Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.   Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa studien går ut på att i varje tidning först mäta arean av den totala mängden OS-material för att sen göra en likadan mätning av enkom det material som behandlar dopning. Därefter dividerar vi ytan som berör dopning med den totala mängden OS-material för att få en andel att jämföra de övriga tidningarna utifrån. Alla areor räknar vi om till tidningssidor så att resultatet blir lättare att begripa och överskåda. I samband med mätningarna kontrollerar vi också på vilka sidor och var på sidorna materialet placerats. Vi uppfattar det som att materialet fått högre prioritet beroende på hur långt fram och hur högt det ligger.   Med den kvalitativa undersökningen vill vi veta hur dopningen gestaltas i tidningarna. Vi analyserar materialet utifrån en mall och söker främst svar på vilket intryck man får av läsningen och om problematiken beskrivs neutralt sakligt eller dramatiserande. Vi utgår också från den kvalitativa analysen när vi jämför innehållet med tidigare teorier om nyhetsvärdering.   Vår undersökning visar att Aftonbladet hade mest material om dopning både räknat i andel och antal sidor. Tidningen hade också tillsammans med konkurrenten Expressen flest sådana artiklar längre fram i sportsidorna. Bara Svenska Dagbladet köpte artiklar från nyhetsbyråer. En ranking över vilken tidning som fäste mest vikt vid dopningen skulle se ut såhär: 1. Aftonbladet (12, 4 sidor, andel 3, 8%) 2. Expressen (11, 5 sidor, andel 3, 5 %) 3. Svenska Dagbladet (5, 9 sidor, andel 2, 5 %) 4. Dagens Nyheter (3, 7 sidor, andel 1, 2 %)   Absolut mest material i andel hade samtliga tidningar under perioden före OS, säkerligen beroende på att sju ryska världsstjärnor i friidrott då avslöjades samtidigt för manipulerade urinprov. Absolut minst mängd hade tidningarna efter spelen.   De händelser som renderade mest dopningsmaterial var när flera idrottare från samma nation testat positivt eller misstänktes för att ha använt förbjudna preparat. Då kunde innehållet i artiklarna späckas med spekulationer kring om den reella eller misstänkta dopningen var systematiserad och organiserad från högre ort. Framför allt Ryssland och Jamaica råkade ut för dessa misstankar under den studerade perioden.   Vår jämförelse med teorier om nyhetsvärdering visar att också i rapporteringen om dopning ökar värdet ju mer en artikel handlar om elitpersoner och att det är av yttersta vikt för tidningarna att en dopad idrottares eventuella stjärnstatus tydligt framkommer. I likhet med teorier om vikten av närhet visade det sig att tidningarna, i synnerhet kvällspressen, var mycket angelägna om att på något sätt försöka anknyta dopningsmaterialet till närområdet, i det här fallet Sverige. Den knappa rapporteringen om OS och dopning under perioden efter spelen kan bero på att John McManus har rätt i att intresset för en händelse svalnar ju längre i tid man befinner sig från den. Medieforskaren Håkan Hvitfelt hävdade att händelser som kunde fogas till liknande händelser och därmed bilda ett tema hade betydelse för nyhetsvärdet. Så tycktes också ha varit fallet i tidningarnas försök att ständigt koppla ryska dopningsfall till gamla Sovjetunionen.   Intrycket materialet gav oss var att dopningen är mest omfattande i Ryssland och knappt förekommande i Sverige. Kvällstidningarna behandlade dopningen betydligt mer spekulativt och dramatiserande än morgontidningarna.

News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer. / The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism’s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14. We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles. Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Due to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply due to that their standpoint is a part of the article but not them. Due to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves. To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.

On the 15th of May 2011 the former leader of the International Monetary Fund, Dominique Strauss-Kahn, was accused of sexually assaulting a maid in a hotel room in New York. Strauss-Kahn was cleared of all charges on the 23rd of August 2011 since it could not be proven that he had forced the maid to have sexual relations with him. The purpose of this study is to examine how the case was framed in two Swedish newspapers, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Svenska Dagbladet is a broadsheet newspaper and Aftonbladet is a tabloid newspaper. The purpose of this study is also to find differences and similarities in the framing of the case in broadsheet newspapers and tabloid newspapers. The study is primarily based on two different theories; the framing theory and the tabloidization theory. The method used is critical discourse analysis based on van Dijks theories and methods. A total of ten articles were examined, five from Svenska Dagbladet and five from Aftonbladet. Our result revealed that both Svenska Dagbladet and Aftonbladet used dramaturgical methods like exaggeration and speculation in their reporting. The two newspapers also constructed the storyline about the persons involved in a similar way. These results indicate that the gap between how broadsheet newspapers and tabloid newspapers write their stories is decreasing.

<p>”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.</p><p>Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.</p><p>Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.</p>

Thesis--Lund. / Includes bibliographical references (p. 249-254).

”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”. Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”. Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.

This paper is about cyber-bullying, the youth’s experience and how the papers image of cyber- bullying looks. The relevance of this essay be to be found in the aim of the research of the cyber bullying today. By examining how the youth’s usage and experience’s - and the papers image of cyber-bullying in the social media, it will be possible to create an understanding for how the social media is represented today. And in the next stage having the ability to work against the cyber bullying. Two methods is used in the studie, a text analysis and a survey. The text analysis is based on a total of 257 articles from two of the biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen, and the biggest daily news papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. All the articles has been publicized between 2010-01-01 to 2013-12-31. The aim of the text analysis was to collect the papers picture of cyber bullying. A survey was created to corral information about the youth’s experience. The survey was sent to two schools in Stockholm, the junior high school Rålambshovsskolan and the high school Thorildsplans gymnasium. The survey resulted in 68 answers where the experience of the youth summarized. The result of the text analysis showed that cyber bullying in the news papers makes up a picture of that the woman is the victim of the bullying, Facebook and Instagram is the most popular social medias, and that Facebook is the most common to be bullied on. But it also showed that the writer of the articles is using metaphors to tone up an feeling. The writer can decide what credibility different statements will have depending on with which words the writer describe the statements. The result of the survey showed that Kik, Facebook, Instagram and Snapchat was the most used social media. And that a majority of 54 of 68, had read something mean about someone they know on social media. 42 persons had not been exposed to cyber bullying, but 13 said that they had been, and the same number said that they didn’t know if they hade been cyber bullied. Facebook was mentioned as the most common social media to be exposed to cyber bullying on. 
 The author of the articles has the power to influence the persons that have pronounced in the articles credibility. This factors will in the end influence on the public, which will create their opinions based on what they read. This showed that the concept cyber bullying is obscure, the youth has to know if they are cyber bullied or not, and they have to know if they are cyber bullying someone or not.