Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

Syftet med studien var att undersöka SVA-elevers attityd till läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan, samt i vilken mån meningsskapande sker under läsprocessen. För att besvara detta genomfördes en fokuserad gruppintervju med tre SVA-elever i årskurs två på gymnasiet. Parallellt med fokusgruppintervjun skickades även en enkät ut till en grupp SVA-elever. Det insamlade materialet från fokusgruppintervjun samt enkäten analyserades sedan utifrån Langers teori om litterära föreställningsvärldar, Rosenblatts teori om läsning som en transaktion samt McCormicks sociokulturella modell med fokus på samspelet mellan text och läsare. Resultatet visade att eleverna har en positiv inställning och attityd till läsning av skönlitteratur samt att de ser läsning som en engagerande aktivitet där lärande och utveckling ständigt sker. Meningsskapandet sker i spegling i texten samt igenkänning utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även på att intresset för skönlitteraturläsning till stor del drivs av språkutvecklande aspekter.

Föreliggande arbete tar avstamp i tidigare forskning som behandlar hur skolan bemöter elever med svenska som andraspråk. Både forskning samt diverse myndigheter rapporterar om att barn med utländsk bakgrund utsätts för trakasserier, diskriminering samt rasism i svensk skola. Detta strider mot ett av skolans mest fundamentala arbete, det vill säga demokratiuppdraget. Uppsatsen undersöker vad svenska som andraspråkselever och skolledare på en gymnasieskola i ett multikulturellt, urbant område har för uppfattningar samt erfarenheter av interkulturellt arbete samt inkludering. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där två elevgrupper samt en grupp med rektor och biträdande rektor intervjuades. Resultatet indikerar att det finns en avsaknad av interkulturellt arbete på skolan, samt att skolledarna har en svag- samt formell syn på begreppet inkludering, som främst fokuserar på det arbete som explicit går att hitta i diverse styrdokument som skolledningen har skyldighet att följa. En eventuell förklaring till detta kan vara att inkludering i relation till mångfald samt interkulturalitet är mer diffust uttryckta i exempelvis GY11 och därför blir det upp till den enskilda rektorn hur man ska tolka och arbeta med dessa frågor.

Transspråkande är ett arbetsätt som flerspråkiga elever kan använda i undervisningen och betyder att man använder mer än ett språk i syfte att lära sig något. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser om att använda transspråkande i svenska som andraspråk. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra ungdomar intervjuades. I intervjun fick eleverna redogöra för sin inställning till begreppet flerspråkighet och sin användning av transspråkande. Resultaten visar att deltagarna är positiva till begreppet flerspråkighet och sällan använder sina språk i sva klassrum. Ett annat resultat visar att möjligheterna att använda sina språk i undervisningen är större än utmaningarna. Deltagarna upplever bättre bemötande från sina sva-lärare och mindre av andra lärare i andra ämnen som uppvisar negativa bemötande. Slutligen är transspråkande ett känt begrepp av deltagarna och eleverna har olika upplevelser av att använda eller inte använda sina språk i undervisningen.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.

I den här uppsatsen undersöker jag hur ett antal läroböcker i svenska som andraspråk bidrar med ett interkulturellt perspektiv genom textanalys. Granskningen av läroböckerna utgår fårn Lahdenperäs (2004) interkulturella läroprocesser som utgörs av tre aspekter för lärande och förståelse kring andra och den egna kulturen. Det är ett antal texter från läroböckerna som granskas genom närläsning vilka har valts ut efter läsning av rubrikerna som antyder interkulturalitet. Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur ett interkulturellt perspektiv förmedlas i de utvalda texter som granskats. Undersökningen har visat att läroböckerna stödjer ett interkulturellt perspektiv. Vidare har min granskning visat att läraren har en avgörande roll för det interkulturella perspektivet i undervisningen. / In this essay, I examine how a number of textbooks in Swedish as a second language helps with an intercultural perspective through text analysis. The review of textbooks are based on Lahdenperäs (2004) intercultural learning processes which consists of three aspects of learning and understanding of others and their own culture. There are a number of texts from the textsbooks examined by close reading which were selected after reading the headlines that suggest interculturalism. The purpose of my study was to find out how the intercultural approach is visualized in the selected texts that were examined. The investigation has shown that the textbooks support an intercultural perspective. Furthermore, it shows that teachers have a crucial role for the intercultural perspective as part of the teaching.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.

This study examines how teachers of Swedish as a second language perceive that they work to strengthen L2 pupils’ knowledge of Swedish. It investigates how the teachers say that they work to improve the pupils’ vocabulary and word comprehension, and what they can find problematic when they work with this. The method used for the study is qualitative, in the form of interviews, with the aim of charting the teachers’ opinions and perceptions of what was to be studied. Four teachers were interviewed, and their thoughts are part of the results in the study. Among other things, it was found that vocabulary and word comprehension are important to work with in Swedish as a second language since a large vocabulary and good word comprehension are the foundation for the pupils’ continued learning. The results also show the importance of conversations in the classroom when it comes to vocabulary and word comprehension, and the use of pictures and reading aloud.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.