Arbetet som beskrivs i denna rapport utgörs till stor del av en utredning och kartläggning av funktionen och utformningen av huvudkylsystemet vid Sundsvalls sjukhus. Detta genomfördes i syfte att vidare kunna diagnostisera systemet och även ta fram åtgärdsförslag avseende eventuella förbättringsområden. Huvudkylsystemet innefattar fyra olika kylproducenter som utgörs av två kylmaskiner och två olika frikylesystem, varav det ena nyttjar lagrad snö för att kyla systemet under sommaren och det andra nyttjar kall uteluft för att kyla systemet under vintern. Dessa producenter samarbetar för att tillgodose sjukhusets kylbehov, som utgörs av både processkyla för diverse maskiner samt ren komfortkyla och avfuktning. Metoden för att utföra arbetet har till stor del bestått av att inhämta och sammanställa information och data avseende kylsystemets funktion och drift. Data och flödesscheman över systemet som tillgängliggjorts av Region Västernorrland har studerats och använt som utgångspunkt för kartläggningen, tillsammans med information från samtal med personal på sjukhusets driftavdelning samt platsbesök vid sjukhuset. Resultat av arbetet utgörs till stor del av en beskrivning av huvudkylsystemet, ett sankey diagram som åskådliggör kylbalansen i sjukhuset samt koefficienter för respektive kylproducents energi- och kostnadseffektivitet. Därefter har tre kortfattade åtgärdsförslag tagits fram och presenterats i ett eget kapitel. Dessa innefattar utökade mätningar av levererad kyla, nyttjande av uteluft i ventilationskanal för kylning samt vidrör kort ett förslag om optimerad samstyrning av systemets producenter.

Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.

Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>

Den här rapporten är en sammanställning utav processerna och resultat av ett examensarbete som har utförts i samarbete med Sundsvalls stadsbibliotek. De planerar att utforma en visningsmiljö för välfärdsteknik. Den ska uppfylla målgruppernas behov samtidigt som visningsmiljön blir en integrerad del av bibliotekets miljö. Vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal har för dålig eller för liten kunskap om välfärdsteknik. För att göra den känd, och också visa på nyttan behövs visningsmiljöer. Syftet med detta projekt har varit att ta fram olika koncept för hur en visningsmiljö kan se ut. Detta projekt har utförts utifrån designprocessen. Den består av en analytisk fas, en kreativ fas och avslutningsvis en presentationsfas. Under analysfasen har information inhämtats med hjälp av enkäter, en marknadsanalys, funktionsanalys, kravspecifiation, aktivitetsanalys, intervjuer och ett studiebesök. Under den kreativa fasen så har idégenereringar utförts, skisser och testmodeller har utformats och användartester har genomförts. I presentationsfasen så presenteras det slutgiltiga konceptet i form av renderingar, miljöbilder och en slutmodell. Utifrån svaren från enkäterna framkom det att respondenternas topp tre alternativ för att testa välfärdsteknik var en fysisk plats där de kunde känna på grejerna, en informationsvideo eller en visningsmiljö i VR (Virtual reality). Dessa tre koncept har därefter gått igenom användartester. Resultatet av användartesterna visade att ett VR-koncept var att föredra framför en fysisk modell eller en instruktionsvideo. Det slutgiltiga konceptet blev en visningsmiljö i VR. Denna visningsmiljö kan användas på tre olika sätt: genom att besöka DigidelCenter inne på Sundsvalls stadsbibliotek, få besök av Mobidig, eller själv hemifrån med hjälp av ett VR-headset.

The human species have used metals for a long time and with the human population increasing the use of metals also increase. Because of their composition, metals can stay in nature long after they were released. Since the 1960s a sampling of two mosses (Pleurozium schreberi and Hylocomium splendens) have been made all around Sweden to investigate heavy metals bound in moss. Every year manufactories must submit their emissions to their responsible authority. This study aims to investigate if it is possible to use moss samples, wind direction and manufactories registered air emissions to track the transportation and spread of the air emissions. The manufactories examined were Korstaverket, Kubikenborg Aluminium AB, SCA Ortviken and SCA Östrand. The heavy metals examined were cadmium (Cd) and mercury (Hg). Data for this study are based on public information and were collected from SMHI and Länsstyrelsen Västernorrland. The statistical method used was Wilcoxon-Mann- Whitney U- test. The result showed that the heavy metal content in moss samples have increased while the air emission from the manufactories have decreased. Therefore, the conclusion is that it is not possible to trace the registered air emissions of local industries using moss samples and wind direction, based on the collected data.

För att hantera klimatförändring och växande städer måste samhällen utvecklas för att vara hållbara. Dessutom måste mänskligt beteende förändras för att stadsutvecklingen ska uppnå hållbarhetsmålen. En stad som har integrerat hållbarhetsaspekter i sin stadsutveckling är Sundsvall. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser och åsikter om hållbar stadsutveckling i Sundsvalls innerstad. För att studera detta på djupet har en kvalitativ intervjustudie med 6 respondenter genomförts. I intervjuerna framkommer en positiv uppfattning om hållbarhet och hållbar stadsplanering bland samtliga respondenter. Attityderna som respondenterna uttrycker är däremot negativ gentemot Sundsvalls hållbara stadsutveckling. Majoriteten av deltagarna upplever inte att stadsutvecklingen har påverkat deras val av hållbara alternativ i vardagen, medan en respondent anser att den har gjort det. Respondenterna menar att de har skapat nya strategier för att röra sig i staden som följd av stadsutvecklingen. Resultatet indikerar att invånarnas behov inte beaktats i planeringsprocessen, en aspekt som tidigare forskning menar är väsentlig för att lyckas med hållbar stadsutveckling. Respondenterna menar att det finns kontextuella omständigheter som påverkar möjligheten att göra hållbara val. Tidigare forskningsresultat menar att det finns en tidsaspekt och att individers upplevelser och attityder kan förändras efter tid. Respondenternas beteende indikerar att de inte har acklimatiserat sig till förändringarna.