Ao longo do ciclo de vida de um produto, a empresa que o disponibiliza interage com diversas outras organizações, tanto no fluxo direto como no fluxo reverso da cadeia estabelecida, além do consumidor. Assim, para a gestão dos aspectos e impactos ambientais desse produto, é necessário considerar as contribuições de atores como fornecedores, produtores, consumidores e organizações da cadeia reversa que coletam e processam os resíduos gerados. Isso implica adotar o conceito de Green Supply Chain Management (Gestão Ambiental da Cadeia de Suprimentos), o que, entre outros benefícios, permite maior eficiência na gestão de resíduos sólidos gerados ao longo da cadeia, especialmente após o fim da vida útil do produto. Ainda na área de resíduos sólidos, os resíduos de equipamentos eletroeletrônicos se caracterizam por conterem diversas substâncias que os tornam potencial fonte de matérias-primas e de riscos à saúde e ao meio ambiente. Sua geração extremamente difusa dificulta a caracterização quali-quantitativa e portanto sua gestão e gerenciamento adequados. Neste contexto, a presente pesquisa, suportada por revisões bibliográfica e sistemática e por estudos de caso em organizações do município de São Carlos (SP) e de outros municípios que integravam uma mesma cadeia, apresenta um diagnóstico quali-quantitativo da gestão de REE gerados a partir de computadores pessoais descartados na área urbana do município e propõe diretrizes de um modelo de gestão destes resíduos que adota princípios de Green Supply Chain Management. Foi observado que já há disponibilidade técnica para a reutilização, via remanufatura, e a reciclagem de computadores pessoais, porém a deficitária infraestrutura para coleta e armazenamento é um fator limitante para a gestão e gerenciamento adequados. Constatou-se também que a interação e colaboração entre diferentes atores da cadeia identificada pode contribuir para aperfeiçoar a gestão deste tipo de REE. / Throughout the life cycle of a product, its manufacturer interacts with various other organizations, on both the direct and reverse flows of the established chain, as well as the customer. Therefore, in order to manage the environmental aspects and impacts of that product, it is necessary to consider the contributions of participants such as suppliers, producers, consumers and reverse chain organizations that collect and process the waste generated. This implies adopting the concept of Green Supply Chain Management, which, among other benefits, allows greater efficiency in the management of solid waste generated along the chain, especially when the product reaches its end of life. Still in the field of solid waste, waste electrical and electronic equipment (WEEE) are characterized by containing various substances that make them potential sources of precious raw materials and, simultaneously, risks to health and the environment. Its extremely diffuse generation makes quali-quantitative characterizations and therefore its proper management more difficult. In this context, the research reported here, comprised of bibliographic and systematic reviews and case studies in organizations in São Carlos (SP) and other cities that are part of the same chain, presents a quali-quantitative diagnosis of REE management generated from personal computers discarded in the urban area of that city and proposes guidelines of a management model that adopts Green Supply Chain Management principles. It was observed that there is already technical availability for reuse (after remanufacturing) and recycling of personal computers, but poor infrastructure for collection and storage is a limiting factor. It was also noted that the interaction and cooperation between different actors in the identified chain may contribute to improve the management of this type of WEEE.

Durch immer knapper werdende Ressourcen, steigendes ökologisches Bewusstsein der Konsumenten und nicht zuletzt gesetzlichen Vorgaben sind produzierende Unternehmen über den gesamten Lebenszyklus ihrer Produkte für diese verantwortlich. Dies gilt im Besonderen für Hersteller elektronischer Produkte. Stetige Innovationen und kurze Nutzungszyklen führen dazu, dass noch funktionierende Geräte ungenutzt in den Haushalten lagern oder im Restmüll entsorgt werden. Mit der WEEE-Richtlinie verpflichtete die EU 2003 die Hersteller elektronischer Produkte dazu, nachhaltiger zu produzieren, Ressourcen effizienter zu nutzen, die Schadstoffbelastung und allgemein das durch die elektrischen Geräte induzierte Müllaufkommen zu reduzieren. Mit der Aufgabe diese Ziele zu erreichen, stellen sich die Hersteller somit einer großen Herausforderung. Auf der einen Seite steigt der Druck des Wettbewerbs, die Konsumenten werden zunehmend kritischer und die Rohstoffkosten steigen. Auf der anderen Seite müssen sie eine adäquate Verwertung ihrer Altprodukte finden und deren Rückführung sicherstellen. Dabei sind sie maßgeblich abhängig von der Entscheidung der Konsumenten. Diese können das Produkt kostenfrei entsorgen, jedoch fehlt es ihnen häufig an entsprechenden Anreizen. Diese Dissertation klärt daher u.a. folgende Forschungsfragen: Welche Möglichkeiten gibt es, die Vorgaben des Gesetzgebers (WEEE) profitabel umzusetzen und wie kann der Konsument in die Planung einer Closed Loop Supply Chain (CLSC) einbezogen werden. Zudem diskutiert sie die Optionen die Handlungen der Konsumenten aktiv zu beeinflussen. Mit Hilfe der spieltheoretischen Modellierung wird ein komplexes dynamisches Modell entwickelt, welches sowohl für den Hersteller als auch für die Endkunden elektronischer Produkte die bestmögliche Lösung vorschlägt. Mit dem entwickelten Modell ist es den Herstellern möglich, ein optimales Produktionsprogramm für mehrere Perioden unter Beachtung einer optimalen Rücknahmestrategie aufzustellen.

Background and problematisation In a constantly changing industry like the fashion industry, it is more important than ever to have a well-functioning value chain and efficient sourcing. Companies have outsourced their production during a long period of time, which has proven to be very effective in many cases. But some researchers now mean that it starts to appear a reverse trend, as companies instead start moving back production to generate benefits. This is a term called reshoring. The research mentions benefits with reshoring as a more efficient value chain, reduced risks and value creating for both consumers and the firm. A recurrent question is then if there only are benefits with reshoring or if there are negative aspects of the decision as well. Research suggests that reshoring will be the next big thing within sourcing but this is not something we have noticed has happened, yet. Purpose and method The purpose of this study is to investigate how Swedish fashion companies through sourcing can improve and make their value chain more efficient. We will also investigate if companies are open for the option to bring back production to Europe, known as reshoring. Since several researchers now believe that there will be a balance on how much of the production that moves away and moves home, we want to find out if this is something that lays within the interest of Swedish fashion companies. To find out, we conducted semi structured interviews with a number of companies that fit the purpose. The empiricism that was collected was then linked with the theoretical framework to be able to be analysed and answer our research question. Result and conclusion After an analysis was compiled we found that the interviewed companies did not share the researcher's positive image about reshoring. While the researchers talked about risks and increased wages in the Asian countries, the companies instead meant that they had secured the production in Asia for several years, using production offices and long-term relationships with their suppliers. To leave this for a move to Europe then felt unnecessary for the companies. In addition, companies claimed that Europe did not need to be safer than Asia. Our conclusion is therefore that the research on reshoring is very interesting and could be something in a possible future, but the fashion companies is not there yet and may not ever be there.The thesis is written in Swedish. / Bakgrund och problematisering I en konstant föränderlig bransch som modebranschen är det viktigare än någonsin att ha en väl fungerande värdekedja och ett bra sourcingarbete. Företag har länge outsourcat sin produktion vilket har visat sig vara väldigt effektivt i många fall, men nu menar vissa forskare att det börjar synas en motsatt trend, då företag istället börjar flytta hem produktionen för att generera fördelar. Detta kallas för reshoring. Forskningen nämner att det kan bli fördelaktigt med reshoring då det kan ge en effektivare värdekedja, minskade risker samt skapa värde för både konsument och företag. En fråga blir då om det bara finns fördelar med reshoring eller vad det är som går emot beslutet. Forskningen tyder på att reshoring kommer slå igenom men detta är ingenting som vi märkt ännu. Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag med hjälp av sourcing kan förbättra och effektivisera sin värdekedja. Vi kommer även att ta reda på om företag är öppna för möjligheten att ta tillbaka produktion till Europa, så kallad reshoring. Då flera forskare menar att det snart kommer uppstå en balans mellan hur mycket som flyttas ut och som flyttas hem vill vi ta reda på om det är något som ligger i företagens intresse. För att få reda på detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med en rad företag som passade in på syftet. Empirin som samlades in kopplades sedan samman med den teoretiska referensramen för att kunna analyseras och besvara vår forskningsfråga. Resultat och slutsats Efter att en analys hade sammanställs så kom vi fram till att de intervjuade företagen inte delade den positiva bilden av reshoring som forskarna hade. Medan forskarna pratade om risker och ökade löner i de asiatiska länderna så menade företagen istället att de under flera år skapat sig en trygghet i Asien med hjälp av produktionskontor och långvariga relationer med sina leverantörer. Att då bryta detta för att dra sig tillbaka till Europa, kändes för företagen således onödigt. Dessutom tog företagen upp att Europa inte alls behövde vara tryggare än Asien. Vår slutsats är att forskningen kring reshoring är väldigt intressant och eventuellt kan bli något i framtiden, men modeföretagen har inte kommit dit än och kanske inte heller någonsin kommer att göra det.

Ao longo do ciclo de vida de um produto, a empresa que o disponibiliza interage com diversas outras organizações, tanto no fluxo direto como no fluxo reverso da cadeia estabelecida, além do consumidor. Assim, para a gestão dos aspectos e impactos ambientais desse produto, é necessário considerar as contribuições de atores como fornecedores, produtores, consumidores e organizações da cadeia reversa que coletam e processam os resíduos gerados. Isso implica adotar o conceito de Green Supply Chain Management (Gestão Ambiental da Cadeia de Suprimentos), o que, entre outros benefícios, permite maior eficiência na gestão de resíduos sólidos gerados ao longo da cadeia, especialmente após o fim da vida útil do produto. Ainda na área de resíduos sólidos, os resíduos de equipamentos eletroeletrônicos se caracterizam por conterem diversas substâncias que os tornam potencial fonte de matérias-primas e de riscos à saúde e ao meio ambiente. Sua geração extremamente difusa dificulta a caracterização quali-quantitativa e portanto sua gestão e gerenciamento adequados. Neste contexto, a presente pesquisa, suportada por revisões bibliográfica e sistemática e por estudos de caso em organizações do município de São Carlos (SP) e de outros municípios que integravam uma mesma cadeia, apresenta um diagnóstico quali-quantitativo da gestão de REE gerados a partir de computadores pessoais descartados na área urbana do município e propõe diretrizes de um modelo de gestão destes resíduos que adota princípios de Green Supply Chain Management. Foi observado que já há disponibilidade técnica para a reutilização, via remanufatura, e a reciclagem de computadores pessoais, porém a deficitária infraestrutura para coleta e armazenamento é um fator limitante para a gestão e gerenciamento adequados. Constatou-se também que a interação e colaboração entre diferentes atores da cadeia identificada pode contribuir para aperfeiçoar a gestão deste tipo de REE. / Throughout the life cycle of a product, its manufacturer interacts with various other organizations, on both the direct and reverse flows of the established chain, as well as the customer. Therefore, in order to manage the environmental aspects and impacts of that product, it is necessary to consider the contributions of participants such as suppliers, producers, consumers and reverse chain organizations that collect and process the waste generated. This implies adopting the concept of Green Supply Chain Management, which, among other benefits, allows greater efficiency in the management of solid waste generated along the chain, especially when the product reaches its end of life. Still in the field of solid waste, waste electrical and electronic equipment (WEEE) are characterized by containing various substances that make them potential sources of precious raw materials and, simultaneously, risks to health and the environment. Its extremely diffuse generation makes quali-quantitative characterizations and therefore its proper management more difficult. In this context, the research reported here, comprised of bibliographic and systematic reviews and case studies in organizations in São Carlos (SP) and other cities that are part of the same chain, presents a quali-quantitative diagnosis of REE management generated from personal computers discarded in the urban area of that city and proposes guidelines of a management model that adopts Green Supply Chain Management principles. It was observed that there is already technical availability for reuse (after remanufacturing) and recycling of personal computers, but poor infrastructure for collection and storage is a limiting factor. It was also noted that the interaction and cooperation between different actors in the identified chain may contribute to improve the management of this type of WEEE.

Some business leaders in the manufacturing industry lack strategies to optimize green supply chain management strategies that increase profitability while reducing the carbon footprint. The lack of green supply chain strategies sub optimizes the use of resources business leaders use to meet their financial goals. The purpose of this qualitative single case study was to explore successful green supply chain strategies leaders used to increase profitability while reducing the carbon footprint. The participants were 7 business leaders in one manufacturing organization headquartered in Massachusetts who have sophisticated green supply chain strategies in place. The natural resource-based view theory was the conceptual framework for this study. Data were collected through semistructured interviews and organizational documents. Through thematic analysis, 3 key themes emerged: environmental management strategies, profit-increasing strategies, and governance strategies. The findings of this study might be of value to business leaders to reduce costs and create sustainable, competitive supply chains using responsible methods. The implications for social change include the potential for leaders to preserve finite natural resources for future generations and reduce the carbon footprint of manufacturing organizations.

Transparens har kommit att bli ett vida diskuterat ämne i dagens modeindustri. Konsumenter anses vara den grupp som främst verkar för fenomenets framfart, det efterfrågas i större utsträckning än någonsin tidigare. Modeföretag har emellertid svårt att få full insyn i den egna försörjningskedjan. Den globala sourcingstrategi som tillämpas av de flesta aktörer i branschen bidrar till kedjans komplexa och således spretiga natur. Därigenom efterfrågas nya teknologiska lösningar som kan hjälpa företagen att spåra sina produkter från råmaterial till slutkund. Blockchainteknologi kan vara en av lösningarna till detta. Blockchain som främst använts i finanssektorn rör sig nu mot allt fler industrier där dess användningsområde utvecklas och breddas. Problemen som idag är kopplade till försörjningskedjan i modeindustrin kan således underlättas genom implementering blockchain. Tekniken, som en distribuerad digital ledare som förbinder alla delar inom kedjan, visar på lovande lösningar för utmaningar som öppenhet, spårbarhet och säkerställande av information. Syftet för denna rapport är därför att undersöka vilka metoder som används för att uppnå transparens och spårbarhet inom modeindustrin och om blockchainteknologi skulle kunna vara applicerbart. Genom en multipel fallstudie av fyra modeföretag har ett resultat som visar att blockchain är applicerbart för att möta de utmaningar som branschen står inför påvisats. Den främsta anledningen till detta är att företagen uppger att de endast har kontroll över första tier. Blockchain kan därigenom möjliggöra öppen informationsdelning med alla berörda parter i försörjningskedjan. Å andra sidan saknas i dagsläget tydliga lösningar på implementation för tekniken. Detta behöver således undersökas ytterligare innan blockchainteknologi kan bli till verklighet i branschen. / Transparency has become a widely discussed topic within the fashion industry. One of the factors pushing this trend is a greater occurrence of consumer request for it. However, one of many issues that fashion businesses are faced with is how to gain full access of information regarding their supply chain. A global sourcing strategy that next to all companies in the industry have applied contributes to the complex and sprawling nature of the supply chain. Therefore, new technological solutions to track products from fibre stage to end consumer are of necessity. Blockchain technology has the potential to aid businesses achieve a greater control over their supply chains. As industries other than the finance sector are exploring and implementing the technology, new ways of usage are discovered. Blockchain could therefore be the solution to meet the supply chain management issue which is currently permeating the fashion industry.  The technology, as a distributed digital ledger connecting all parts within the supply chain, is showing promising ease of challenges such as transparency, traceability and securing of information. The purpose of this paper is consequently to investigates the potential of blockchain technology within the fashion industry, to thereby solve the issue of transparency. Through a multiple case study based on various fashion businesses, the result indicates that the problems faced by these companies could be favoured with a blockchain implementation. One of the reasons why is because fashion companies tend to only have control of tire one. Blockchain enables transparent information sharing through all parties involved. However, practical examples need to be investigated and invented in order for fashion businesses to implement the technology onto their business models.

Den globala temperaturen fortsätter att stiga till följd av koldioxidutsläpp. Globalt orsakar bygg- och anläggningssektorn en fjärdedel av dessa utsläpp. Green Supply Chain Management (GSCM) är ett koncept som beskrivs ha potential att minska sektorns miljöpåverkan och därigenom bidra till hållbar utveckling. Hela försörjningskedja är av betydelse för att reducera utsläpp orsakade av sektorn och samtidigt bemöta samhällets ökade tryck kring hållbarhet samt Agenda 2030, Parisavtalet och Fossilfritt Sveriges uppsatta klimatmål. Samarbete i försörjningskedjan beskrivs kunna påskynda utveckling för reducering av klimatpåverkan och konceptet GSCM erbjuder metoder för sådana samarbeten. Målet med studien är att undersöka en inköpsverksamhet tillhörande bygg- och anläggningssektorn, verksamhetens samverkan kring hållbarhet och miljö med interna parter samt med leverantörer för att utreda applicering av GSCM i klimatarbetet. Studien syftar till att bidra med förståelse kring GSCM-aktiviteter och nyttjande av dessa i bygg- och anläggningssektorns inköpsverksamheter samt att identifiera utmaningar för hållbar utveckling. För att göra detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, där ett fall studerats. Data samlades huvudsakligen in genom semistrukturerade intervjuer med personer från en inköpsavdelning tillhörande ett företag inom bygg- och anläggningssektorn. Perspektiv från några av inköpsavdelningens leverantörer samt från företagets hållbarhetsavdelning inkluderades också. Resultatet indikerar att förståelse, tydlig ansvarsfördelning samt konkreta mål är betydelsefullt för applicering av GSCM-aktiviteter i inköpsverksamheter inom bygg- och anläggningssektorn. Kopplat till klimat- och hållbarhetsarbetet har internorganisatoriska utmaningar, externa nätverksutmaningar, nätverksutmaningar, finansiella utmaningar, tekniska utmaningar samt reglerande utmaningar identifierats. Studien bidrar med insikt om hur applicering av GSCM-aktiviteter kan stödja reducering av bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan samt om utmaningar för hållbar utveckling inom sektorn. Några av studiens begränsningar kan härröra från metodiken av en kvalitativ fallstudie samt från GSCM-konceptets otydliga definition. Fortsatt forskning kan förslagsvis studera vilka GSCM-aktiviteter som kan generera störst positiva effekter på organisationers klimatarbete. / Global warming continues due to increased emissions of carbon dioxide. Globally, the construction sector causes a quarter of these emissions. Green Supply Chain Management (GSCM) is a concept with potential to reduce the environmental impact from the sector and in turn contribute to sustainable development. All parts of the sector are of importance to reduce the emissions caused by the sector, as well as consider the increased pressure from society, Agenda 2030, the Paris Agreement and the goals of Fossil Free Sweden. Cooperation in the supply chain is described as having the ability to accelerate progress to reduce climate impact, and the GSCM concept offers methods for such collaborations. The aim of this study is to investigate a purchasing department in the construction sector and its collaboration regarding environmental sustainability with internal parties and suppliers to examine the application of GSCM in climate work. The purpose is to contribute with knowledge about GSCM activities, their application in purchasing departments in the construction sector, and to identify challenges for sustainable development. A qualitative single-case study was performed. Data were mainly collected through semi-structured interviews with people from one purchasing department at an organization within the construction sector. The perspective of the suppliers and the sustainability department within the organization was also included. The findings indicate that understanding, clearly allocated responsibility, and tangible goals are relevant factors when purchasing departments within the construction sector applicate GSCM activities. Identified challenges to the climate and sustainability work were related to internal networks, external collaborations, economy, technique, and regulations. This study contributes with knowledge about GSCM activities and how the application supports the reduction of climate impact from the construction sector. As well, the study gives insight into the challenges for sustainable development in the sector. Some of the limitations of this study may occur due to the methodology of a qualitative case study and from the ambiguity of the GSCM concept. Future research could study which GSCM-activities having the greatest positive effects on organizations' climate work.

Informationssäkerhet är en viktig aspekt i företagande. Informationssäkerhet har länge betraktats som ett IT-initiativ men har på senare år breddats till en affärsangelägenhet vilket ökat intresset hos företagsledningar. Litteraturen inom informationssäkerhet fokuserar på hur företag upprätthåller säkra system som motstånd för cyberattacker och oönskad tillgång till information. Forskning identifierar nya säkerhetshot som uppkommit efter framsteg inom internetteknik men lite är känt om hur dessa hot kan hanteras. Forskare efterfrågar undersökning om hur samarbete i försörjningskedjor utgör risker mot säker informationshantering. Logistikföretag förser kunder med logistiktjänster som lagerhantering, transport, orderläggning och packning. Logistikföretag är en central nod i försörjningskedjor. De deltar ofta i flera försörjningskedjor i olika branscher. Den omfattande sammankopplingen av företag utgör en säkerhetsrisk. Det gör också att logistikföretag kan ses som måltavlor för cyberattacker. Studiens syfte har med den anledningen varit att skapa en förståelse för vilka utmaningar logistikföretag står inför vid hantering av informationssäkerhet i försörjningskedjan. Studiens forskningsfråga har besvarats genom att intervjua representanter från logistikföretag. Den empiriska data har tematiserats och analyserats. Studiens resultat visar att hanteringen av informationssäkerhet varierar mellan företagen. Studiens slutsatser presenterar rekommendationer. Rekommendationerna beskriver hur logistikföretag kan hantera informationssäkerhet i försörjningskedjan. / Information security is an important aspect when running a business. Before, information security has been separated to the business area of IT. But lately this issue has broadened and become an important part of business-activity. This has resulted in a growing interest among business leaders. Literature within the subject information security mainly focuses on how organizations maintain safe systems and protect themselves from cyber-attacks and information infringements. Existing literature identifies new security threats that have emerged after advances in internet technology, but little is known about how these threats can be managed. Researchers request research on how cooperation in supply chains poses risks to secure information management. Logistics companies provide customers with logistics services such as warehouse management, transport, order processing and packaging. Logistics companies are a central node in supply chains. They often participate in several supply chains in different industries. The extensive interconnection of companies poses a security risk. It also means that logistics companies can be seen as targets for cyber-attacks. The purpose of the study has therefore been to create an understanding of the challenges logistics companies face in managing information security in the supply chain.   The research question has been answered by interviewing representatives from logistics organizations. The empirical data has undergone a thematic analysis. The results of the study show that the management of information security varies between companies. The study’s conclusions present recommendations. The recommendations describe how logistics companies can manage information security in the supply chain.

Durch immer knapper werdende Ressourcen, steigendes ökologisches Bewusstsein der Konsumenten und nicht zuletzt gesetzlichen Vorgaben sind produzierende Unternehmen über den gesamten Lebenszyklus ihrer Produkte für diese verantwortlich. Dies gilt im Besonderen für Hersteller elektronischer Produkte. Stetige Innovationen und kurze Nutzungszyklen führen dazu, dass noch funktionierende Geräte ungenutzt in den Haushalten lagern oder im Restmüll entsorgt werden. Mit der WEEE-Richtlinie verpflichtete die EU 2003 die Hersteller elektronischer Produkte dazu, nachhaltiger zu produzieren, Ressourcen effizienter zu nutzen, die Schadstoffbelastung und allgemein das durch die elektrischen Geräte induzierte Müllaufkommen zu reduzieren. Mit der Aufgabe diese Ziele zu erreichen, stellen sich die Hersteller somit einer großen Herausforderung. Auf der einen Seite steigt der Druck des Wettbewerbs, die Konsumenten werden zunehmend kritischer und die Rohstoffkosten steigen. Auf der anderen Seite müssen sie eine adäquate Verwertung ihrer Altprodukte finden und deren Rückführung sicherstellen. Dabei sind sie maßgeblich abhängig von der Entscheidung der Konsumenten. Diese können das Produkt kostenfrei entsorgen, jedoch fehlt es ihnen häufig an entsprechenden Anreizen. Diese Dissertation klärt daher u.a. folgende Forschungsfragen: Welche Möglichkeiten gibt es, die Vorgaben des Gesetzgebers (WEEE) profitabel umzusetzen und wie kann der Konsument in die Planung einer Closed Loop Supply Chain (CLSC) einbezogen werden. Zudem diskutiert sie die Optionen die Handlungen der Konsumenten aktiv zu beeinflussen. Mit Hilfe der spieltheoretischen Modellierung wird ein komplexes dynamisches Modell entwickelt, welches sowohl für den Hersteller als auch für die Endkunden elektronischer Produkte die bestmögliche Lösung vorschlägt. Mit dem entwickelten Modell ist es den Herstellern möglich, ein optimales Produktionsprogramm für mehrere Perioden unter Beachtung einer optimalen Rücknahmestrategie aufzustellen.

Denna studie behandlar dilemmat med ett konsumtionssamhälle som präglas av en linjär ekonomi och de negativa konsekvenserna det medför. Välstånd är i många fall starkt förknippat med en ekonomisk tillväxt vilket främjas av ett konsumtionssamhälle. Samtidigt kan inte ekonomin fortsätta växa i all framtid utan att miljön tar skada. För att lösa paradoxen behövs att företag är drivande i att ställa om till en cirkulär ekonomi. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhället i kretslopp istället för att förbrukas och bli till avfall. Genom att återanvända och återvinna produkter, material och resurser kan det ekonomiska värdet behållas. Ett tydligt problem är låg kunskap inom området, bristande affärsmodeller och att företag inte ser de ekonomiska fördelarna med en omställning till en cirkulär ekonomi. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom produktion och distributionssektorn kan utveckla och förbättra omställningen till en cirkulär ekonomi. Forskningen är baserad på en kvalitativ metod. Den litteraturöversikt som har använts i studien är baserat på litteratur inom cirkulär ekonomi och Green Supply Chain Management. Insamling av data till den empiriska undersökningen har utförts genom djupgående intervjuer tillsammans med försäljningschefer och vice direktörer på tre företag. Vidare ha insamlad data transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens relevans har bekräftats av resultatet. Den empiriska studien styrker behovet av tydliga direktiv och riktlinjer för att utveckla och underlätta omställningen mot en cirkulär ekonomi och GSCM. Något som respondenter från de utvalda företagen anser vara nödvändigt för att utveckla och upprätthålla höga hållbarhetsstandarder som genomsyrar hela värdekedjan. Företag inom produktion- och distributionssektorn kan förbättra omställningsprocessen genom att bryta ned processen i mindre faser. Genom att analysera implementeringsprocessen utifrån fyra identifierade faser; drivkrafter, hinder, implementeringsmetoder och resultat, underlättas omställningen. Vilket även skapar förutsättningar för kontinuerlig utveckling och förbättring av cirkulärekonmiska modeller och gröna leveranskedjor. Denna studie kan ligga till grund för vidare forskning och utveckling av tydliga direktiv och riktlinjer för implementering och vidareutveckling av cirkulär ekonomi och GSCM. Identifierade implementeringsfaser såsom drivkrafter, hinder, implementeringsmetoder samt resultat kan nyttjas för att undersöka vidareutveckling av omställningsprocessen mot cirkulär ekonomi och GSCM som en del i affärsmodellen. Denna forskning har fokuserats till ett internt perspektiv på cirkulär ekonomi och GSCM, således skulle ett annat förslag till vidare forskning kunna vara inriktad på ämnesområdet sett ur ett externt perspektiv. / This thesis addresses the issue with a consumer society characterized by a linear economy and the negative consequences it entails. In many cases, prosperity is strongly associated to economic growth based on a consumer society. Simultaneously, the economy cannot continue to grow in eternity without harming the environment. In order to solve the paradox, corporations need to be driven in changing to a circular economy. In a circular economy all resources are kept in circulation instead of being consumed and turned into waste. By reusing products, materials and resources the economic value can be maintained. A problem is lack of knowledge in the area, inadequate business models and the fact that corporations do not see the economic benefits of switching to a circular economy. Thus, the purpose with this study is to investigate how corporations within the producing and distributing sector can develop and identify possibilities to improve the transition to a circular economy. This thesis is based on a qualitative method. The literature overview is based on literature in in circular economy and Green Supply Chain Management. Collection of data for the empirical investigation has been collected through in depth interviews together with sales directors and CEOs at three corporations. Further, the collected data has been transcribed and analyzed through a thematic analysis. The relevance of the study has been confirmed by the results. The empirical study clarifies the need demand of distinct directives and guidelines for development and to facilitate the transition towards a circular economy and GSCM. Which is an opinion shared by all respondents who each and every one considers necessary in order to develop and maintain high sustainability standards that permeate the entire value chain. Corporations within the production and distribution sector can improve the conversion process through a break-down-procedure. Through analysis of the implementation process by four smaller phases; drivers, barriers, implementation methods and performances, the transition will be facilitated. Which also enables continuous development and improvements of circular economy models and green supply chains. This study can form the base for future research and development of distinct directives and guidelines for the implementation process and further evolutions of circular economy and GSCM. Identified implementation phases such as drivers, barriers, implementation methods and performance can be used to study further development of the conversion process towards circular economy and GSCM as a part of the business model. An internal perspective on circular economics and GSCM has been the focus for this study, thus proposal for future research could be focused to the subject from an external perspective.