No description available.

BAKGRUND:Läxläsning och framgångsrika skolresultat hänger ihop och handlar om framgångsrika relationer som barn och elever kan uppnå i ett samspel med sin omgivning.Modersmålets användning parallellt med förstaspråket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andraspråksinlärning. Pedagogerna och föräldrarna är nyckelpersoner till elevernas framgång i både språkutvecklingen och de resultat som de uppnår i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie är att ta reda på hur föräldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmål under läxläsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie är av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar på urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmål vid läxläsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmålvid läxläsning utan förstaspråket kompletterade andraspråket och vice versa.

<p>SystemVerilog är det första design och verifieringsspråk som har standardiserats och dess syfte är att bemöta de krav som kommer med den komplexitet dagens chip har. SystemVerilog är en expansion till det hårdvarubeskrivande språket Verilog-2001 och det har en rad bra funktioner för både design och verifiering. För tillfället finns det dock ingen definition på vilka delar av språket som kan användas för konstruktion och verktygstillverkarna kan själva bestämma vad som kan användas för syntes. Detta medför att det finns skillnader vad beträffar vilka delar av språket som stöds. SystemVerilog har även en underklass som underlättar för skrivandet av avancerade assertions, SVA, som öppnar upp för möjligheten för en designer att funktionalitetsverifiera sin design på ett effektivt sätt. SVA bidrar till ökad observerbarhet i konstruktionen och möjliggör användandet av andra verifieringsmetoder som formell verifiering etc. Detta examensarbetes huvuduppgift är att ta reda på hur SystemVerilog kan användas som designspråk och att reda ut hur man kan använda SVA på befintlig VHDL-kod utan att modifiera koden. Andra avsikter med rapporten är att utvärdera mognadsgraden på de verktyg som används för design på avdelningen, med avseende på SystemVerilog, samt att se på skillnader ellan SystemVerilog jämfört med det renodlade verifieringsspråket ’e’. </p>

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande. Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett. Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är. De olika arbetssätten utvärderas olika av eleverna utifrån deras egna preferenser, men det finns indikationer på att samarbete i par eller grupp ger ökad språkutveckling hos eleverna om det är genomtänkt och möjlighet till träning finns. Lärarens respons är viktig för alla, och det har visat sig genom undersökningen att även möjligheten att påverka arbetssätten är viktig för eleverna. Träning i samarbete ger resultat även för språkutveckling. Elever är intresserade av att påverka arbetssätten i skolan och kan uppleva språkutveckling efter endast fem veckor.

No description available.

SystemVerilog är det första design och verifieringsspråk som har standardiserats och dess syfte är att bemöta de krav som kommer med den komplexitet dagens chip har. SystemVerilog är en expansion till det hårdvarubeskrivande språket Verilog-2001 och det har en rad bra funktioner för både design och verifiering. För tillfället finns det dock ingen definition på vilka delar av språket som kan användas för konstruktion och verktygstillverkarna kan själva bestämma vad som kan användas för syntes. Detta medför att det finns skillnader vad beträffar vilka delar av språket som stöds. SystemVerilog har även en underklass som underlättar för skrivandet av avancerade assertions, SVA, som öppnar upp för möjligheten för en designer att funktionalitetsverifiera sin design på ett effektivt sätt. SVA bidrar till ökad observerbarhet i konstruktionen och möjliggör användandet av andra verifieringsmetoder som formell verifiering etc. Detta examensarbetes huvuduppgift är att ta reda på hur SystemVerilog kan användas som designspråk och att reda ut hur man kan använda SVA på befintlig VHDL-kod utan att modifiera koden. Andra avsikter med rapporten är att utvärdera mognadsgraden på de verktyg som används för design på avdelningen, med avseende på SystemVerilog, samt att se på skillnader ellan SystemVerilog jämfört med det renodlade verifieringsspråket ’e’.

Syftet med arbetet är att undersöka hur andraspråkselever integreras i ämnet biologi på högstadiet. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att andraspråkselever till viss del integreras i ämnesundervisningen, dock under förutsättningar som gör det svårt för dem att uppnå målen i ämnet. Flertalet av de intervjuade eleverna tycker att ord/begrepp i ämnet biologi är svåra att förstå. Det framgår även i resultatet att samarbetet mellan lärarna på den undersökta skolan bör utvecklas, samt att det saknas goda rutiner på en organisatorisk nivå för att ämnesintegrationen ska vara positivt utvecklande för eleverna.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om tre högstadieskolors urvalsprocess och organisering för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka hur tre högstadieskolor går till väga när elever ska placeras in i olika svenskämnen och hur ämnet svenska som andraspråk organiseras. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod och det är specifikt rektorer som har intervjuats för denna studie. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att skolorna organiserar ämnet SVA på olika sätt. Antingen har man en integrerad svenska/SVA-undervisning eller rena SVA-klasser. Orsakerna till att ämnet organiseras olika bottnar i skolornas olika förutsättningar och behov samt skolornas olika attiyder till ämnet. Rektorerna som intervjuats har olika syn på hur ämnet bör organiseras. Vidare framgår det att SVA-ämnets urvalsprocess huvudsakligen utgår ifrån två gemensamma grunder på skolorna: överlämningar och samarbetet med lärare. Några andra urvalsgrunder kunde även vara olika språktester och bedömningsverktyg, men dessa grunder hade rektorerna delade meningar om. Det framgår även att SVA har låg status, brist på utbildade lärare och flera andra brister, vilket bland annat har bidragit till negativa attityder om SVA hos bland andra elever och vårdnadshavare. Slutsatsen är att skolor aktivt behöver arbeta med olika statushöjande åtgärder i SVA för att ta bort dessa negativa attityder och bidra till att öka statusen för ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att lära sig ett andra språk. Därmed vill vi veta hur lärare stimulerar tvåspråkiga elever till att lära sig det svenska språket, samt hur faktorer som socioekonomiska förhållanden påverkar elevernas motivation till att lära sig ett främmande språk som de inte behärskar. Litteraturstudiens resultat är baserad på 14  studier och uppdelat i två delar, där den första delen besvarar vår första  frågeställning och den andra delen besvarar den andra frågeställningen. Den första delen av resultatet består av följande rubriker: modersmålsundervisning för andraspråksinlärning, motivation för språkinlärning, undervisningen i klassrummet och samspelet med andra samt arbetssätt. Den andra delen av resultatet består av rubriken socioekonomisk bakgrund och hemmiljöns betydelse. Vår avslutande reflektion av litteraturstudien framhäver att det finns flera metoder för att stimulera och motivera elever för andraspråksinlärningen. Resultatet visade ocksåatt det finns flera faktorer förutom socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers motivation och lust att lära.

Flerspråkighet och svenska som andraspråk är två aktuella samtalsämnen i dagens samhälle. De flesta lärare som arbetar i skolan har idag flerspråkiga elever representerade i sina klassrum. Vi anser det därför intressant att undersöka vilka föreställningar som finns bland lärare om motivation hos flerspråkiga elever i andraspråksinlärning. I denna studie belyses vilken/vilka diskurser som är dominerande i lärares samtal om flerspråkiga elevers motivation i andraspråksinlärning och vilka konsekvenser sådana diskurser kan generera för dessa elevers andraspråksutveckling. Diskursanalys används både som teori och metod för att synliggöra underliggande diskurser i lärarnas samtal. Enskilda intervjuer och en fokusgrupp har genomförts med fem klasslärare som arbetar i årskurs 1-3. Transkriberade samtal har kodats och ett digitalt verktyg har sedan använts för att kartlägga mönster och underliggande diskurser. Utifrån den diskursanalys som genomförts i denna studie har det kunnat synliggöras en huvuddiskurs. I samtal med lärare om motivation hos flerspråkiga elever är det de nyanlända eleverna som ges störst fokus. Flerspråkiga elever representerar stor språklig komplexitet och olika språkbakgrunder. Den rådande diskursen skulle därför kunna bidra till konsekvenser för de elever utanför diskursen såsom brister i motivation och i språkutveckling. En genomgående positiv attityd till flerspråkighet finns också i lärornas utsagor. Ett sådant förhållningssätt kan vara en stor fördel för flerspråkiga elever i sin möjlighet att investera i sin andraspråksutveckling.