicity, the study resulted in the object being assigned risk class 1, very high risk. / Syftet med detta självständiga arbete var att på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland göra en MIFO fas 2 riskklassning av ett förorenat område vid Sundsvall-Timrå flygplats. MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden) är en metodik framtagen av Naturvårdsverket med ändamålet att vägleda ombud och konsulter vid inventeringar av förorenade områden. Metoden är uppdelad i två steg, fas 1 och fas 2. Den första fasen involverar orienterade studier av området och den andra består av översiktliga studier, som till exempel fältundersökningar och analyser. Efter var fas tilldelas objektet en riskklass utifrån hur allvarlig föroreningssituationen bedöms vara. På Sundsvall-Timrå flygplats är marken, yt- och grundvattnet vid två brandövningsplatser förorenat med det antropogena ämnet PFOS som brukade ingå i släckskum. Som följd till detta har ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar gjorts i området under de senaste sju åren. Detta har lett till ett betydande underlag av data beträffande halt och spridning av föroreningen men fram tills nu har ingen fas 2 riskklassning av brandövningsplatserna med avseende på PFOS gjorts. Avsikten med arbetet var således att med hjälp av resultaten från tidigare miljötekniska undersökningar och SGIs preliminära riktvärden för PFOS, tilldela objektet en riskklass. Då Sundsvall-Timrå flygplats ligger intill Indalsälvens naturreservat, föroreningsnivån vid brandövningsplatserna anses vara mycket stor samt det faktum att PFOS har höga spridningsförutsättningar och toxicitet, resulterade studien i att området tilldelades riskklass 1, vilket innebär mycket stor risk.

<p>By the late nineteenth century childbirth was firmly established in the domestic sphere. However, in the early years of the twentieth century different forms of maternity clinics were established where normal, as well as complicated, deliveries could take place. The aim of this dissertation is to analyse the institutionalisation of maternity care in a local urban context, the role of women in confinement in this process, and its impact on infant mortality. The geographical setting of the thesis is Sundsvall, a town in northern Sweden. The study concentrates on the period spanning from 1900 to 1930, when local communities, rather than federal agencies, were charged with creating and implementing community standards for maternity care.</p><p>In order to lower the mortality rate of illegitimate infants, and to improve delivery conditions for unmarried women, a maternity home was opened in Sundsvall in 1913. Moreover, a maternity ward was established at the local hospital in 1920. In this study it is clear, that when institutional maternity care became available, the transition was rapid and unhesitating. When analysing the local practices it is possible to highlight the central role women played as part of this process. Initially indigent women and women bearing children out of wedlock accepted the institutional alternative, but shortly thereafter married women of means turned to the newly created wards. As a result of this early acceptance, these institutions were soon filled to capacity. </p><p>During the period in question a significant reduction in infant mortality rates can be noticed in the Swedish towns. A reasonable assumption is that the institutionalisation of maternity care improved infants chances of survival. In the study it is suggested that the institutionalised maternity care made an impact on neonatal mortality, as well as on post-neonatal mortality. The study shows that local practices of care played a key role in infant survival.</p><p>This dissertation reveals the value of examining local practices in order to understand the rapid changes of maternity care. Childbirth changed from being a private matter, taking place in one’s home, to be a public concern, taking place in the institutional setting. At the 1937 Parliament (Riksdag) the responsibility for institutionalised maternity care became a public and a State concern, and maternity care became a part of the Swedish welfare system.</p>