Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka ett antal lärares uppfattningar beträffande samarbetet mellan SvA-lärare och klasslärare. Studien syftar även till att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter som de tycker sig se i det samarbetet. Studien har genomförts på fyra olika skolor i samma kommun, med syftet att få en ett bredare perspektiv på hur samarbete kan se ut i praktiken mellan SvA-lärare och klasslärare. Även om aktuella styrdokument framhåller samarbete som ett krav för att utveckla såväl undervisning som verksamhet påvisar forskningen flera problematiska aspekter som påverkar samarbetet mellan lärare. Arbetet med vår kunskapsöversikt har visat att tidigare forskning inom området är begränsad. Den​ forskning som finns påtalar samarbetet, utifrån ett mer övergripande perspektiv, genom att belysa såväl samarbetets positiva aspekter som utmaningar. Mot denna bakgrund ser vi ett behov av forskning som syftar​ till att belysa lärares uppfattningar av hur samarbetet ser ut i praktiken. Studien undersöker hur samarbetet mellan klasslärare samt SvA-lärare kan se ut i praktiken och hur de önskar att ett samarbete ska se ut. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien belyser vikten av ett samarbete för att öka SvA-elevers möjlighet att tillgodose sig samma innehåll som den ordinarie undervisningen. Samtidigt pekar lärarna på flera utmaningar med ett samarbete, bland annat brist på tid vid planering, disponering av förtroendetid och fysiska avstånd. Resultatet analyseras med hjälp av Communities of Practice (CoP) vilken är en social teori om lärande som undersöker gruppens struktur och innehåll.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.

Application Specific Integrated Circuits (ASIC) and Field Programmable Gate Arrays (FPGA) verification is quite a time consuming phase in design flow cycle and it can be done using methodologies such as Universal Verification Methodology (UVM) and formal verification.The UVM methodology is simulation based verification where in the verifier will have to trigger the Design Under Test (DUT) manually by writing sequences which target different features of the DUT and the verification environment can also have verification directives such as assertions to spot design bugs. Formal verification on the other hand is purely assertion based verification where we describe the expected DUT behaviour using System Verilog Assertion (SVA) and we check for design sanity by exercising the assertions by letting the formal tool drive the inputs to the design in a constrained way. This completely eliminates the need of having to define sequences to drive the inputs. This thesis will bring up formal verification using jasper gold to light and will help verifiers to decide on how much of formal verification methodology can be used in verification of an IP with respect to the complexity of the design and the design behaviour to be verified. The results from this thesis proves how efficient formal verification was with respect to simulation based verification, to stress the design to test for corner case behaviour. The reason why formal verification cannot be extended for Top-Level Verification (TLV) and end to end functional verification is because of design complexity and this was also explored with the help of a complex ethernet design. Finally, a guideline as to when to use simulation based verification and formal verification was formulated. / ASIC och FPGA verifiering är en största del och är en tidskrävande fas av desingflödescyckeln. Det kan man göra den genom UVM eller Formell verifiering metoder.UVM metoder är simulering baserad verifiering där verifieraren måste utlösa DUT genom att skriva sekvenser som rikta olika funktioner av DUT och verifiering miljöer kan också ha verifiering direktiv som assertions som kan upptäcka designbugs.Formal verifiering är en assertion baserad verifiering metoder där i man kan beskriva förväntad DUT uppträdandet genom system verilog assertions (SVA) och verifiera designen genom använder assertions genom att låta det formal driva ingångarna till designen på ett begränsat sätt.Detta eliminerar helt behovet av att behöva definiera sekvenser för att driva ingångarna. Denna examensarbetena kommer att beskriva om formell verifiering med jasper gold och kommer att hjälpa verifierar bestämma hur mycket av den formal verifiering metoden kan man användas för att verifiera en ASIC IP med avseende på komplexitet och design uppträdandet att vara verifierat. Resultaten från denna examensarbetena kommer att bevisa hur effektiv formell metoderna var med avseende på simulering metoder att stressa design och verifiera den för undantags fall.Den ändleding varför formell verifiering metoder kan inte användande för TLV och från början till slut funktion verifiering är på grund av design komplexitet.Detta har analyserats med hjälp av en komplex ethernet design.En riktlinje för när kan man använda simulering metoder och formal metoder var föreslagit.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Många projekt misslyckas pga. felaktiga krav. Detta kan komma sig av att systemutvecklarna har låg förståelse för kundernas verksamhet eller dålig kommunikation mellan systemutvecklare och kund. Så kravhantering är central för framgångsrika projekt. Samtidigt har vi gått in i en period med allt snabbare teknikutveckling och att allt fler system börjar användas tillsammans med andra system, så kallade system-av-system. Synergieffekten med system-av-system är stor vilket ytterligare förstärker trenden ytterligare. Detta försvårar systemarbete och kravhantering. Allt detta gäller i allra högsta grad också Försvarsmakten. Försvarsmakten använder sedan tidigare scenariostyrd verksamhetsanalys för att identifiera och dokumentera krav. Denna metod har dock svagt stöd för kravprioritering som i dag sker vid sidan om metoden. Detta arbete undersöker möjligheten att kombinera scenariostyrd verksamhetsanalys med delar av en annan välbeprövad metod för kravhantering och prioritering nämligen den japanska metoden Quality Function Deployment känd från tillverkningsindustrin. Utvärderingen sker genom en fallstudie där utfallet är tillräckligt lovande för fortsatta försök och metodutveckling.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren & Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson & Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.