No description available.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

Uppsatsens övergripande syfte är att genom fem intervjuer undersöka sva-lärares uppfattningar om hur sva organiseras på högstadiet, med fokus på hur behovsprövningen av ämnet görs. I undersökningen används en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av fem semistrukturerade intervjuer. Som analysmetod används kategorisering. Det teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är Cummins teori om skolframgång och olika typer av språkbehärskning. Följande slutsatser dras: Skolornas organisering av sva-ämnet ser delvis olika ut. Elevers behov av sva kartläggs inte i början av högstadiet på alla skolor. Inte heller på alla skolor görs kontinuerliga bedömningar av huruvida elevers behov av sva kvarstår. Då initiala och kontinuerliga behovsprövningar görs är det i regel på initiativ av sva-lärarna själva, trots att det formellt är rektor som beslutar vilka elever som skall läsa sva. Att behovsprövningen av sva på många skolor brister drabbar både elever i behov av sva och elevers vars tidigare behov av sva upphört. Ett sätt att komma till rätta med problemet vore att i styrdokumenten konkretisera vad som menas med att elever har behov av sva samt hur dessa behov skall identifieras. Vidare skulle rektorer kunna tillskrivas större ansvar för att säkerställa att beslut om vilka elever som skall läsa sva föregås av gedigna kartläggningar.

I studien undersöktes hur elever som undervisas i svenska som andraspråk (SVA) på nybörjar­nivå i grundskolans senare del skrev texter med hjälp av Google translate (GT). Frågeställ­ningen var hur GT som hjälpmedel vid skrivuppgifter påverkade texternas olika kvaliteter jäm­fört med en text skriven utan hjälpmedel. Sju elever deltog i studien. Varje elev skrev två texter var: en med hjälp av GT, och en utan. De båda texterna bedömdes kvalitativt och jämfördes med varandra. Resultatet visade att GT hjälpte eleverna att skapa ett säkrare språk avseende språkets form: till exempel meningsbyggnad, grammatik, stavning och interpunktion. GT hjälpte även elever­na till en mer varierad vokabulär, men denna vokabulär saknade ofta precision vilket skapade begriplighetsproblem. Texterna som skrevs utan GT hade ett mindre varierat ordförråd, men vokabulären var mer anpassad till sitt sammanhang, och därmed höll texterna en högre kom­munikativ och innehållslig kvalitet. GT kunde alltså hjälpa eleverna på nybörjarnivå att uttrycka sig genom att bidra med ett formellt korrekt språk och varierad vokabulär. Men resultaten visade samtidigt att eleverna har allt för liten tilltro till sin egen förmåga, och för stor till GT:s översättningar, vilket skapade texter vars innehåll kunde vara svårt att begripa.

Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA. Klasslärarna har för lite kompetens inom ämnet, kommunen avsätter för lite pengar och tiden är för knapp. Rektorerna har liknande visioner inför framtiden, de vill att kommunen ska öppna ögonen och inse att behovet av SVA undervisning är stort och ständigt ökar. Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut i skolan och genom tidigare forskning fick vi en vision om hur den bör se ut.

Denna studie undersöker inkluderande svenskundervisning och SvA-undervisning. Syftet med studien är att utforska hur svensklärare och SvA-lärare arbetar vid inkluderande undervisning. Integrerings- och inkluderings­teorier har tillämpats för att bringa en för­ståe­lse kring begreppet inkludering och för att påvisa hur begreppen integrering och inkludering skiljer sig åt. Vid insamlandet av empiri har kombinationen av två olika kvali­tativa metoder förekommit: observa­tioner av undervisning och intervjuer med fyra lärare, två svensklärare och två lärare i svenska som andraspråk, som arbetar med inklu­derad svensk­undervisning. Även skolans biträdande rektor har intervjuats. Intervjuer­na var semi­­strukturerade. Tematisk innehållsanalys har tillämpats på de transkriberade inter­vjuer­na vid analysen. Resultatet visar att den inkluderande undervisningen gör att elever­na mår bättre socialt, men den gynnar överlag inte deras språk­ut­veckling. Eftersom den inkluderande undervisningen inte utformas så att den ser till alla elevers behov är den inte inkluderande utan snarare integ­rerande.

Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers upplevelser gentemot svenska som andraspråk (SVA) och vilka faktorer som formar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar ambivalenta attityder hos elever gentemot SVA (Hedman & Magnusson, 2020). Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer identifieras två huvudteman: extra stöd i SVA och sociala konsekvenser av deltagandet i SVA. Eleverna upplever extra stöd som fördelaktigt eftersom undervisningen blir tydligare och mer sammanhängande. Å andra sidan ofördelaktigt eftersom undervisningen inte blir utmanande och i stället bara uppmuntrande. Samtliga elever upplever SVA som ett ämne med mindre status jämfört med svenska (SVE), samt uppfattar etniska skiljelinjer mellan ämnena. I denna studie framkommer det att elever upplever SVA som ett ämne med lägre status jämfört med SVE. Extra stöd i SVA upplevs både positivt för tydlighet och sammanhang i undervisningen och som negativt eftersom det begränsar utmaningar. För att tolka materialet används Foucaults diskursanalys.